BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
lertid ett slags uppror mot entropin. Det samlar energin från solen
och omformar den till blommor och elefanter på ett sådant sätt att
förlusten av energi blir minimal. Man kan säga att livet uppnår sin
form genom att röra sig mot strömmen istället för att flyta med och
flyta ut. Människans kultur upprepar samma morfologiska process.
Den kulturella produktionen är ett försök att forma och fasthålla
en estetisk ordning, såsom motsats till livets konstanta rörelse mot
upplösning och död. Kulturen har ingen praktisk funktion. Byggandet
av de gotiska domkyrkorna på medeltiden är ur rent ekonomisk
synpunkt en fullständigt absurd investering. Det kunde endast bidra
till att förvärra de redan i förväg eländiga levnadsvillkoren, såsom det
faktiskt står i en lärobok om Europas ekonomiska historia. Kyrkobyggandets
andiga och emotionella värde är omöjligt att beräkna ekonomiskt,
men det har förmodligen representerat själva livets mening i
de samhällen där det försiggick. Därtill kommer den meningsgivande
kraft dessa byggnadsverk har haft för människor i de många hundra
år som gått sedan dess. Om vi vill bringa skönhet och mening tillbaka
i våra samhällen, är vi nödgade att utveckla ett mot-entropiskt tänkande
som tar hänsyn till de centrala värden som inte låter sig mätas
och vägas.
Den engelska ekonomen E.F. Schumacher försökte under den senaste
delen av sitt liv formulera en ny syn på ekonomin med utgångspunkt
i naturens välfärd och i människans andliga och emotionella behov.
Under en vistelse som ekonomisk rådgivare i Burma vid mitten av
1950-talet hade han gjort iakttagelsen att ju mindre teknologi och
ju lägre ekonomisk aktivitet det fanns i ett samhälle, desto mer fri
tid hade människorna till lek, socialisering, konstnärlig utveckling
och religiös praxis. Denna iakttagelse fick honom att inse att det var
något allvarligt fel med de ekonomiska prioriteringarna i de industriella
samhällena. Schumacher kallade sitt förslag för ett alternativ
till ”buddistisk ekonomi” (även efter det att han själv konverterade
till katolicismen). Hans bärande idé framgår av titeln på huvudverket
”Small is Beautiful”. Enligt Schumacher kommer människan att
uppnå största möjliga rikedom i egentlig mening genom att sträva
efter så små och överskådliga enheter som möjligt både politiskt,
182