BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
Jord är inte som andra varor på marknaden. Man kan inte öka dess
mängd genom ökad produktion när efterfrågan stiger i vädret. Jorden
har en begränsad utsträckning och hos den areal som finns tillgänglig
är bruksvärdena mycket olika. Stora områden är inte annat än
ofruktbar öken och otillgängliga bergsområden, andra ställen är det
betesmarker, skogar och vattendrag. Där som samhällets utveckling
är som mest intensiv stiger också landets värde mest. De som äger
jord just där, skördar utan att röra ett finger, resultatet av samhällets
kollektiva arbetsinsats. Den amerikanske samhällsekonomiska tänkaren
Henry George uppmärksammade i slutet av 1800-talet denna
orimlighet och skapade en omfattande ekonomisk teori grundad på
kollektiv äganderätt till all jord. Henry George publicerade sin teori
i det banbrytande verket ”Framsteg och fattigdom” 1880. Många av
de ekonomiska förutsättningarna för hans tankar gäller inte längre
idag, men hans huvudsynpunkt är lika kraftfull och övertygande nu
som då den ställdes fram första gången. Den privata äganderätten
av jorden är själva utgångspunkten för allt ekonomiskt feltänkande
och all orättvisa. Den är en samhällsupplösande kraft som för till stigande
avstånd mellan dem som har och dem som inget har i världen.
De som äger jorden kan i princip plundra dess resurser efter eget
godtycke. Henry George var av goda skäl inte uppmärksam på de
ekologiska implikationerna av detta förhållande, men det råder ingen
tvivel om att den privata äganderätten till jord är en väsentlig orsak till
att vi har haft så svårt att förstå naturens organiska sammanhang och
människans fundamentala gemenskap med allt liv på jorden.
3
Demokrati länkas ofta samman med existensen av en fri marknad,
som om de två tingen är en förutsättning för varandra. Tanken är
att den fria marknaden liksom demokratin arbetar för allas fördel.
Problemet är bara att det inte finns någon marknad som är riktigt
fri. Marknaden har i alla tider kontrollerats och manipulerats av de
ekonomiska makthavarna, vilket bland annat den amerikanske samhällskritikern
och professorn vid MIT, Noam Chomsky, redogjort
grundligt för i flera böcker. Storbritannien blev till exempel försvars-
174