BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
ning av sinnena, i förening med en aktiv ansträngning att förstå varför
världen känns och ser ut som den gör.
Lukt och smak såväl som beröring, akustik och synintryck
berättar för oss om saker och ting passar samman och om vi passar
med dem. Utan de grundade reflekterande sinnesupplevelserna är vi
ur stånd att bedöma i vilken grad de material som omger oss, hjälper
till att förankra oss i världen eller det motsatta. Syntetiska material
kan till exempel omedelbart verka snygga och praktiska. Teflon, goretex
och de många nya nanoimpregneringsämnena är kända för deras
otroliga förmåga att avvisa vatten, fett och smuts, men den avvisande
kvaliteten verkar också gälla mer generellt för de syntetiska materialens
estetiska verkan. Det finns ofta en endimensionalitet i materialen,
som gör dem starkt monotona i större mängder. Syntetiska material
åldras dessutom i allmänhet med mycket lite behag. Från det ögonblick
de börjar mista sin industriella glans kommer de snabbt att likna
avfall. Detta är helt motsatt hos naturmaterialen som ofta åldras på
ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet. Det
är som om de rymmer en stor mängd upplagrad erfarenhet, som om
detaljrikedomen först på allvar avslöjas i förfallsprocessen.
Våra sinnesupplevelsers primära funktion är att få oss i kontakt
med omvärlden. Ju djupare denna kontakt är, desto större är vår
livskänsla. En människa kan försöka lura sinnena med konstgjorda
sötningsmedel, kanske för att hon söker sötmans stimulans utan
att vilja kännas vid kolhydraternas verkningar på kroppen, men det
konstgjorda sötningsmedlet lämnar vår ämnesomsättning förvirrad
och otillfredsställd och med ett starkt ökat krav på näring. Liksom
plastavfall är onedbrytbart i naturen interagerar molekylerna i det
syntetiska sötningsmedlet överhuvudtaget inte med människans biologi
och hamnar till slut i oförtunnad form som kemisk förorening
i vattenmiljön omkring oss. Den äkta sötman i honung och mogen
frukt är inte bara en tillfällig och meningslös smak, utan essensen
av de förädlade sockerämnenas värde för livets kraft och utveckling.
Njutningen av sockrets sötma kan inte skiljas från dess verkan som
oförtunnat bränsle för våra kroppsliga funktioner.
166