BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
utgångspunkt den basala sinnligheten, men ju närmare man kommer
skönheten och ju mer man förstår den, desto tydligare blir det att
dess betydelse måste sträcka sig ut över det enskilda isolerade estetiska
föremålet och omfatta allt större områden av existensen. En av
den europeiska medeltidens viktigaste tänkare, Thomas ab Aquino,
fastslog otvetydigt att skönheten består i tingens sammanhang, både
i sättet de har anpassats i sina syften och i överensstämmelsen mellan
form och stoff. I traktaten ”Om Guds namn” talar han om huset som
skapas av många stenar, vilka ömsesidigt passar samman på samma
sätt som alla universums delar passar samman och förklarar dess vara.
Han drar också slutsatsen att skönheten består i: ”att alla ting, allt
efter det enskildas egenskaper, tillsammans upprättar en ömsesidig
gemenskap.”
Ju bättre tingen passar samman, understödjer varandra och
bidrar till helheten, desto större bör skönheten vara enligt denna definition.
Det gäller inte bara materiella objekt, utan också människans
ande och beteende. Thomas ab Aquino talar om en andlig skönhet
som består i att människans handlingar är: ”välproportionerade på
grund av förståndets ljus.” Skönheten har således i alla tider uppfattats
som ett fenomen med många dimensioner. Begreppen etik och
estetik har visat sig omöjliga att skilja åt i längden. I slutänden måste
det sköna och det goda vara två sidor av samma sak. Om det goda
är fult är det ju inte riktigt gott och om det vackra är ont är det inte
vackert på allvar. Som den franske upplysningsfilosofen Jean-Jacques
Rousseau säger, är det goda endast det vackra såsom handling. I människans
värld är det estetiska en oundviklig aspekt av det etiska och
omvänt. Ju högre grad av överensstämmelse det är mellan dessa båda,
desto högre är det estetiska värdet.
För naturen förhåller det sig annorlunda. Dess skönhet är i princip
betingningslös och absolut. Naturen är där som skönheten finner
sin form och varifrån alla våra begrepp om skönhet kommer. När
vi ändå anser vissa naturområden besitta en större skönhet än andra
beror det på mängden visuell stimulans. Det kan till exempel vara de
dramatiska landskap romantikerna dyrkade där som naturens överväldigande
krafter blir synliga i livets yttersta gränsområden: vassa
158