BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
sitt överskott av arbetskraft till estetiskt värde. Överallt har de gamla
kulturerna efterlämnat byggnadsverk av detta slag som framvisar en
andlig styrka, vilken transcenderar både den enskilda människan och
materian, tiden och språket.
4
Den estetiska rikedomen i forntidens kulturer var med andra ord resultatet
av flera samtidigt förstärkande orsaker. Helt överordnad stod
den enskilda kulturen i omedelbar överensstämmelse med naturens
formskapande krafter. Dels på grund av det sätt som produktionen
i det förindustriella samhället direkt var förbunden med naturförutsättningarna.
Dels för att den rituella strukturen förband kulturens
form och innehåll med naturens rytm och rörelse. Därtill kom att
forntidens kulturer var präglade av en stark strävan att förena den
materiella och den andliga världen. Man kan säga att dessa kulturer
växte inifrån. Bakom den yttre formen existerade ett slags kollektiv
mental arkitektur som med tiden blev allt mer utbyggd och förfinad
genom den rituella transmissionen av vetskap, känsla och hantverk.
Kulturen skapade en stor sammanhängande form, ett mönster av
gemensam andlig resonans som gjorde det möjligt för individen att
växa långt ut över sig själv och sin egen avgränsade kapacitet. Därför
kunde hela befolkningar förr agera som obesvärade och suveräna
konstnärer i så många av deras göromål.
Ett av de mest förbluffande exemplen på detta senast nämnda fenomen
kunde man till helt nyligen se välbevarade fragment av på den
indonesiska ön Bali. Det är en kultur som grundligt beskrivits och
studerats av ett otal forskare, men den bästa helhetsbilden tecknades
av den mexikanska målaren Miguel Covarrubias i hans standardverk
om ön från 1937. Den kultur Covarrubias beskriver har i viss mening
sitt ursprung långt från Bali, i den variant av hinduismen som kom
från Indien till Java en gång under det andra århundradet. Efter att
ha frodats på Java i tusen år blev denna indonesiska hinduism förträngd
av islam, men kulturen har ändå bevarats eftersom dess mest
hårdnackade representanter emigrerade till den lilla glesbefolkade ön
144