BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
till Östpakistan vid Indiens delning 1947 och därefter hade den endast
kvar sitt ovanligt rika kulturarv. Det var i Calcutta som det vi
idag kalla globaliseringen började på allvar. Redan omkring 1800 var
det en mångkulturell världsstad. Förutom bengaler och britter var det
hemstad för fransmän, holländare, portugiser, danskar, armenier, greker,
judar, perser och kineser tillsammans med ett stort antal etniska
grupper från subkontinenten själv. Den var den första plats i Asien
där universitet och museer efter europeisk förebild upprättades. Det
var här som de första tidningarna på asiatiska språk utgavs och som
den första industriella produktionen i Asien såg dagens ljus. I Calcutta
kan man steg för steg iaktta hur europeisk kultur bredde ut sig med
vapenmakt, vetenskap och teknologi för att utplundra världens naturresurser
och göra de lokala befolkningarna beroende av europeiska
produkter. Men staden är också ett bevis på den fruktbarhet som kan
uppstå i mötet mellan kulturer. Ingen annan plats i Indien har haft så
stor och betydelsefull andlig och konstnärlig produktion.
Calcutta har genom åren varit en extremt utsatt och drabbad
storstad. Till exempel ökade stadens invånarantal i loppet av några få
år med en tredjedel i samband med de enorma flyktingströmmarna
som uppstod i kölvattnet av Indiens delning 1947. Minst 250 000 sägs
ha bosatt sig i staden efter att Bangladesh lösgjordes från Västpakistan
1971. Därtill kom en rad naturkatastrofer och en oduglig och korrupt
kommunistisk delstatsregering som i årtionden gjorde allt för att köra
stadens ekonomi i sank. Det har aldrig varit ett speciellt trevligt ställe
att leva på. Men i alla år har Calcutta gästfritt tagit emot dem som
kommer till staden och tillsammans har denna intensiva blandning
av människor skapat en tjock aromatisk gryta av liv som inte har sin
like någon annanstans på planeten. Calcutta har genom tiderna varit
den mest lämpliga plats att studera den speciella indiska accepten av
olikheter, det som den bengaliske tänkaren och mottagaren av Nobels
ekonomipris, Amitav Sen, betecknar med ordet heterodoxi. Frågan är
emellertid om inte den globala kapitalismen nu håller på att bryta ned
den kultur, som hittills motstått allt från koleraepidemier till överbefolkning,
hungersnöd, borgarkrig, korruption och översvämningar.
Under loppet av 1990-talet började Indien gradvis öppna
sin ekonomi för världssamfundet. Den tidigare statsstyrda semisocia-
12