Lejonets förskola februari 2011.pdf - LJUS på kvalitet

Rapport
Februari 2011
LJUSpå kvalitet
Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg
Lidingö Lejonets förskola

Innehållsförteckning
INLEDNING……………………………………………………………………………..
3
1. Utvärderingens genomförande..................................................................................3
1.1 Utvärderingsgrupp ..............................................................................................3
1.2 Genomförande.....................................................................................................3
2. Iakttagelser................................................................................................................4
2.1 Kunskaper, utveckling och lärande.....................................................................4
2.2 Arbetsmiljö och delaktighet................................................................................5
2.3 Pedagogisk verksamhet ......................................................................................6
2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete..................................................................8
3. Analys ......................................................................................................................9
4. Slutsatser och rekommendationer ...........................................................................12
4.1 Slutsatser ...........................................................................................................12
4.2 Rekommendationer ...........................................................................................13
5. Lärande exempel .....................................................................................................13
2

Inledning
LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna,
Sigtuna och Sundbyberg. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera till en
aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvalitet kan utvecklas
i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till
att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar.
För ytterligare information hänvisas till www.ljuspakvalite.se
Lejonets förskola startades år 1977 och har sina lokaler 10 minuters gångväg sydost om
Lidingö stadshus 75 barn är inskrivna i fem avdelningar.
Rapportens disposition
Efter en kortfattad inledning med uppgifter om utvärderingsgruppen och uppläggning
av genomförande, redovisar gruppen först de iakttagelser som samlats in. Iakttagelserna
redovisas för de fyra utvärderingsområden som ingår
• Kunskaper, utveckling och lärande
• Arbetsmiljö och delaktighet
• Pedagogisk verksamhet
• Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Med de redovisade iakttagelserna som grund har arbetsgruppen genomfört sin egen
analys av förskolans verksamhet inom de fyra områden som gäller. Analys, slutsatser,
rekommendationer, och lärande exempel bygger på de iakttagelser gruppen gjort. Avgränsningen
och sambandet mellan de olika områden som utvärderas är ett resultat av
utvärderingsgruppens bedömning utifrån de styrdokument som ligger till grund för
LJUS på kvalitet.
1. Utvärderingens genomförande
1.1 Utvärderingsgrupp
Utvärderingen har genomförts av Christer Pettersson, utvärderingsledare från Lidingö
och ansvarig för rapporten samt utvärderarna Ann-Cathrin Lif Lärare i Solna och Daily
Tegnefjord förskolechef i Sigtuna.
1.2 Genomförande
Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument och webbsidor studerades. Förskolan
besöktes av utvärderingsgruppen den 27 – 28 sept. 2010. Under besöket
samtalade gruppen med förskolechef, pedagog och föräldrar. Vidare har
utvärderingsgruppen vistats i den dagliga verksamheten under de två dagarna på
Lejonet. En muntlig återrapportering genomfördes den 29 nov 2010. Vid denna deltog
från Lejonet Gerd Malm, Anna Sjödin Olsson, Susanne Löchen, Marianne Larsson,
3

Linda Nyquist, Britt-Marie Koff-Nordlander tillsammans med utvärderingsgruppen.
Rapporten överlämnades den 4 februari 2011 till förskolechefen för Lejonet.
2. Iakttagelser
2.1 Kunskaper, utveckling och lärande
Lokala arbetsplaner finns på varje avdelning förutom på en avdelning där den är under
utarbetande. Arbetsplanerna har olika strukturer och har till stor del form av verksamhetsberättelser.
Arbetsplanerna har skrivits av den ansvariga förskolläraren på avdelningen
i samråd med övriga pedagoger. Arbetsplanen tas fram och revideras varje termin.
En övergripande arbetsplan för hela enheten saknas och det efterfrågades av de
föräldrar ur föräldrarådet som utvärderingsgruppen samtalade med.
En likabehandlingsplan finns och en pedagog från förskolan deltar i nätverk med utbildning
i likabehandling och jämställdhet. Det genomförs tillsammans med övriga förskolor
i området. De pedagoger som inte deltar får möjlighet att lämna synpunkter. De metoder
och frågeställningar som tas upp på utbildningen och nätverksträffarna kan användas
både för pedagoger och föräldrar, också för barnen. Likabehandlingsplanen har tagits
fram och meningen är att övriga pedagoger på förskolan ska komma med synpunkter
på dess innehåll när man reviderar planen under vårterminen. De föräldrar utvärderingsgruppen
samtalade med kände inte till vad en Likabehandlingsplan är och hade inte
lämnat synpunkter vid utformandet av planen.
Exempel på andra planer är bland annat krisplan för vad man ska göra om ett barn
kommer bort, och om en anhörig kommer påverkad för att hämta sitt barn. Tydliga anvisningar
vid eventuell brand finns och man har nyligen genomfört en brandövning. Vid
förfrågan bland barnen visste flera vad de skulle göra i händelse av brand, att man fick
springa ut utan skor och var på gården man skulle samlas.
Det finns en kvalitetsredovisning för Lejonets förskola, men föräldrarna visste inte var
de kunde söka information av det övergripande slaget.
Utvärderingsgruppen gjorde olika iakttagelser när det gällde lärande i vardagen och
olika förhållningssätt i vardagliga situationer. Sådana situationer kan vara vid maten i
samspelet mellan pedagoger och barn när det gäller vad barnen själva tar ansvar för.
Samtalen var livliga med ett språkutvecklande arbetssätt vid de mindre barnens måltider.
Det kunde handla om maten och grönsaker och det som i övrigt bjöds. Samtidigt
kunde det vara ordlöst vid bordet när de äldre barnen åt. Här kunde utvärderingsgruppen
iaktta barn med ett väl utvecklat språk och barn som ännu inte utvecklat sitt språk i lika
hög grad.
Några föräldrar framförde att de tycker att det är bra att barnen ”lär sig” och förbereds
inför skolstart. Veckoschema hade gjorts upp för de olika aktiviteterna som t ex gymnastik.
Inom ramen för schemat kunde barnens egna intressen vara med och styra i olika
utsträckning beroende på situation.
4

2.2 Arbetsmiljö och delaktighet
Efter det att likabehandlingsplanen har tagits fram av en ansvarig pedagog från Lejonet,
i samråd med Torsviks skolområdes övriga förskolor, har den som är ansvarig informerat
övriga pedagoger på förskolan om innehållet. Personalen berättade i samtal med utvärderingsgruppen
hur de arbetat med jämställdhet och likabehandling med flickor och
pojkar. De hade försökt tala om det ofta med barnen. Hur värdegrundsarbetet följs upp
och hålls levande beskrivs i kvalitetsrapporten 2010. Några bilder eller texter på förskolan
som visar hur man arbetar med detta har inte noterats av utvärderingsgruppen.
Av kvalitetsrapporten 2010 framgår att man under en lång tid arbetat med EQ i barngruppen,
utbildning för nya pedagoger och föreläsningar för föräldrar. Man har även
arbetat med barns språk. Barnen visar prov på att kunna använda språket i konfliktsituationer.
De visade också empatisk och emotionell förmåga i leken tillsammans.
Lejonet har en stor och inspirerande gård som utnyttjas varje dag och som pedagoger
tillsammans med föräldrar försöker förbättra och förändra efter barnens behov. Gården
är något som föräldrar berättar kan vara en av anledningarna till att de velat ha sina barn
på Lejonets förskola. Innemiljön är inbjudande i varierande grad på avdelningarna,
några avdelningar inbjuder mer till lek och inspiration genom att tydligt presentera material
och lekmaterial. Däremot finns utrymme för ytterligare dokumentation på vissa
avdelningar. Utvärderingsgruppen noterade att lekhallarna i olika grad utnyttjades till
samarbete mellan avdelningarna. Samarbetet hade utvecklats i större utsträckning på
avdelningarna Månen och Stjärnan jämfört med övriga avdelningar. Utvärderingsgruppen
uppfattade att viljan till ett utökat samarbete fanns på hela enheten utan att det därför
hade kommit till stånd.
Barnen på förskolan är trygga, lugna och verkar trivas bra. Utvärderingsgruppen iakttog
ett lugn med empati och trevlighet mot varandra som gruppen kan beskriva som imponerande.
Gruppen kunde också iaktta barn som räckte upp handen och satt med raka
ben. De köade till toalett och handtvätt och frågade om de kunde lämna en aktivitet.
Samtidigt förekom även förbud i vissa situationer, vad de lämpligen inte borde göra när
de åt eller lekte.
Utvärderingsgruppen kunde se barns inflytande när de bestämde vad som ska sättas in i
deras portfoliopärmar och när de hade möjlighet att välja vad de ville leka. Solen hade
ett tomt rum som barnen också fick fylla med sin egen lek och som anpassades efter
barnens önskemål. Ett stationssystem för utelek fanns på gården där man kunde få prova
på att snickra, måla och vattenlek.
Samverkansformer förutom den dagliga ”tamburkontakten” är vecko- eller månadsbrev
via mail, mailkontakt, föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal. Föräldrarna får
också kort information via barnens klädplats eller på dörren tillavdelningen, om man
exempelvis är på utflykt. Varje avdelning har en mobiltelefon så föräldrarna lätt kan
komma i kontakt med avdelningens personal. Via föräldrarepresentanterna, som är två
per avdelning, kan man som förälder bli informerad eller framföra frågor inför eller
efter föräldrarådsmötena. Föräldrarådsrepresentanterna skriver protokoll från möten och
mailar ut till övriga föräldrar på avdelningen.
5

Utvecklingssamtalen genomförs en gång per termin. Innehållet i utvecklingssamtalen
utarbetas delvis i samråd på avdelningen. Flera avdelningar har delat in barnen så att
pedagoger har ansvarsbarn. Den som har ansvar för ett barn har utvecklingssamtal med
det barnets föräldrar. Barnen är inte med på samtalen, det är något man diskuterat men
ännu inte börjat med. Vid behov kan man vara två pedagoger under utvecklingssamtalen.
Då vill man gärna att även föräldrarna kommer två.
Pedagoger som arbetat på enheten under en längre tid berättar att öppenheten och viljan
till samverkan har ökat jämfört med tidigare. Man hjälper varandra i händelse av sjukfrånvaro
och delar på material. Man har även gemensam öppning och stängning av förskolan.
Månen och Stjärnans avdelningar har också rum med utrymmen som används av
båda avdelningarnas barn. Man ett utrymme för vattenlek på en avdelning och ett rum
för målning på den andra avdelningen och båda delar dessa utrymmen.
Klimatet och andan på förskolan präglas av lugn och trivsel med ett tillitsfullt och respektfullt
förhållande mellan barn, pedagoger, förskolechef och föräldrar. Utvärderingsgruppen
har uppfattat att lärarna vill att föräldrar skulle visa ett större intresse för den
dagliga verksamheten, förutom den kontakt man har vid lämning och hämtning.
Utvärderingsgruppen noterade ett aktivt föräldraråd på en grundläggande nivå. Föräldrarna
ville veta mer om ekonomi och vad som styr barngruppens storlek med mer information
om väsentligheter som någon uttryckte det. Föräldrar var nöjda med verksamheten
och talade om bra pedagoger, att barnen var glada att gå till förskolan. De
använde ord som familjärt med trygghet och glädje.
Föräldrar tyckte att både informationsbroschyr och vecko- och månadsbrev på mail var
positivt. De framhöll en mycket trevlig ton i veckobrev där särskilt Solen nämndes.
Samtidigt sa någon förälder att informella samtal var bäst. Flexibla inskolningar som
utgår från barnens behov och att förskolan tränar inför skolan omnämndes av föräldrarna
som positivt.
Om pedagogik sa någon förälder att de inte såg barnen på dagis och inte visste vad som
hände utan litade på pedagoger. Beträffande reggioinspirerat så uppfattade föräldrarna
att förskolan följde sina egna idéer.
2.3 Pedagogisk verksamhet
Lejonet har fem avdelningar och avdelningen Stjärnan har 11 barn 3 år, Månen har 14
barn 1 - 2,5 år och Solen har 21 barn 3 - 5 år. Så finns Regnbågen som har 20 barn 3 - 5
år och Pluto med 9 barn 3 år. Avdelningarna har 1-2 förskollärare och detsamma när det
gäller barnskötare.
Samverkan med närliggande skola fungerar bra även om pedagoger är besvikna på att
skolan inte visar ett större intresse för barnens dokumentation i form av portfolio som
enheten lämnar vidare via föräldrarna.
Barnen bidrar själva till samarbete mellan avdelningarna genom att komma och ”hälsa
på” på närliggande avdelning. Utvärderingsgruppen har iakttagit det särskilt mellan
Månen och Stjärnan.
6

Under dagen finns alla pedagoger på avdelningarna mellan kl 09.00 - 15.00. Den tid
som inte är i barngrupp används till kompetensutveckling, avdelningsmöten, AP-möten,
ledningsgruppsmöten, utvecklingssamtal och planering. Även om tid finns för egen planering
så finns inte alltid möjlighet att arbeta med planeringen bland annat på grund av
att personalen saknar pedagogarbetsplatser.
I de arbetsplaner som utvärderingsgruppen tagit del av syns ingen tydlig hänvisning
med koppling till läroplanen för förskolan.
Den särskilda pedagogiska profilen som uttrycks på Lidingö stads hemsida för Lejonet
får inte genomslag i avdelningarnas arbetsplaner.
Lejonets förskola presenterar sin inriktning på hemsidan där man betonar att leken är
det viktigaste redskapet för att ge barnen en harmonisk och stressfri vardag. Förskolan
skriver att barnen får möjlighet att lära och utvecklas genom leken i förskolans inne-
och utemiljö.
De iakttagelser utvärderingsgruppen gjort av avdelningarnas arbetsplaner är att de präglas
av metoder och arbetssätt för lek, skapande verksamhet och kortare projekt med teman
som exempelvis ”Sommarminnen”. En stor andel av pedagogerna har deltagit i utbildning
och studiebesök i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik men utvärderingsgruppen
har inte funnit uttryck för det i verksamheten i så stor omfattning.
När det gäller balansen mellan omsorg och lärande med självständighet har
utvärderingsgruppen kunnat iaktta att verksamheten präglas av omsorg i högre grad än
lärande. Dagen är indelad i återkommande aktiviteter med rutiner som presenteras i avdelningarnas
arbetsplaner.
Vid de ordnade samtalen med pedagogerna framkom att de hade arbetat en längre tid
tillsammans. De är lugna, trygga och kompetenta och de vill gärna utvecklas ytterligare.
Pedagogerna uppger att det är möjligt att få resurstimmar för barn om de behöver extra
stöd. Förutsättningen är att man skriver en behovsplan. För att identifiera individuella
behov av stöd gör pedagoger barnobservationer av olika slag och för dagbok. Rutiner
finns för hur man ansöker om resurstimmar.
Något pedagoger framhåller vid flera tillfällen är en metodverkstad där det finns pedagoger
som inspirerar, kommer med råd och dit man också kan gå med barngrupper.
Metodverkstaden tar också fram en årlig utbildningskatalog.
Pedagoger går på fortbildning vid fyra tillfällen i pedagogisk dokumentation. Utvärderingsgruppen
har inte iakttagit hur personalen utvärderar barns läroprocesser.
Utvärderingsgruppen såg inte något pågående projektarbete med dokumentation. Däremot
fanns fantastiska porträtt som barnen gjort. Korridoren till de stora barnens avdelningar
gav ett kalt intryck med ett sparsamt utrymme för dokumentation. Så hängde till
exempel barnens teckningar av solrosorna snett med förebilden placerad på golvet.
7

Det som fanns i portfoliopärmarna var av varierande kvalitéer, några var inte påbörjade,
några gav ett ganska torftigt intryck och barnen skulle själva fylla på. Det fanns få eller
inga kommentarer på teckningar och foton t.ex. från barnen i portfoliopärmen. Några
kopplingar till egna styrdokument eller förskolans läroplan i portfoliopärmen kunde
utvärderingsgruppen inte iaktta. Den pedagogiska dokumentationen användes inte, som
gruppen kunde iaktta, för att utveckla det pedagogiska arbetet. Det var inte något som
pedagoger uttalade. Sommarminnen kan vara bra att dokumentera, men hur det sedan
togs tillvara kunde utvärderingsgruppen heller inte iaktta. Gruppens samlade intryck,
beträffande portfolien, blev att förskolan inte använder den i den utsträckning som är
möjligt.
Teoretiska kunskaper finns när det gäller att observera och analysera för att därefter förändra
miljön, ha materialet lågt och tillgängligt samt sprida barnen i olika hörnor. I de
stora barnens lekhall fick endast fem barn vistas åt gången. Det var oklart för utvärderingsgruppen
varför det var så. Stängda dörrar gav intryck av att barnen inte är allas
barn utan tillhör en avdelning. Möblerna var väl använda, men det var inte övermöblerat
och förskolan ger intryck av ordning. Det fanns igelkottar och portfoliopärmar
placerade högt upp.
Utvärderingsgruppen uppfattade att ledningsgruppen har mandat att leda utveckling, att
till viss del bestämma om att förbättra miljön. Förskolan öppnar kl 07.30 och stänger
17.30, och det finns utrymme för planeringstid och reflektionstid. Dagar för arbetsplatsmöten
stänger Lejonet tidigt och det är en gång i månaden. Bra förutsättningar
finns som utvärderingsgruppen kunde iaktta. Däremot kunde gruppen inte uppfatta hur
stor viljan och förståelsen är att ge varandra planerings- och reflektionstid. Det saknades
även rum där man kunde planera. Pedagoger erbjuds annars ett stort kursutbud t.ex.
Wygotski.
Utvärderingsgruppen har kunnat iaktta att Lejonet ligger i ett socialt stabilt område.
Jämfört med andra kommuner bedömer gruppen att antalet barn på avdelningarna är väl
avvägt. Det finns en förskollärare på tre avdelningar och två har två förskollärare vilket
också bedöms som godtagbart. Enligt pedagogerna är det lätt att få vikarier när detta
behövs. På förskolan finns få barn med invandrarbakgrund.
2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Förskolechefen har ledningsmöte varannan måndag. Ledningsgruppen består förutom
av förskolans chef av en förskollärare från varje avdelning. Förskollärarna är
pedagogiskt ansvariga för respektive avdelning. Planering, veckobrev och att hålla i
föräldramöten ingår också i ansvaret.
Beslutsordningen och ansvarsfördelningen är känd bland personalen. Om det är något
man vill ta upp så diskuterar man det på avdelningarna. Därefter tas det upp på arbetsplatsträff
som är en gång i månaden. Ibland vänder man sig direkt till förskolechefen,
om det till exempel rör sig om inköp.
Torsviks skolområdeschef träffar sina förskolechefer en gång i veckan. Resurser fördelas
i form av en förskolepeng med en viss differentiering som tar hänsyn till barnens
ålder. Vanligtvis är barnen större när de börjar på förskolan Lejonet eftersom man har
kö dit.
8

Förskolans chef utövar sitt pedagogiska ledarskap genom sin ledningsgrupp och delegerar
ansvar till sina pedagoger. Vid samtal med föräldrar tyckte några att det kunde vara
en tydligare profil för hela enheten.
Utvärderingsgruppen hade innan besöket tagit del av Lejonets Kvalitetsrapport 2010.
Där beskrivs tillvägagångssätt, åtgärder, måluppfyllelse och pedagogisk verksamhet.
Rapporten tar även upp styrning och ledning, kvalitet och utveckling, hälsa och livsstil
samt framåtblick.
En mall för utvärdering av arbetslagens förutsättningar och måluppfyllelse har gjorts.
Resultaten av utvärderingen skall användas till att sätta nya mål. Utvärderingarna har
använts i kvalitetsredovisningen men där finns inte någon djupare analys av målen.
Någon uttalad oro hos pedagoger för att förskolechefen ska sluta inom kort uppfattade
inte utvärderingsgruppen.
3. Analys
Utvärderingsgruppen gör sin analys av förskolans verksamhet inom de fyra områden
som gäller och analysen bygger på de iakttagelser gruppen gjort. Det är viktigt att se
analysen som gruppens egen värdering av det som framkommit under en begränsad tid.
Det är också viktigt att de analyser som utvärderingsgruppen gör bygger på strukturella
förhållanden, på hur verksamheter organiseras och genomförs. Det innebär inte att det
personliga ansvaret kan tas bort från hur pedagogiska intentioner skall tolkas och
genomföras. Utvärderingsgruppen kopplar det emellertid i första hand till profession
och inte till person.
Förskolan har ett gott klimat med stolta pedagoger som är nyfikna och öppna och besökare
blir trevligt och öppet bemötta av alla, både pedagoger, barn och föräldrar. Utvärderingsgruppen
ser fler skäl till att det är på det sättet. Förskolan är relativt liten och
barnen får hälsa på andra avdelningar och känner igen varandra även om de inte är på
samma avdelning. Lejonets pedagoger förefaller trygga med varandra med en beredskap
för förändringar. Det övervägande intrycket är att föräldrar, pedagoger och därmed även
barnen är engagerade. Förskolan är också placerad i en lugn och vacker miljö.
Sammantaget och som en allmän men viktig iakttagelse har utvärderingsgruppen funnit
att det saknas en tydlig styrning och struktur för den pedagogiska verksamheten, t ex i
form av lokal arbetsplan på Lejonet. Förskolan har också till följd av sin egen kvalitetsredovisning,
funnit att man behöver arbeta med att skapa en gemensam pedagogisk inriktning.
Särskilt nämns att man behöver fördjupa arbetet med fokus på barnsyn och
kunskapssyn. Utvärderingsgruppen har under sitt besök på enheten kommit fram till och
dragit liknande slutsatser. Gruppens analys och bedömning är att det finns fler skäl att
det blir på det här sättet.
Arbetet med arbetsplaner sker inte gemensamt eller efter gemensamma diskussioner,
alltså något som hela enheten kan stå för. Därmed saknas gemensamma utvärderingsbara
mål med koppling till förskolans läroplan. Kopplingen skulle ha kunnat framgå om
9

målen hade tolkats och anpassats till enhetens egna förutsättningar efter gemensamma
diskussioner.
Även om förskolans läroplan har funnits med när man diskuterat arbetsplanerna har
man inte diskuterat på vilket sätt man ska arbeta, alltså hur förskolan ska tolka och
arbeta mot läroplanens strävansmål. Någon diskussion om hur planer kan processas
fram så att alla kan bli delaktiga har inte förts. Frågor som hur de övergripande målen
ska göras realistiska, vad man specifikt ska arbeta mot, vem som är ansvarig och hur
lång tid man skall ägna arbetet har inte ställts. Därmed blir det svårt att mäta och
utvärdera det som skrivs i arbetsplanen. Utvärderingen kan därför inte få en koppling
till något man gemensamt kommit överens om och accepterat.
För att skapa förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete bör olika former av möten
för utveckling finnas. Utvärderingsgruppen uppfattning är att det kan skapas genom
utökat samarbete mellan avdelningarna och att pedagogerna arbetar men synsättet att
alla barn är ”allas”.
Utvärderingsgruppen har i iakttagelserna beskrivit ett lugnt och empatiskt förhållningssätt
gentemot varandra hos barnen, i vissa situationer som gruppen benämnt som imponerande.
Lejonet har också medvetet arbetat med EQ. Det känslomässiga förhållningssättet
hos barnen och mot varandra kan självfallet bottna i fler samverkande positiva
faktorer. Ett systematisk och medvetet arbete med EQ utgör enligt
utvärderingsgruppens bedömning en viktig del i detta sammanhang. Utan att det
uttryckligen framgår i förskolans egna dokument, så har det har det också en tydlig
koppling till läroplanens avsnitt om förståelse och medmänsklighet. På så sätt arbetar
man i linje med förskolans värdegrund och uppdrag. Portalavsnittet i läroplanen skulle
kunna sägas ha fått en översättning till vardagsaktiviteter och deras koppling till
konkreta situationer.
Arbetet med likabehandlingsplanen tyder på att både innehåll och arbete skulle kunna
stärkas så att fler pedagoger, föräldrar och barn blir delaktiga i diskussioner om diskriminering
och kränkande handlingar. Det här är också något pedagoger tagit upp i sin
egen kvalitetsredovisning.
Läroplanen förespråkar att förskolan ska arbeta projektinriktat, med barnens intresse,
delaktighet och inflytande som utgångspunkt. Utvärderingsgruppen såg början till projektarbete
t.ex. sommarminnen. Gruppen menar att projektarbetet kan utvecklas, fördjupas
och förlängas genom att barnen utmanas och föräldrarna inbjuds att delta.
För att portfolion inte ska bli ett album med bilder och nerskrivna kommentarer utan en
dokumentation över barnens utveckling och lärande behövs en fördjupning och en hänvisning
till läroplanen. Utvärderingsgruppens egen tolkning och analys av
iakttagelserna är att pedagogerna inte för en diskussion och reflektion tillsammans med
barnen kring sitt eget lärande och hur det dokumenteras s.k. revisit. Gruppen anser att
portfoliopärmen kan bli en bli ett fantastiskt underlag för utvecklingssamtal, där barnen
med stolthet kan visa sin utveckling och sitt lärande.
Utvärderingsgruppens samlade analys och bedömning, av arbetet med sommarminnen
och portfoliopärmen, är att det inte systematiseras och sätts i relation till förskolans lä-
10

oplan. En sådan diskussion med pedagogerna skulle kunna öka kvalitén i arbetet och
leda till en fördjupning av de pedagogiska intentionerna med olika projekt. Jämför med
hur utvärderingsgruppen ovan bedömt arbetet med EQ, där gruppen uppfattat att förskolan
arbetat gemensamt och systematiskt.
Utvärderingsgruppen har inte någon uppfattning i hur hög grad föräldrarna som gruppen
samtalade med, gav uttryck för något som delades av övriga föräldrar. Vid samtalet
nämndes bland annat av någon förälder att det var bra att barnen tränades inför skolan.
Något som blev tydligt var också att föräldrarna inte kände till så mycket om arbetet
med diskriminering och kränkande behandling och därmed likabehandlingsplanen.
Lejonet nämner också som ett eget mål att arbeta med likabehandlingsplanen så att
barn, föräldrar och pedagoger blir delaktiga i det arbetet.
Uttrycket ”att träna” inför skolan kan innebära att bilden av eller föreställningen om
förskolans pedagogik hos föräldrar kommer att likna skolans. Att det är så kan ha sin
grund i föräldrarnas egna erfarenheter av skola och utbildning. Föräldrarna känner inte
till att förskolan inte får ha uppnåendemål, utan ska ha mål att stäva mot. Utvärderingsgruppens
bedömning är att pedagogerna inte har diskuterat förskolans uppdrag med föräldrarna.
Enligt utvärderingsgruppen finns ett samband mellan styrning och struktur för det pedagogiska
innehållet och arbetet med att skapa en gemensam pedagogisk inriktning. Detta
har för övrigt pedagogerna på Lejonet, i sin egen kvalitetsredovisning, redan satt som
mål att diskutera. Ett fördjupat arbete med fokus på barnsyn och kunskapssyn med förankring
i läroplanen kommer att öka pedagogernas förutsättningar att föra en dialog
med föräldrarna om syfte och innehåll i förskolans verksamhet. Förskolans barn lär och
utvecklas för livet när de själva bildar kunskap under lekfulla, meningsfulla
sammanhang i samspel med andra barn. I en gemensam, genomtänkt kunskapssyn kan
pedagogerna få stöd att, tillsammans med föräldrarna, utveckla en verksamhet som
bygger på förskolans värden och barn/kunskapssynen som också starkt förespråkas i
läroplanen.
Slutligen, vill utvärderingsgruppen ytterligare tillägga något om hur gruppen väljer att
se på barn. Gruppen kan välja se barn som bärare av problem och att barnet är stökigt
och i behov av särskilt stöd. Ett annat sätt att tänka är att barnet blir stökigt och att det
är verksamheten som formar och påverkar hur barnet blir. Ett okoncentrerat barn kan
fungera alldeles utmärkt i en utmanande, tillåtande lärmiljö. Det är därför av stor vikt att
verksamheten och pedagogerna utvärderas och att inte problem i första hand läggs på
barnet.
11

4. Slutsatser, rekommendationer och lärande exempel
4.1 Slutsatser
Utvärderingsgruppen har sett en trevlig förskola, på väg att utveckla sig mot en professionell
förskola.
Den utvecklingsvilja och lyhördhet som finns bland pedagogerna kan i en snar framtid
leda till en ökad professionalisering.
Barnens egna intressen får vara med och styra aktiviteter anpassat till olika situationer.
Förskolan har ett gott klimat med stolta pedagoger som är nyfikna och öppna.
Besökare blir trevligt bemötta av både pedagoger, barn och föräldrar.
Lejonets pedagoger förefaller trygga med varandra med en beredskap för förändringar.
Förskolan är placerad i en lugn och vacker miljö.
Det saknas en tydlig styrning och struktur för den pedagogiska verksamheten.
Lejonet behöver arbeta med att skapa en gemensam pedagogisk inriktning.
Förskolan behöver fördjupa arbetet med fokus på barnsyn och kunskapssyn.
Det saknas gemensamma utvärderingsbara mål med koppling till förskolans läroplan.
Diskussioner om hur planer kan processas fram så att alla kan bli delaktiga har inte
förts.
Förutsättningar för systematiskt kvalitetsarbete behöver skapas.
Lejonet har medvetet arbetat med EQ.
Arbetet med likabehandlingsplanen skulle kunna stärkas.
Projektarbetet kan utvecklas, fördjupas och förlängas.
Pedagogerna för inte en diskussion och reflektion tillsammans med barnen kring
lärande.
Föräldrarna inte kände till så mycket om arbetet med diskriminering och kränkande behandling.
Ett fördjupat arbete med fokus på barnsyn och kunskapssyn med förankring i läroplanen
behövs.
Det är viktigt att verksamheten och pedagogerna utvärderas, att inte problem i första
hand läggs på barnet.
12

4.2 Rekommendationer
Arbeta med att skapa en gemensam pedagogisk inriktning särskilt barnsyn och kunskapssyn.
Likabehandlingsplan måste förankras.
Utnyttja vardagsaktiviteter för lärande
Fördjupa kunskaper i projektinriktat arbetssätt och dokumentation
Ta upp en diskussion t ex under utvecklingssamtal kring föräldrars syn på förskolans
pedagogiska arbete.
Föräldrars medverkan i planer för att motverka diskriminering och kränkande handlingar
behöver diskuteras.
Utifrån teoretiska kunskaper diskutera och förändra utformningen av barnens lärande
miljö.
4.3 Lärande exempel
Utformningen av gården och hur uteleken organiseras.
Hur arbetet med EQ bedrivs.
Arbetet med föräldrainformation och hur man tänker kring detta, ex Solen.
13