Förstudie fågellivet Vindpark Härja i Tidaholms kommun
Förstudie fågellivet Vindpark Härja i Tidaholms kommun
Förstudie fågellivet Vindpark Härja i Tidaholms kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
<strong>Förstudie</strong> <strong>fågellivet</strong> <strong>Vindpark</strong><br />
<strong>Härja</strong> i <strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong><br />
2
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Innehåll<br />
BAKGRUND............................................................................................................................................................... 4<br />
AVGRÄNSNING AV UTREDNINGSOMRÅDE OCH ARTER ..................................................................................... 4<br />
BESTÄMMELSER OM ARTSKYDD........................................................................................................................... 4<br />
GENERELL BESKRIVNING AV VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ FÅGELLIVET................................................... 5<br />
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DENNA STUDIE.................................................................................... 6<br />
BESKRIVNING AV KÄNSLIGA ARTER I UTREDNINGSOMRÅDET........................................................................ 7<br />
kungsörn.................................................................................................................................................................7<br />
fiskgjuse ..................................................................................................................................................................8<br />
sparvuggla.............................................................................................................................................................8<br />
Skogshöns (järpe, orre, tjäder).....................................................................................................................8<br />
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING........................................................................................................................ 9<br />
REFERENSER ...........................................................................................................................................10<br />
Personlig <strong>kommun</strong>ikation ...........................................................................................................................10<br />
Digitalt material..............................................................................................................................................10<br />
Opublicerat materal:......................................................................................................................................10<br />
Projektledare Scanergy Wind AB: Cecilia Eckerdal<br />
Rapporten bör citeras som: Hebert, M 2012 <strong>Förstudie</strong> fågel kring <strong>Härja</strong> i <strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong><br />
Calluna AB, Stockholm<br />
I löpande text: (Hebert 2012)<br />
Kontaktperson för denna rapport: Mova Hebert, mova.hebert@calluna.se,<br />
tel. 08-518 077 62<br />
Intern projektbeteckning: MHT0038 2012 <strong>Förstudie</strong> fågel kring <strong>Härja</strong> 2012<br />
Rapport och bedömningar samt projektledare Mova Hebert, Calluna AB<br />
Granskning av sakinnehåll och bedömningar: Johan Storck Calluna AB<br />
3
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Scanergy Wind AB undersöker möjligheterna att uppföra fem vindkraftverk söder om <strong>Härja</strong> i<br />
<strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong>. se figur 1. Calluna AB fick i april 2012 i uppdrag att göra en förstudie av<br />
<strong>fågellivet</strong> i vindkraftsparkens påverkansområde.<br />
Figur 1: Planerade vindkraftverk i verksamhetsområdet som denna bedömning omfattar. Karta från<br />
Scanergy Wind AB<br />
Verken kommer att placeras på höjder som är mellan 280 och drygt 300 meter över havet, detta<br />
att jämföra med Gimmenesjöns yta som ligger cirka 186 meter över havet. Vindkraftverken<br />
kommer att bli upp till 150 meter höga och med en rotordiameter på cirka 100 meter. Service<br />
och underhåll ger en kvarstående aktivitet i området sedan parken står klar och består av cirka<br />
två besök per vindkraftverk och år.<br />
Verksamhetsområdet ligger i östra delen av Hökensås och i väster finns Tidans dalgång.<br />
Omkringliggande landskap består mest av skog. Skogen är generellt hårt brukad. Inom<br />
verksamhetsområdet finns få naturvärden registrerade (<strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong>, 2010).<br />
Avgränsning av utredningsområde och arter<br />
Fågelarter skyddade enligt artskyddsförordningen förekommer inom utredningsområdet, (tabell<br />
1). Av dessa har kungsörn, fiskgjuse, tjäder, orre, järpe och sparvuggla bedömts som intressanta<br />
att belysa i samband med en vindkraftsetablering. Rovfåglar och skogshöns är känsliga för<br />
vindkraft. Aktuella arter kan påträffas i skogsmiljöer av den typ som finns kring<br />
vindkraftsetableringen.<br />
Bestämmelser om artskydd<br />
Artskyddsförordningens § 4 omfattar alla vilda fåglar men arter utpekade som särskilt<br />
skyddsvärda i förordningen, rödlistade arter, samt arter som uppvisar en negativ<br />
populationsutveckling har extra skyddsvärde och bör prioriteras i skyddsarbetet. Bland annat är<br />
4
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
det förbjudet att avsiktligt störa dessa arter under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och<br />
flyttningsperioder.<br />
Generell beskrivning av vindkraftens påverkan på <strong>fågellivet</strong><br />
Vindkraft kan påverka fåglar negativt på fler sätt. En vindkraftspark tar mark i anspråk och<br />
minskar och styckar upp lämpliga häckningshabitat. Vidare stör vindkraften bort vissa<br />
fågelarter. Kollisionsrisk föreligger och i ett större perspektiv riskerar barriäreffekter att uppstå.<br />
Uppgifter om risker för olika grupper, störningsavstånd med mera är hämtade från rapporten<br />
”Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport” (Rydell 2011).<br />
Störningseffekter<br />
I flera olika studier har negativ påverkan för häckande fåglar observerats för alla studerade<br />
grupper, men med vadare som den mest känsliga gruppen. Utanför häckningssäsong har det<br />
även för gäss och änder i de allra flesta studier påvisats en störningseffekt med lägre tätheter i<br />
förekomst i anslutning till områden med vindkraft.<br />
Den mark som vindkraftsparken tar i anspråk blir mer eller mindre otillgänglig för häckande<br />
fåglar, fåglar som födosöker med mera.<br />
Även om vadare och änder är de känsliga grupperna är det tättingar som påverkas i störst antal.<br />
Det finns över 100 studier på hur olika tättingarter påverkas av störningseffekter från<br />
vindkraftverk. Studierna visar på störningsavstånd upp till 190 meter under häckningstid för<br />
olika arter av tättingar. För vadare och änder är störningsavstånden större.<br />
Kollisioner<br />
Vindkraftparken utgör en fara för flygande fågel. Risken för kollision mellan fåglar och<br />
vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter. Detta har kopplats till deras<br />
manövreringsförmåga och flygbeteenden. Tillgänglig forskning visar att det är måsfåglar och<br />
rovfåglar som löper störst risk att kollidera med vindkraftverk. Risker för olika arter av rovfågel<br />
är bäst känd och i Sverige rör det sig främst om kungsörn, havsörn, röd glada men även<br />
pilgrimsfalk. Även skogshöns är en grupp fåglar som är överrepresenterade när det gäller<br />
kollisioner med vindkraftverk. I absoluta tal är det dock flest småfåglar (tättingar) som<br />
förolyckas och detta beror på att de förekommer i överlägset flest antal. Kollision med master<br />
och stillastående verk är också en risk, och sker främst vid väderomslag med dålig sikt för<br />
fåglarna.<br />
Barriäreffekter<br />
En följd av att de flesta fåglar undviker vindkraftsparker gör att det bildas barriärer i landskapet.<br />
Att enskilda lokaler blir otillgängliga för t.ex. flyttande fåglar är i regel betydelselöst, men det<br />
kan få en negativ effekt då utbyggnad sker på många platser.<br />
5
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Tillvägagångssätt vid denna studie<br />
Naturvårdsprogrammet för <strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong>, uppgifter från Svalan och artdatabanken har<br />
studerats. Sökningar av observationer i Svalan har gjorts för utredningsområdet (se figur 2).<br />
Avgränsningen i tid är från 2009 till 25/4-2012. Observationer från ett större område har<br />
skannats (även observationer från Gimmenesjön) Observationer av rödlistade arter begärts in<br />
från artdatabanken. Lars-Göran Lindgren, fågelskådare från trakten som även har författat<br />
<strong>kommun</strong>ens naturvårdsprogram, har intervjuats om området och dess värden för fågel i<br />
allmänhet och skogshöns och rovfåglar i synnerhet.<br />
Figur 2: Utredningsområdet, från vilket artdatabanken lämnat uppgifter om rödlistade fågelarter i.<br />
Tabell 1: Förutom rödlistade arter har fågelarter som ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv, eller har minskat<br />
med minst 50 % under perioden 1975-2005 enligt svensk häckfågeltaxering studerats. Arter som<br />
analyserats vidare anges med kursiverad stil.<br />
Art Kommentar<br />
Kungsörn Kan passera verksamhetsområdet vid flytt. Fåtal övervintrar<br />
på Hökensås.<br />
Brun kärrhök<br />
Har noterats med enstaka observationer under<br />
häckningsperioden i Gimmenesjön. Kan passera<br />
verksamhetsområdet vid flytt.<br />
Fiskgjuse Födosöker i Gimmenesjön. Häckar troligen på östra eller<br />
norra sidan av sjön, okänt var.<br />
Bivråk Noterats häckande utredningsområdet (från<br />
Atlasinventeringen som avslutades 1985, uppgift via<br />
artdatabanken). Tveksamt om den är kvar i området.<br />
Sparvuggla Flera noteringar inom utredningsområdet.<br />
Sångsvan Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.<br />
6
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Trana Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.<br />
Grönbena Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.<br />
Järpe Har noterats i norra delen av vindkraftsparken vid<br />
Långbergstorp.<br />
Orre Spel har noterats i närheten av Gasarp. Oklart om det är från<br />
lämplig häckningslokal eller från annan plats.<br />
Tjäder Tupp (ej spelande) har noterats i närheten av Gasarp.<br />
Göktyta Knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen miljö där<br />
den uppehåller sig.<br />
Gröngöling Knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen miljö där<br />
den uppehåller sig.<br />
Domherre Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft.<br />
Gulsparv Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Arten är<br />
knuten till jordbrukslandskapet. Verksamhetsområdet är ingen<br />
miljö där den uppehåller sig.<br />
Mindre flugsnappare<br />
Arten är knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen<br />
miljö där den uppehåller sig.<br />
Kornknarr Arten är knuten till jordbrukslandskapet Verksamhetsområdet<br />
är ingen miljö där den uppehåller sig.<br />
Turkduva Arten är knuten till jordbrukslandskapet Verksamhetsområdet<br />
är ingen miljö där den uppehåller sig.<br />
Tornseglare Kan attraheras av stiltjen i lä från ett vindkraftverk men arten<br />
är knuten till jordbruksmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen<br />
miljö där den uppehåller sig.<br />
Backsvala Kan attraheras av stiltjen i lä från ett vindkraftverk men arten<br />
är knuten till öppna slänter med mjäla och sand, och ett öppet<br />
jordbrukslanskap. Verksamhetsområdet är ingen miljö där den<br />
uppehåller sig.<br />
Entita Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Obs från<br />
1839, ingen känd häckning på senare tid.<br />
Lappmes Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Obs från<br />
1839, ingen känd häckning på senare tid.<br />
Hämpling Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Arten är<br />
knuten till jordbrukslandskapet, vindkraftparken är ingen miljö<br />
där den uppehåller sig.<br />
Beskrivning av känsliga arter i utredningsområdet<br />
Inga av arterna i tabell 1 har konstaterats häcka i utredningsområdet. Observationer för dessa<br />
arter har inhämtats från Svalan från 2009 och framåt. Uppgifter från artdatabanken är från 1839<br />
(!) och framåt.<br />
KUNGSÖRN<br />
Kungsörn häckar inte i utredningsområdet enligt uppgifter som inhämtats från Svalan och<br />
artdatabanken. Från området som information inhämtats för har ett fåtal observationer av<br />
7
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
kungsörn rapporterats de senaste åren (från 2009 och framåt). Kungsörn övervintrar på<br />
Hökensås, men övervintrande örnar har inte observerats i utredningsområdet utan längre öster ut<br />
(Lars-Göran Lindgren, muntligen) . Den passerar sällsynt vid flytt, men flytten går mestadels<br />
längre väster ut i Tidans dalgång (Lars-Göran Lindgren, muntligen).<br />
Kungsörn kan kollidera med vindkraftverk, särskilt om det finns vindkraftverk i närheten av<br />
boplatsen där fåglarna vistas under lång tid och där ungarna har sin flygträning. Områden med<br />
koncentration av övervintrande örnar kan också ge en förhöjd risk för kollisioner. I området<br />
finns varken häckande kungsörn eller koncentrationer av övervintrande fåglar.<br />
Verksamhetsområdet ligger inte heller i något välfrekventerat flyttstråk. Därmed är risken låg<br />
att kungsörnar riskerar att kollidera med vindkraftverk i parken.<br />
FISKGJUSE<br />
Fiskgjuse har ingen känd häckningsplats inom utredningsområdet. Den födosöker i<br />
Gimmenesjön och har ett par gånger noterats som förbiflygande i utredningsområdet. Troligtvis<br />
häckar den på östra eller norra sidan av sjön, okänt var (Lars-Göran Lindgren). Det är osäkert på<br />
vilket avstånd en häckningsplats ligger från verksamhetsområdet, men eftersom bara ett fåtal<br />
observationer inrapporterats de senaste åren verkar inte Gimmenesjön vara en frekvent fiskesjö<br />
för den, och den häckar troligtvis flera kilometer från verksamhetsområdet. Därmed utgör inte<br />
vindkraftsverksamhet någon risk för fiskgjuse i trakten.<br />
SPARVUGGLA<br />
Sparvugglan är inte rödlistad och har en stabil population i Sverige. Den finns väl spridd i södra<br />
Sverige och längs Norrlandskusten. Från undersökningsområdet har flera noteringar skett i<br />
Svalan, öster om vindkraftverken kring Skinnmon och Gasarp. Det har bland annat observerats<br />
spel under våren. Sparvuggla har observerats spelande cirka 700 meter från närmsta planerade<br />
vindkraftverk. Generellt kolliderar inte ugglor så ofta med vindkraftverk (Rydell 2011), men det<br />
finns få studier kring detta och inga uppgifter om sparvugglan specifikt.<br />
Sparvuggla jagar småfågel och gnagare, delvis under dygnets ljusa timmar. Den jagar ganska<br />
lågt i terrängen. Under vintern finns en liten risk att sparvuggla kolliderar med stag och master,<br />
då den utökar sitt jaktområde. Stor omfattning av tung trafik på vägen mellan Skinnmon och<br />
Gasarp kan störa häckande fåglar under senvintern till försommaren. För att undvika störningen<br />
kan byggtiden läggas till annan tid på året eller ske på andra vägar Sammanfattningsvis kan<br />
sparvugglan påverkas på berörda lokaler, med störd häckning under någon säsong. I övrigt är<br />
riskerna små för påverkan av sparvuggla som häckar i utredningsområdet.<br />
SKOGSHÖNS (JÄRPE, ORRE, TJÄDER)<br />
Hönsfåglar kolliderar relativt ofta med vindkraftverk och andra konstruktioner jämfört med<br />
andra grupper (Rydell 2011). Tjäder, orre och järpe har alla olika krav på miljön. Tjäder och<br />
orre spelar då det samlas många hanar på en begränsad plats under inledningen av<br />
häckningsperioden.<br />
Järpe har noterats i norra delen av vindkraftsparken vid Långbergstorp. Orre och tjäder har<br />
noterats vid Gasarp. Dock rör det sig om få fåglar och risken att kollisioner sker är liten. Ingen<br />
påverkan bedöms ske på den regionala populationen.<br />
Spel sker när det finns många tuppar på en begränsad plats. För att det ska samlas många fåglar<br />
krävs vissa miljöer. För tjäder finns spelplatserna i uppvuxen skog och för orre finns de<br />
vanligen på stora, öppna myrar.<br />
Sång från orrspel har noterats i närheten av Gasarp. Det rör sig om observation av som mest tre<br />
tuppar. Oklart om det är från lämplig häckningslokal eller från annan plats. Observationer har<br />
skett cirka 700 meter från närmsta vindkraftverk. Anläggningsarbeten bör inte påverka på det<br />
avståndet.<br />
8
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Tjäderspel har inte rapporterats från området. Då vindkraft anläggs i skogsmiljöer där det<br />
förekommer tjäderspel är rekommendationen att lämna skyddszoner kring spelplatsen på cirka<br />
en kilometer kring spelplatsen om det bedöms att spelplatsen är stor och viktig med fler än fem<br />
spelande tuppar. Så är inte fallet här.<br />
Sammanfattande bedömning<br />
Inom utredningsområdet finns inga uppgifter eller annat som tyder på förekomster av fågelarter<br />
som är etablerade eller använder utredningsområdet på ett sådant sätt att de påverkas negativt av<br />
vindkraftsparken. Skyddszoner runt myrar vid vägdragning och andra verksamheter är positivt<br />
ur fågelsynpunkt, liksom att anpassning av byggtid sker så att den sker utanför häckningssäsong<br />
i möjligaste mån.<br />
9
Bilaga 1 <strong>Förstudie</strong> fågelliv<br />
Referenser<br />
Artskyddsförordning; utfärdad den 8 november 2007.<br />
Hjernquist M. 2010: Åtgärdsprogram för kungsörn, 2011–2015, Rapport 6430 Naturvårdsverket<br />
Tjernberg. M. 2006: Artfaktablad Aquila chrysaetos – kungsörn Artdatabanken SLU<br />
Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J, Green M. 2011:<br />
Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Naturvårdsverket, rapport<br />
6467.<br />
Svensson S, Svensson M, Tjernberg M, 1999: Svensk fågelatlas, Artdatabanken, SLU<br />
<strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong> Naturvårdsprogram 2010-2014, programdel och objektsdel för <strong>Härja</strong>.<br />
PERSONLIG KOMMUNIKATION<br />
Lindgren Lars-Göran, fågelskådare och naturvårdsbiolog på <strong>Tidaholms</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
DIGITALT MATERIAL<br />
Utsökningar i Svalan 2012-04-25<br />
Utdrag från Artdatabanken 2012-04-23<br />
OPUBLICERAT MATERAL:<br />
Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk <strong>Vindpark</strong> <strong>Härja</strong>, Scanergy<br />
Wind AB<br />
10