Årsrapport Effekter av gränsöverskridande luftföroreningar i Sverige
Årsrapport Effekter av gränsöverskridande luftföroreningar i Sverige
Årsrapport Effekter av gränsöverskridande luftföroreningar i Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
URSULA FALKENGREN-<br />
GRERUP OCH MAGNUS<br />
OLSSON<br />
20 ASTA 2001<br />
Fältskiktet viktigt för att förhindra<br />
nitratutlakning<br />
Kväveutlakningen är högre på våren. Studier i lövskog visar att ett svagt utvecklat<br />
fältskikt ökar risken för förhöjd utlaknig.<br />
Markförsurning kan slå ut vegetation<br />
I sydsvenska lövskogar finns det ett mer eller mindre välutvecklat fältskikt <strong>av</strong> gräs<br />
och örter men endast en liten del l<strong>av</strong>ar och mossor.Vilka arter som förekommer och<br />
i vilken mängd beror på markens surhet (pH), näringstillstånd och hur mycket ljus<br />
som når marken.Genom nedfall <strong>av</strong> försurande ämnen och kväve har marken försurats<br />
kraftigt i sydligaste <strong>Sverige</strong> med <strong>av</strong>tagande effekt norrut. Kombinationen <strong>av</strong><br />
sjunkande pH i marken och nedfall <strong>av</strong> kväve innebär att arter kan slås ut <strong>av</strong> giftiga<br />
halter <strong>av</strong> väte- och aluminiumjoner i marken och att arter som gynnas <strong>av</strong> kväve ökar.<br />
Mer kväve bildas i mark när kvävebelastningen ökar<br />
Kväveomsättningen i marken påverkas också starkt <strong>av</strong> markens surhetsgrad, i synnerhet<br />
nitratbildningen som helt kan saknas på mycket sura marker. Det ackumulerade<br />
kvävenedfallet har dock medfört att mer ammonium och nitrat bildas i marken.<br />
I sura jordar i Skåne och Halland är nitrat- och ammoniumbildningen (nettomineraliseringen)<br />
i markens översta skikt 80–90% högre än i jordar med samma<br />
surhetsgrad i Småland och Mälardalen. Det beror troligen på att kvävenedfallet i de<br />
sydligaste landskapen är ca 10 kg högre per hektar och år. Detta påverkar naturligtvis<br />
risken för kväveutlakning i sydliga skogar.<br />
Kväveutlakningen störst på våren<br />
Den mikrobiella aktiviteten i marken sätter igång redan tidigt på våren, vilket kan<br />
orsaka en <strong>av</strong>sevärd kvävebildning under en period då träden ännu inte börjat växa.<br />
Risken är då stor att nitrat, som är mycket lättrörligt i marken, lakas ut till angränsande<br />
ytvatten eller till grundvattnet. Undersökningar <strong>av</strong> hur nitrat tas upp <strong>av</strong> fältskiktet<br />
och trädskiktet i tre skånska ekskogar under våren, försommaren och sensommaren<br />
visar att mängden nitrat som bildades på våren var lika stor eller större<br />
än den som bildades på försommaren,och betydligt större än på sensommaren (upp-
Change language