Årsredovisning 2009 - Västerås Stift Skog AB

Prästlönetillgångar i Västerås stift 

Olbergavägen 15 

734 92 Hallstahammar 

Telefon 0220-296 07 

www.vasterasstift.nu 

Årsredovisning 

2009 

PräSTlöneTillGÅnGAr 

i VäSTerÅS STiFT

Skogens mångbruk 

Temat för Prästlönetillgångars 

årsredovisning 2009 

är skogens mångbruk. 

Välkommen att stiga in i 

naturvårdarens, ryttarens, 

fiskarens, jägarens, 

svampplockarens, vandrarens 

och skidåkarens skog. 

Omslagsbilden är från 

kyrkoreservatet Kottskogen 

invid Barkarö kyrka i Västerås. 

Text och foto: Anders Hagman 

Grafisk form: Amala + Kamala 

Tryck: Åtta.45 

FSC-licens SGS-COC-004069 

Tryckt på FSC-märkt papper 

Skogsbruk och friluftsliv kan samsas. 

De populära skidspåren vid Granberget utanför 

Leksand går över kyrkans mark. Smedsjön är 

en av stiftets arrendesjöar där fiskerättigheterna 

innehas av föreningen Lindepircka. 

Mors lilla Olle i skogen gick… 

ibland liknas skogen vid en åker 

vars grödor planteras, sköts och skördas 

med regelbundna intervaller. Det stämmer 

förstås i viss grad. Samtidigt haltar 

jämförelsen. Intervallerna är så mycket 

längre. Och skogen är till skillnad från 

åkern en mosaik av naturliga miljöer 

som bara delvis kan omformas av människan 

efter eget tycke. Skogen har en 

egen integritet som måste respekteras 

av brukaren. Här kommer naturvården 

och miljöansvaret in, men också 

produktionsplaneringen. Ett modernt 

skogsbruk bygger på stor kännedom om 

markens kvalitet, naturvärden och produktionsförmåga. 

En karta över en brukningsenhet 

liknar ett pussel där varje bit 

anger ett specifikt förhållande vad gäller 

markens kvalitet, trädslag, ålder och 

mycket annat. 

Men skogen och jordbruksmarken 

skiljer sig åt också på andra sätt. Åker, 

äng och vall är liksom tagen åt sidan i 

landskapet. Den har en mellanställning 

mellan privat tomt och allemansrätt. När 

djuren går på bete och åkern bär grödor 

gör ingen annan än bonden, och möjligen 

ett eller annat rådjur anspråk på marken. 

Skogen uppfattas på ett annat sätt som en 

gemensam angelägenhet. Där ska vi kunna 

promenera och plocka svamp, skida 

och rida, tälta och kanske fiska och jaga. 

Denna rätt, fisket och jakten undantagen, 

finns säkerställd i allemansrättens urgamla 

hävdrätt. Mors lilla Olle ska kunna 

gå i skogen, det vet varenda svensk. 

Ibland uppfattas detta som om all 

skog alltid ska vara tillgänglig för alla 

slags aktiviteter. Men riktigt så fungerar 

det inte, för samtidigt är skogsbruket 

under ställd lönsamhets- och pro duk- 

tions krav. För kyrkans del anges dessa i 

kyrko ordningen. Skogen ska förvaltas 

effektivt och ge bästa möjliga långsiktiga 

av kast ning. Samtidigt ska förvaltningen 

ske på ett etiskt försvarbart sätt. 

Skogens mångbruk möjliggörs av 

en balans mellan produktionskrav och 

naturvårdens, kulturvårdens och frilufts- 

livets intressen. All mark kan inte bli reservatsmark. 

Alla gamla träd kan inte 

sparas. Skogens livscykel rymmer tider 

av slutna pelarsalar och andra tider med 

öppna lingonfall, men de inträffar inte 

på samma gång. 

I dialog med skogens brukare, 

arrendatorer, kommuner och myndigheter 

söker Prästlönetillgångar i Västerås 

stift tillmötesgå olika intressenters 

synpunkter och önskemål på skogen. Ibland 

innebär det att ett stycke mark säljs 

för att kunna bli statligt reservat. Andra 

gånger upplåter kyrkan egen mark till 

reservatsbildningar – eller skapar egna. 

Ofta kan skogens mångbruk ske inom ramen 

för det normala skogsbrukets brukningscykel. 

Därför ryms både skidåkare, 

ryttare, vandrare, entomologer, skolbarn 

och guds tjänstfirare i kyrkans skogar. 

Västerås juni 2010 

2 3

Med öga för natur- och kulturvärden 

Förr handlade naturvård i skogen 

om att skydda det speciella och 

udda. Nu är det en viktig del av allt 

skogsbruk på all mark. 

en gråmulen vårdag följer jag Jens 

Brorsson och münsterländern Leadbelly 

i hälarna ut i skogen. Vi befinner oss i 

närheten av Garpenberg där Jens, som är 

miljö- och kvalitetsansvarig på Västerås 

Stift Skog AB, ska följa upp några slutavverkningar 

som utförts av en entreprenör 

från Borlänge. 

–Vi har ett system där entreprenören 

fyller i ett kvitto som uppföljning på sitt 

arbete. Han fyller i hur mycket som har 

avverkats, vilken miljöhänsyn som har 

tagits och hur pass väl vår avverkningsplanering 

har fungerat. 

–Det här görs på all mark. Och för att 

kontrollera att systemet verk ligen funge- 

rar som tänkt inspekterar jag ung efär var 

tionde avverkning, berättar Jens Brorsson. 

på våren görs de sista uppföljningarna 

av föregående års avverkningar. Jens 

kontrollerar att målen i stiftets ”Gröna 

tråd”, som är en manual för naturvårdshänsynen, 

har följts. Den Gröna tråden 

bygger på den standard som upprättats 

av FSC (Forest Stewardship Council) och 

har kompletterats med de särskilda mål 

som Prästlönetillgångar i Västerås stift 

satt upp. 

–Det handlar till exempel om att tillräckligt 

många döda träd och naturvärdesträd 

har lämnas kvar på hygget. 

Det ska också finnas minst tre stycken 

tre meter höga stubbar per hektar, 

helst av olika träslag. Det finns också en 

skyldig het att lämna kantzoner mot sjöar 

och bebyggelse och att låta bli att avverka 

i lågproduktiv mark som myr och blockterräng. 

Huvudsyftet med den generella na t - 

ur vårdshänsyn som det är frågan om, är 

att främja den biologiska mångfalden. 

Därför är det särskilt viktigt att skydda 

känsliga miljöer och bevara träd i olika 

ålder och av olika slag. 

Miljövårdshänsynen är inskriven 

redan i den avverkningsplanering som 

planeraren Christer Björklund upp rättat. 

Uppföljningen ska visa om instruktionerna 

följts, men den blir samtidigt en 

egenkontroll av hur väl den egna planeringen 

fungerat. 

–Jag brukar sammanställa en enkel 

rapport som jag skickar till planeraren, 

avverkaren och virkesköparen så alla får 

litet feedback på utfört arbete, säger Jens 

Brorsson. 

4 5

vatten är ett särskilt känsligt kapitel 

och hänsynen vid vattendrag är ett av de 

områden stiftets skogsbruk fokuserar särskilt 

på för närvarande. På ett ställe passerar 

basvägen till hygget över en bäck 

UTDRAG UR SKOGSBRUKSPLAN 

Beskrivning av bestånd som avsatts av 

naturvårdsskäl i ett område nära Storå. 

Nyckelbiotop. 

Intressant flora 

med bl a 

gaffelbräken. 

Grov asp med 

hackspetthål. 

Nyckebiotop. 

Gammal 

opåverkad 

hällmarksskog. 

Hänglav. Tallticka. 

Senvuxna träd 

147 år 

gammal 

skog i 

bergssluttning 

147 år gammal skog 

i bergssluttning 

och Jens undersöker noga hur terrängen 

har påverkats. Han är mycket nöjd över 

resultatet. Erosionen är minimal. 

–Bäckfåran tycks inte ha påverkats 

alls och det är ju väldigt bra. Det beror 

Rest av 157 år 

gammal tallskog 

Hällmarksskog 107 år 

Kalmark 

Röjning 

Slutavverkning 

Gallring 

Avsatt mark 

Impediment 

Nyckelbiotop. 

Lövrik barrnatursskog och 

bergsbrant. Värdefull 

kryptogamflora. Grov död asp 

Nyckelbiotop. 

Ravin och naturlig skogsbäck. 

Gott om lågor i olika nedbrytningsstadier. 

Ymnigt mosstäcke. Eventuellt öring i bäcken 

på att basvägen är dragen på ett ställe där 

marken är hård, men jag antar att entreprenören 

också har risat ordentligt. 

Att använda en del av hyggesavfallet 

som underlag för skogsmaskinerna är en 

standardåtgärd för att skona marken. Här 

tycks dock riset ha avlägsnats efter användningen 

och när Jens senare konstaterar 

att man kommer att behöva köra ytterligare 

en gång över bäcken för att ta ut 

återstående hyggesavfall från avverkningen, 

gör han en notering i sina papper. 

–Stockarna skulle egentligen ha legat 

kvar i terrängen här tycker jag för att 

kunna användas igen. Nu rekommenderar 

jag att skotaren tar med sig en bärmatta 

att lägga över bäcken, säger han. 

Körskador är sådant som allmänheten 

ofta reagerar på. Ingen vill se sin favoritstig 

sönderkörd av tunga fordon. Därför 

är hänsynen allra störst i tätortsnära skog 

även om målet är att inga större skador 

ska uppstå någonstans. Därför rekommenderar 

planeraren ibland att avverkning 

på de mest känsliga ställena utförs 

på vintern när marken är bärig. 

–Fast visst blir det spår av maskinerna, 

medger Jens Brorsson, helt går det 

inte att undvika i ett modernt skogsbruk, 

hur gärna man än vill. Det gäller att hålla 

spåren inom acceptabla nivåer. 

Ytterligare ett skäl att hålla nere körskadorna 

är att man vill undvika att skapa 

samlingar med stillastående vatten. 

–Det finns kvicksilver i all skogsmark, 

men normalt är den bunden. I 

stillastående vatten kan kvicksilver frigöras 

genom att så kallat metylkvicksilver 

bildas på bakteriell väg. 

jens är nöjd med det mesta han ser 

denna dag. På ett ställe kanske några 

träd kunde ha lämnats i kanten mot ett 

kärr, men terrängförhållandena gör att 

han ändå accepterar att de tagits bort. På 

en avverkning konstaterar han att en del 

av de frötallar som lämnats och normalt 

avverkas vid senare tillfälle måste få status 

som kvarlämnade ”evighetsträd” eftersom 

antalet sparade träd annars skulle 

bli för litet. 

På ett annat ställe har skördaren gått 

fram mellan två kulturminnesmärkta 

platser, förmodligen har det legat en kolmila 

på det ena stället och en kolarkoja 

på det andra. 

–Man bör undvika att köra mellan 

två markeringar som ligger så nära varandra, 

säger han, men det viktiga är i 

alla fall att entreprenören upptäckte och 

markerade platserna. 

Imponerad blir Jens Brorsson av att 

planeraren Christer lyckats upptäcka 

fem granar av en ovanlig art på ett ställe. 

De har markerats på kartan och sparats 

av entreprenören. 

–Det är inte lätt att upptäcka sådant i 

ett tätt bestånd av gran, säger han. 

T r e T u S e n H e K TA r 

S K y d d A d M A r K 

Sammanlagt undantas stora arealer 

mark från skogsbruk av miljö- och 

kulturvårdsskäl. För att uppfylla 

FSC:s regler ska generell hänsyn 

tas på hela den brukade arealen. 

Det handlar om kvarlämnade träd, 

kantzoner mm. Dessutom ska fem 

procent av den produktiva skogsmarken 

avsättas och undantas från 

allt skogsbruk. Prästlönetillgångar 

i Västerås stift uppfyller dessa 

åtaganden med råge. 3000 hektar 

mark utgörs av avsatta områden 

som t.ex. nyckelbiotoper och områden 

med gammal skog. Bara en 

mindre del, ca 230 hektar, ingår i 

kyrkoreservaten. 

6 7

KyrKOreSerVAT 

i VäSTerÅS STiFT 

namn Var? Ha 

Hartjärn Floda 4,1 

Prästgårdsholmen Grythyttan 1,2 

Kärrängen Frövi 3,7 

Prästvallen Orsa 4,1 

Stingsberget Ramnäs 10,3 

Kyrkberget Skinnskatteberg 5,4 

Prostparken Svärdsjö 3 

Kottskogen Barkarö 19 

Starbo Norrbärke 7,5 

Galgbacken Högfors 1,3 

Hedmossen Möklinta 6,8 

Prästön Möklinta 5,2 

Märrpinbacken Ramshyttan 0,6 

Bösjön Mora 4,3 

Rostberget Mora 8 

Håkansboda Ramsberg 93 

Grästjärnsberget Söderbärke 51 

229 

Stingsberget 

reservat för natur och människa 

Kyrkoreservaten är kyrkans eget 

bidrag till att bevara värdefulla naturtyper 

och värna den biologiska 

mångfalden. I Västerås stifts skogar 

finns 16 kyrkoreservat från Barkarö 

i söder till Bösjön i norr. De är till för 

naturens skull – men också för din. 

den som vandrar Bruksledens åttonde 

etapp norrut från Surahammar går till 

att börja med genom flack terräng. Men 

några kilometer innan Ramnäs, vid kanten 

av ett par vida mossar, bär det uppåt 

mot Stingsberget. Marken blir torrare, 

den mer krävande granen får ge vika för 

STinGSberGeT, rAMnäS 

Stingsbergets kyrkoreservat ligger 700 

meter öster om riksväg 66, 1,5 kilometer 

söder om avfarten till Ramnäs. Reservatet 

är på 10,3 hektar och gränsar till 

Stingsmossens och Rövallsmossens 

naturreservat. Inom området finns gammal 

tallskog, delvis av naturskogskaraktär 

och en rik flora av mossar och lavar. 

Reservatet rymmer även ett källområde 

med rik lundflora och förekomst av lind 

den tåligare tallen samtidigt som ljung 

och lavar tar över efter mossa och blåbärsris. 

Över hällmarkerna är de orange 

ledmarkeringarna på träden egentligen 

överflödiga. Stigen avslöjar sig som bruna, 

vältrampade stråk genom det ljusa 

lavtäcket. Här och var står grånade torrrakor 

med spår av hackspett. 

Efter någon halv kilometer når 

man Stingsbergets högsta punkt tjugofem 

meter över det omgivande landskapet. 

Här öppnar sig milsvid utsikt mot 

jordbruksland skap och blånande skogar. 

Över träd topparna på andra sidan åkrar- 

na skymtar lökkupolen på Ramnäs kyrka. 

och hassel. Genom området går Bruksleden. 

Den passerar Stingsbergets topp 

varifrån man har fin utsikt över landskapet. 

Området går att nå dels via Bruksleden 

från Surahammar eller Ramnäs, 

eller från en grusväg som passerar söder 

om reservatet. 

Passande nog finns det en bänk på hällen. 

Det är dags att ta fram kaffetermosen. 

stingsbergets kyrkoreservat invigdes 

28 maj 1992 och omfattar drygt 10 

hektar mark. Syftet med reser vatet är 

både att gynna friluftslivet och att bevara 

områdets flora och fauna. De äldsta 

tall arna här är över 200 år gamla och 

en inventering utförd av Surahammars 

natur skyddsförening visar att området 

rymmer ett 70-tal olika lavar och mer än 

50 mossarter. Bland de ovanligare finns 

Dvärghedlav, Skuggblåslav och Råttsvans 

mossa. Inom området finns också 

ett källområde med lundflora, lind och 

hassel. 

8 9

PrOSTPArKen SVärdSjö 

Prostparken är ett 3 hektar stort skogsområde 

beläget på Svärdsjöåsen i 

närheten av Svärdsjö kyrka. Reservatet 

har tillkommit för att skydda parkens bestånd 

av åldrande, högresta tallar, som 

är av högt värde, både för naturvården 

och lokalhistorien. Under sin flykt undan 

danskarna 1520 passerade nämligen 

Gustav Vasa Svärdsjö – åtminstone om 

vi får tro biskop Peder Svart i Västerås, 

Kyrkoreservatet är en del av ett större 

område öster om riksväg 66 som också 

rymmer Stingsmossens och Rövallsmossens 

naturreservat. Även delar av naturreservaten 

ligger på stiftets mark. 

Att det finns en bänk just här är 

ingen tillfällighet. En plats att sätta sig 

ner och äta sin matsäck på är en ofta 

före kommande bonus knuten till svens- 

kens håg för friluftsliv och praktfulla utsiktsplatser. 

Förr höll man uppsikt mot 

eventuella fiender från många höjder i 

landskapet. Nu sätter man sig ner för att 

finna ro för öga och sinne. 

En lika svensk institution är traditionen 

att hålla friluftsgudstjänster. Just 

på denna plats har det funnits en friluftskyrka 

sedan mitten av 80-talet. Ett smitt 

kors markerar altaret. Runt omkring på 

hällmarken syns rester av tunga furubänkar. 

Ramnäs församling har ända sedan 

1988 regelbundet firat friluftsgudstjäns- 

vars krönika är källan till berättelserna 

om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. De 

efterföljande danska knektarna lär ha 

stannat vid nuvarande Prostparken och 

frågat en svärdsjöbo hur stor skogen är. 

–Sju eller tolv mil, löd svaret, vilket 

skulle fått knektarna att vända om. 

Riktigt så gamla är inte tallarna i Prostparken, 

men nära nog. Vid en dendro- 

ter på Stingsberget på Kristi Himmelsfärds 

dag. 

I detta ryms ett vackert orsakssamman 

hang. Den mark som en gång 

skänktes till kyrkan ligger ofta centralt i 

sock narna. Inte sällan har fastigheterna 

beteckningar som prästgården 1:1 eller 

kaplansgården 1:2. Där byggdes kyrkan, 

där avsattes mark till prästens uppehälle 

och kyrkans underhåll. Jordbruksmark 

och skogsägor ligger därför ännu 

idag ofta i anslutning till kyrkan. Att fira 

gudstjänst på kyrkans mark är på sätt 

och vis bara ytterligare ett sätt att göra 

bruk av skapelsen. 

i flera fall berättar namnen på kyrkoreservaten 

om den nära kopplingen 

till kyrkan. Geografiskt ligger flera av 

dem nära bebyggelse. I utkanten av 

Skinnskatteberg ligger Kyrkbergets kyrkoreservat. 

I Möklinta finns Prästön. I 

kronologisk undersökning av ett dussintal 

träd 2006 befanns flera tallar vara 

från sexton- och sjuttonhundratalet. Den 

allra äldsta daterades till 1657. De gamla 

tallarna är idag en viktig biotop för bland 

annat hackspettar. Några mindre vanliga 

trädtickor, bland dem grovticka och 

tallticka, går att finna här, liksom den 

sällsynta busken blåtry. 

Grythyttan Prästgårdsholmen. I Orsa 

Prästvallen. I Svärdsjö ligger Prostparken 

just intill prostgården. Den rymmer ett 

imponerande bestånd månghundra åriga 

tallar och dessutom en livfull skröna om 

hur lokalbefolkningen lurade dansken 

att den lilla dungen var början på en 

sjumila skog, varpå de gav upp jakten på 

Gustav Vasa. 

Sammanlagt är 230 hektar mark av- 

satta som kyrkoreservat i Västerås stift. 

Därtill kommer de naturreservat som 

har sitt ursprung på kyrkans marker. 

Prästskogsstugan i Älvdalen är ett sådant 

naturreservat liksom Prästbuan i Gagnef 

och Kyrkåsen i By. 

några reservat har en intressant 

historia. Det gäller till exempel Kärrängen, 

utanför Frövi samhälle, som var 

boplats åt kyrkans arrendatorer i generationer. 

Här kan man spåra rester av torp- 

10 11 

Prostparken

Oppsveten 

STArbO, nOrrbärKe 

Starbo kyrkoreservat är beläget ca 4 kilometer 

nordost om Ludvika och nås via 

en bäck strax norr om Norra Hillbo, men 

är inte särskilt lätt att besöka. Reservatet 

grunder, odlingsrösen och köksträdgår- 

dar i den skymmande barrskogen och 

begrunda den odlarmöda som inleddes 

med Jonas Andersson 1805 och avslutades 

med Karl Einar Eklund 1945. Alla 17 

arrendatorerna finns uppräknade på en 

minnesskylt vid torpgrunden. Glimtar 

av livet i Kärrängen finns bevarat i hembygdsföreningens 

skrifter. 

Några av kyrkoreservaten ligger mer 

avsides men kan vara värd mödan att 

besöka för den som har tid och intresse. 

består av en bitvis dramatiskt skuren 

bäckravin med omgivande sumpmarker 

i den norra delen. Vegetationen är av 

natur skogskaraktär och den ständigt 

Starbo utanför Ludvika rymmer en 

svårtill gänglig, men trolskt skuren ravin 

genom landskapet där kremlorna lyser 

ikapp med mossorna om hösten. Bösjön, 

beskrivet i en annan artikel, är förmodligen 

det vildaste vi har på stiftets mark 

med ett synnerligen rikt djurliv och 

spännande växlingar mellan rik storskog 

och mager myrmark. 

oppsveten utanför Söderbärke är 

ett annat intressant utflyktsmål. Området 

har varit kyrkligt torpställe sedan 

fuktiga miljön gynnar mossor, lavar, 

svampar och ormbunkar. Reservatet är 

på 7,5 hektar. 

1700-talet. Stora marker hävdades här 

för slåtter, åkermark och djurhållning, 

i viss utsträckning ända in på 1990-talet 

när den rika slåttermarksfloran bedömdes 

vara av riksintresse. År 2002 

köpte staten marken av kyrkan för att 

inrätta ett naturreservat. Den som åker 

hit för att studera ängsfloran kan lätt 

göra avstickare till kyrkoreservatet Gräs- 

tjärnsberget. Den ena delen, som kallas 

Rågfallssnedda, rymmer mäktiga tallar i 

en brant sluttning. Reser vatets centrala 

12 13

G r ä S T j ä r n S b e r G e T 

S ö d e r b ä r K e 

Grästjärnsbergets kyrkoreservat ligger ca 

5 km väster om Söderbärke och består 

av två områden. Den större delen på 40 

hektar har en långsmal kilometerlång 

utsträckning över en bergsrygg ner mot 

Grästjärn. Området rymmer ett flertal 

olika naturtyper med en genomsnittlig 

ålder av ca 100 år. Bland de litet ovanliga 

arter som påträffats här finns tretåig 

hackspett, sparvuggla och en rad mos- 

sar, lavar och trädtickor. Sommaren 

2002 brändes en del av området för att 

främja sådana arter, främst växter och 

insekter, som gynnas av bränder. 

Den andra delen av reservatet på ca 10 

hektar kallas Rågfallssnedda och sluttar 

ner mot en väg som leder till naturreservatet 

Oppsveten. Namnet antyder att 

man i äldre tider här sådde råg i askan 

efter bränder. Idag rymmer området en 

imponerande samling högresta, upp 

emot 150 år gamla tallar och granar. 

Grästjärnsbergets kyrkoreservat nås enklast 

via landsvägen mellan Söderbärke 

och Malingsbo. På vägen dit passeras 

Oppsvetens naturreservat, klassat som 

riksintresse för naturvården på grund 

av sina hävdade örtrika ängar. Marken 

tillhörde fram till reservatsbildningen 

kyrkan och har hävdats sedan 1700-talet. 

delar några hundra meter därifrån sluttar 

vackert ner mot Grästjärnen och lär 

rymma tretåig hackspett och flera ovanliga 

tickor och lavar. I tjärnen häckar 

smålom. Här har också en naturvårdsbränning 

genomförts sommaren 2002. 

Men det är inte alldeles lätt att hitta hit 

utan bra karta. 

hur tar man sig förresten till Stingsberget 

om man inte vill vandra hela vä- 

KärränGen, FröVi 

Kärrängens kyrkoreservat är på 3,7 hektar 

och ligger strax norr om Frövi samhälle. 

Det inrättades 1997 på initiativ 

av kyrkorådet i Näsby som redan 1966 

hade fredat några särskilt stora tallar på 

församlingens mark. Reservatet består 

dels av grovstammig tallskog, dels av 

gammal odlingsmark som varit bebodd 

och brukad i minst 150 år. Inom området 

finns spår av slåtterängar, jordbruksmark, 

torpgrunder och odlingsrösen. 

gen från Surahammar? Det är enkelt. Kör 

riksvägen norrut förbi Surahammar mot 

Ramnäs. Tre kilometer efter avtagsvägen 

mot golfbanan löper en smal grusväg till 

höger över åkrarna. Den bergrygg man 

då ser en dryg halv kilometer bort är 

Stingsberget. Om bommen efter några 

hundra meter är stängd är det ändå bara 

500 meters promenad fram till det ställe 

där Bruksleden korsar vägen. Följer man 

En hel del minnen från livet i Kärrängen 

finns dokumenterade. Där berättas bland 

annat om tre jättetallar som fälldes 1926 

för att tjäna som kölvirke till en pråm 

som skulle byggas vid ett varv i Otterbäcken. 

Syningsmännen hade fått leta 

länge innan de fann virke som höll måttet. 

I Kärrängen kunde de ta ut stockar på 

upp emot tretton meters längd med en 

toppdiameter på sjutton tum (ca 42 cm). 

denna några hundra meter norrut når 

man snart utsiktsplatsen. Där kan man 

hålla friluftsgudstjänst på egen hand en 

försommarkväll med gök och trastar i 

kören och kyrkkaffet i termosen. 

14 15 

Kärrängen

Anna Kullgren på hästen Bosse och Charlotta 

Saväng på Mimmi tillhör de aktiva i Barkarö 

Ridklubb som ofta rider i Kottskogen. 

Före ningen har fått tillstånd att röja och 

underhålla en ridstig genom kyrkoreservatet. 

Året i Kottskogen 

Maj, september eller januari. Blommande 

slån, nyponröda snår eller 

gnistrande skarsnö. Kottskogen utanför 

Västerås har sin charm året runt. 

prästgården 1:1 står det på fastighetsbeteckningen 

för det lilla kyrkoreservatet 

Kottskogen i Barkarö församling 

utanför Västerås. Den utgör en holme av 

skog i odlingslandskapet som med sitt 

fina bestånd av gamla ekar blivit utpekad 

som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. 

En gnistrande februaridag bär skaren 

på fälten. Med ett par skidor under fötterna 

går det snabbt att ta sig runt. Kring 

skogen löper spår av räv och hare. Kanske 

också rådjur. En nötskrika flyger upp 

mot den blå himlen. Murar och odlingsrösen 

markerar gränser mellan äng och 

skogsbete. Granarna mot vägen är stinna 

av kottar. 

på våren blossar skogsbrynet av kaskader 

med blommande slån. Mellan asp 

och ek lyser liljekonvaljens vita klasar. 

När kvällsmörkret faller sjunger koltrast 

och rödhake. 

Så dags dyker ibland naturskoleläraren 

Niclas Lignell upp med bagage- 

utrymmet fullt av pinaler. Han spänner 

upp ett lakan mellan ett par träd och 

drar kabel till en stark lampa som snart 

kastar sitt skarpa sken mellan träden. 

Niclas är fågelskådare sedan barnsben. 

Men efter att ha lärt känna alla de 

arter som är synliga på våra breddgrader 

började han intressera sig för dagfjärilar. 

När de var avklarade väntade nattfjärilarna 

och de är betydligt fler. 

–Det finns omkring 600 arter av de 

litet större nattfjärilarna i Västmanland. 

Så det ger nya kickar och mycket nytt att 

lära sig, säger Niclas, som betraktar Kottskogen 

som sin hemmaskog . 

–Det är fantastiskt roligt att röra sig 

i skog och mark när man har en relation 

till de arter som finns där och vet litet 

grand om hur de lever. Varje nattfjäril 

finns i en särskild miljö och är i allmänhet 

knuten till en speciell värdväxt. 

–En sådan här blandlövskog är väldigt 

artrik, berättar Niclas. 

De nattaktiva insekterna dras mot 

ljuset, sätter sig på lakanet och lyckas 

inte ta sig därifrån. Niclas fångar dem 

med sin kamera, men släcker så småningom 

sin lampa och låter insekterna 

flyga vidare. 

16 17

–Det bär mig emot att fånga in och 

döda levande varelser. Mitt ideal är att 

påverka naturen så litet som möjligt, 

säger han. 

De arter Niclas inte själv känner igen 

låter han en expert artbestämma genom 

att skicka över bilderna. De högupplösta 

fotografierna går att förstora på skärmen 

tills det är möjligt att skärskåda dem in i 

minsta detalj. 

när vår övergår i sommar sluter sig 

lövskogen. Fåglarna tystnar. Kring kärret 

i reservatets mitt surrar myggen. Grödorna 

i det omgivande jordbrukslandskapet 

slår om från grönt till halmgult och 

rågblont. En sensommarmorgon skimrar 

gräset av daggvåt spindelväv. Kottskogen 

lär vara god svampark som rymmer både 

kantarell och svart trumpetsvamp, men 

svampplockare berättar som bekant inte 

så gärna om sina fynd. 

En höstdag när nyponen lyser röda 

ur snåren stämmer jag träff med några 

ryttare från Barkarö Ridklubb. De har i 

trettio års tid nyttjat skogen för att rida. 

–Det har ju med åren blivit allt fler 

hästägare här ute, berättar Birgitta Vikergård, 

som själv flyttade ut med sin familj 

för sju år sedan 

–Längre tillbaka var det litet oklart 

var det var tillåtet med ridning, så klubben 

kollade med markägarna runtomkring. 

Stiftet som äger Kottskogen gick 

med på att vi fick göra en traktorbred 

ridstig i skogen som vi underhåller själva. 

Och sedan dess har vi hållit på. 

Ridningen i Barkarö är en del av det 

levande lokalsamhället. Klubben har ett 

40-tal medlemmar. De hyr plats i ett stall 

med plats för 12 hästar alldeles i närheten 

av den gulrappade kyrkan. 

Praktiskt taget varje vecka året om 

är det ryttare i skogen. Idag är det några 

av ungdomarna som är ute. I anslutning 

till ridstigen har de satt upp en del enkla 

hinder där de kan öva hoppning. 

–Att kunna rida i terrängen så här är 

ganska ovanligt och vi är väldigt glada 

över den möjligheten, säger Birgitta Vikergård. 

Den mindre snabelsvärmaren är en 

av de nattfjärilar som Niclas Lignell 

har fotograferat i Kottskogen. 

det gångna året har det skett en 

liten röjning i brynet ut mot vägen. Det 

ligger ganska mycket ris och ungträd 

i terrängen. Både Niclas Lignell och 

Birgitta Vikergård värnar om sin närskog 

och vill veta vad som är tanken. Ska riset 

ligga kvar? Ska de hugga mer? Finns det 

en risk att ridstigen körs sönder? 

Åtgärderna står redan inskrivna i 

skötselplanen för Kottskogen. Röjningen 

ska främja ek och andra lövträd. Skogen 

ska inte växa igen och barrträden ska 

inte tillåtas ta över. 

18 19

Fiske och avkoppling 

kring Smedsjön 

Smedsjön utanför Guldsmedshyttan 

är en av Västerås stifts arrendesjöar. 

Här arrenderar sedan 15 år tillbala 

föreningen Lindepircka fiskerättigheterna. 

–de som hittar hit kommer ofta 

tillbaka. Och alla fiskar inte ens. En del 

kommer bara för att grilla korv, promenera 

och njuta av naturen. 

Det berättar Marti Mäki som är 

ord förande för föreningens omkring 40 

med lemmar. Och en vacker försommar- 

kväll förstår man dem. Smedsjön kombinerar 

lättillgänglighet med trolsk natur 

och underskön stillhet. Själva sjön är inte 

Marti Mäki är ordförande i föreningen Lindepircka 

som arrenderar fiskerättigheterna i Smedsjön. 

större än 15 hektar och man promenerar 

torrskodd runt den på stigar och spänger 

på omkring en halvtimme. 

Det tar tio minuter att köra hit från 

riksväg 50. Och fiskekort kan man köpa i 

Statoilmacken. 

ett knappt dussin bryggor och en 

handfull vinskydd har föreningen uppfört 

kring sjön. Det finns eldstäder och en av 

bryggorna är handikappanpassad. Mellan 

700 och 1000 fiskekort säljer föreningen 

årligen till sportfiskare som vill pröva 

lyckan. Sjön erbjuder ett så kallat put & 

take fiske med inplanterad ädelfisk. 

–Vi planterar in mellan 1500 och 

2000 kilo fisk om året, berättar Marti 

Mäki. Mest regnbåge, men även öring 

och röding. 

I Smedsjön pågår fisket året runt. På 

vintern gäller pimpelfiske. På sommaren 

bottenmete, flugfiske eller kast med drag 

från strandkant och brygga. Den här 

kvällen har en grupp damer från kyrkan 

störst lycka. De har tagit sig till sjön för 

att njuta av kvällen, grilla korv och prata. 

Ett enda spö, till på köpet lånat av tillsynsmannen, 

och ett fiskekort är allt de 

har. Men till skillnad från karlarna kring 

sjön har de lyckats fånga nästan hela sin 

kvot: två av tre fiskar, varav en regnbåge 

ser ut att vara på knappt kilot. 

Mer info finns på www.smedsjon.se 

20 21

i spåren av det vilda 

Vitnande torrfuror. Myrar i höstbrand. 

Spår av älg, björn och varg i 

markerna. Bösjön norr om Mora är 

en juvel bland Västerås stifts skogar 

och ett favorittillhåll för ett gäng 

inbitna jägare. 

det är oktober och den första snön 

har redan hunnit falla och smälta undan 

igen. Bara i skuggiga nordlägen krasar 

den ännu under kängorna när jag följer 

Sven-Erik Green i hälarna upp mot Näcksjövardens 

mäktiga granar och vidare upp 

över myrarna där det ligger ett kyrkoreservat. 

Motljuset klär stammar och barr i 

fransar av ljus där vi går. Riset glöder av 

övermogna lingon. Sven-Erik kliver vant 

mellan tuvorna. Pekar ut talltopparna 

där tjädertuppar brukar sitta. Spanar efter 

färska älgspår i stråken där viltet går. 

Bösjön är ett vidsträckt vildmarksområde 

några mil norr om Mora, med en 

terräng som bitvis påminner om fjällnära 

skog. Här har kyrkan ägt mark i hundratals 

år. Dokument från kyrkoarkiven 

berättar att mark köptes i Bösjön år 1635 

och lades till Moras sockens prästbords 

fäbodar för att i ”evärderliga tider bru- 

kas, nyttas och behållas”. Köpesumman 

var 458 daler kopparmynt. Lagmannen 

Iohan Gustafsson, som undertecknat 

ett protokoll från tingsförhandlingarna 

i Mora några år senare, beklagar sig 

över att sedan köpet klarats av, har folk 

från Våmhus fäbodar trängt in i området 

med sin boskap. Om så sker igen, stadgar 

tinget, ska intränglingarna böta. 

Namnen på ägorna skvallrar om vilka 

tjänster marken var avsatt för att ge 

avkastning åt: Mora kyrkoherdeboställe, 

Mora komministerboställe och Mora 

klockarboställe. 

naturen kring bösjön är mäktig. 

Magra myrmarker växlar mellan rikare 

urskogsartade partier med högväxta 

granar och många av storskogens typiska 

växter som lummer, linnéa, ormbunkar 

och krävande mossor och lavar. Här har 

på sina ställen ingen avverkning skett på 

över hundra år, och även tidigare enbart 

i begränsad omfattning. 

Tidigt uppskattades Bösjöns höga naturvärden. 

Redan på 30-talet avsattes två 

mindre ”kyrkoreservat” inom området. 

De ombildades senare till natur reservat 

och ingår numera i det vidsträckta naturreservatet 

Näcksjövarden. 

Olle Stäring (övre bilden) var tidigare 

skogvaktare i Västerås stift. Sven-Erik Skilström 

(de båda nedre bilderna) är skogvaktare i norra 

distriktet. Båda ingår i jaktlaget i Bösjön. 

Dit får väl också hunden Kero räknas. 

möjligheten att jaga är en viktig 

del av skogens mångbruk. I Bösjön 

har en grupp, som i huvudsak består av 

anställda och tidigare skogvaktare inom 

stiftsorganisationen, slagit sig samman i 

ett jaktlag och arrenderar rättigheterna. 

En av dem är Sven-Erik Green. Han 

var skogvaktare i norra Dalarna under 

tretton år från 1989 och återvänder hit 

varje höst för att jaga. Sven-Erik kan 

Bösjön utan och innan. Minns när det är 

planterat och avverkat och känner väl till 

skogens historia. 

Bösjön ligger högt. Själva sjön ligger 

på 680 meters höjd, vilket skapar närmast 

norrlandslika förhållanden. Skogen 

är därför på sina ställen svårföryngrad. 

I ett kungligt brev från 1936 fastslås att 

utsyning inför avverkning därför inte ska 

ske av lokalt anställda skogvaktare, utan 

av ”hos stiftsnämnden anställd person 

med högre skoglig utbildning”. 

på ett ställe följer vi en gammal basväg 

där timret förr forslades ner i dalen 

för att flottas vidare på Våmån. Längre 

upp bär myrholmarna spår av brand: här 

spretar döda och grånade grenar, rötter 

och ungträd i ljungen. Sven-Erik berättar 

varför. 

22 23

Sven-Erik Green var tidigare skogvaktare i 

norra Dalarna. Han har varit med på jakt 

sedan han var pojke och återvänder varje 

år till Bösjön för att jaga älg. 

–Under åren har vi prövat olika 

metoder för att föryngra skogen. Här har 

vi provat hyggesbränning för att hålla 

tillbaka ris och ljung så att plantorna ska 

få en bättre chans. 

Nu spretar halvmeterhöga tallplantor 

mellan lågor och vältor. 

–När man ser det blir man glad, 

säger Sven-Erik. 

sven-erik green har varit med i jaktskogen 

sedan han var pojke. Att ingå i 

ett jaktlag och gå i skogen med hunden 

Kero drivande i terrängen och bössan 

över axeln handlar minst lika mycket om 

livsstil, kamratskap och naturupplevelser 

som jakten i sig. 

Hur många älgar han har fällt minns 

han inte. En gång sköt han fyra under 

samma jakt. Men den här dagen får vi 

nöja oss med att se dygnsgamla älgspår 

i snön. I området finns regelbundet spår 

av varg och björn. 

Men det finns mycket annat att titta 

på när vi vandrar längs hyggeskanter, 

genom stupande raviner och över gungande 

myr. Inte utan stolthet visar Sven- 

Erik de träd som sparats som skärmar 

och korridorer för att gynna den biologiska 

mångfalden. 

Med jämna mellanrum stannar han 

till, tänder sin pipa, drar ett par bloss 

och berättar om jakten eller om gångna 

tiders skogsbruk. Hur timret släpades 

över markerna och flottades via rännor 

och åar till något av de många små sågbruken 

i trakten. Ännu finns det spår av 

hanteringen i markerna för den som vet 

vad han ska titta efter. 

–har du tid att ta en liten omväg? 

frågar han när vi är på väg tillbaka till 

bilen. Vi viker ut mellan myrholmarna 

och Sven-Erik påminner mig om att vi 

går i marker som nyttjats för fäbodbruk 

sedan medeltiden och långt in på förra 

seklet. 

Myren vi går på kallades för Vilmyren. 

Där fick boskap och människa ta 

igen sig en stund på väg mellan betena. 

Under rasten karvade kullorna namn 

och årtal på tallstammar där barken krupit 

undan av brand eller missväxt. 

Jo, han finner några av stammarna 

efter ett slag. De bär en märklig, svårtydd 

skrift som blandar det latinska alfabetet 

med rester av de gamla dalrunorna. 

Vi kan uttyda fragment av namn och 

år t a l. 

Står det inte Asa här? Kan det här betyda 

1865? Eller står det att hon är 18 år? 

Heligt känns det att nudda skriften 

med fingrarna. 

24 25

Stenålderslek i prästskogen 

Bjursåsskolans barn betraktar gärna 

prästskogen som sin egen. Och visst 

kan de göra det. Rätten att uppleva, 

leka, studera och plocka blommor 

för egen del står inskrivet i kungörelsen 

för det nya naturreservatet 

Bjursås Prästskog som invigs hösten 

2010. 

bjurSÅS PräSTSKOG 

Omfattar 15 ha och ligger 700 

meter sydost om Bjursås kyrka. Har 

tillkommit genom ett samarbete 

mellan Västerås stift, Falu kommun 

och Naturvårdsverket. 

Syftet med naturreservatet är att 

bevara ett tätortsnära naturområde 

med höga sociala, biologiska och 

pedagogiska värden. 

Genom stigar, rastplatser och informationstavlor 

ska besökare inbjudas 

att ta del av områdets karaktärsdrag 

och möjligheter till upplevelser. 

På sikt ska reservatsbildningen 

be vara och öka områdets naturvärden 

och främja den biologiska 

mångfalden. 

Bjursåsskolan använder Prästskogen för lek 

och undervisning. Lina Forsell (i täten för 

några av tredjeklassarna bilden till vänster). 

På nästa sida jagar Jim Sörling och Erik Roos 

villebråd med egentillverkade jaktvapen. 

så när treorna i Bjursåsskolan tar 

ängen och skogen i besittning en majdag 

gör de precis det som är tanken. Deras 

lek och skratt, deras upptäcktsfärder, undervisning 

och infall är en del av intentionerna 

när Västerås stift, Falu kommun 

och naturvårdsverket går samman för att 

spara skogen. 

–Det är en trepartslösning som vi 

är mycket glada över, säger LarsOlov 

Winge, naturvårdsansvarig på Miljöförvaltningen 

i Falu kommun. 

Det femton hektar stora reservatet består 

till största delen av skog som tillhör 

Prästlönetillgångar i Västerås stift. Här 

ingår också en ängsmark som tillhört 

prästgården tidigare, men nu ägs av Falu 

kommun. Samman taget är naturmiljön 

förbluffande rik och varierad. 

–Det finns gammal ängs- och åker- 

mark som inte varit gödslad på väldigt 

länge och en hel del lövdominerad betesmark 

berättar LarsOlov Winge, när 

han tar mig på en promenad genom 

reservatet. 

–Det finns en bäck och flera olika 

sumpskogar. Det finns hällmarksskog, 

men framförallt finns det en rik, över 

hundra år gammal granskog som är 

mycket värdefull. 

Hittills har naturen bara bedömts översiktligt. 

En noggrann inventering väntar. 

Men enbart den gamla granskogen i en 

fuktig, klimatstabil nordsluttning, med 

träd av olika ålder och fullt av lågor och 

rotvältor, kvalificerar för att bilda naturreservat, 

menar LarsOlov Winge. 

–Fast det är ändå det tätortsnära 

läget som är nyckeln, menar han. Det är 

tack vare att skogen används som vi kunnat 

få fram medel för att skapa ett naturreservat, 

förklarar han. 

Därför pågår arbetet för fullt med 

att öka tillgängligheten. Det ska bli stigar, 

spänger, broar, en slogbod med eldstad 

för skolans samlingar och ordentliga 

informationsskyltar. 

–Där framgår att det är ett samarbetsprojekt, 

berättar LarsOlov Winge. 

–Både kyrkans och kommunens logotyper 

kommer att finnas med. 

initiativet till att skydda skogen 

kom från några miljövänner i Bjursås. 

Efter överläggningar i flera omgångar 

arbetade man ut en lösning som alla blev 

nöjda med. 

–Kyrkan behåller marken och får en 

intrångsersättning för att avstå sin förfoganderätt 

över skogen, men ersättningen 

ligger långt under marknadspriset, så 

det är kyrkans insats. 

–Ersättningen delar staten och kommunen 

på och sedan står kommunen för 

iordningsställande och underhåll. 

prästskogen i bjursås besöktes av 

självaste Carl von Linné under sin dalaresa. 

Han övernattade i Bjursås prästgård 

och undersökte naturen i omgivningarna. 

I den lilla Sandbäcken, som rinner 

rakt igenom reservatet, fann han för för- 

sta gången den elritsa, som han skriver 

är ”av karpsläktet, lik en lax, lång som ett 

finger. Kallas av inbyggarna iggling eller 

kvidder. ” 

Den här vårdagen, när Bjursåsskolans 

barn leker stenålder med pilbågar i 

händerna och kolsvärtade ansikten, lyser 

vit sippor i skogen och gullpudra kring 

bäckarna. Snart kommer ängens alla 

blommor att vandra in. Av ”inbygg arna” 

i gångna tider kallade sådant som smörtuppa 

(smörblomma), messemärstuppur 

(midsommarblomster) och djävulens avbitrot 

(ängsvädd). 

26 27

Kottskogen, Barkarö 

28 29

Prostparken, Svärdsjö 

nu laddar vi om 

virkesmarknaden har under 2009 

karakteriserats av återhämtning, även 

om inledningen var fortsatt neråt. 

Sta bili seringen kom under våren och 

återhämtningen började bli tydlig framåt 

sommaren. Den starka efterfrågan som 

förväntades efter semestern kom av sig 

för att sen ta rejäl fart före årsskiftet. 

Början av 2010 har präglats av stark 

efterfrågan. Tidigare har framförallt timmer 

dragit efterfrågan, men nu drar även 

massaved på grund av bra priser och 

ökande dollarkurs. 

Biobränslemarknaden har under 2009 

haft något av ett mellanår. Den kon ti- 

nuerliga marknadsprishöjningen som vi 

upplevt de senaste tio åren stabi li serades 

i vårt område. Efterfrågan är stor och vi 

kan förvänta oss en god prisutveckling på 

biobränslesortimenten även framöver. 

Under året sattes punkt för den långdragna 

processen kring skogsinnehavet 

som såldes av Prästlönetillgångar (PLT) 

till Västerås Stift Skog AB under 2005 

och 2006. Skogsinnehavet återfördes till 

PLT 1 januari 2009. Det hela kunde ske 

med ringa skattekonsekvenser och låga 

kostnader. Även om utgången inte blev 

den vi hoppats på, känns det nu mycket 

skönt att ha detta bakom oss för att kunna 

satsa med fullt fokus framåt. 

Vi har under året som gått fortsatt 

utveckla vårt arbete med kvalitet och 

ledning genom att bland annat 

– implementera ett uppföljningssystem 

för avverknings- och skogsskötselåtgärder 

– förbättra vår ekonomiuppföljning 

– öka vårt engagemang i Svenska 

kyr kans FSC förening. 

I kvalitetsarbetet går man per defi- 

nition aldrig i mål, men jag känner att vi 

under året tagit viktiga steg i rätt riktning. 

En ny taxering och indelning av hela 

skogsinnehavet kommer att genomföras 

2010. Vi har valt att göra så mycket som 

möjligt i egen regi för att inte bara få ett 

väl underbyggt beslutsunderlag till vår 

avverkningsplanering och skogsskötsel, 

utan också en kunskapsuppbyggnad om 

vårt skoginnehav i vår egen organisation. 

Sammanfattningsvis har 2009 åter 

igen visat mig att Västerås stift har en effektiv 

och flexibel egendomsförvaltning 

med kompetenta och lojala medarbetare 

som på ett bra sätt löser de uppgifter de 

ställs inför. Det bådar gott för framtiden. 

Tack alla för årets insatser! 

Stiftsjägmästare Erik Ling tar sikte på en 

ljus framtid för Prästlönetillgångar i Västerås 

Stift. 

30 31

Ordförande reflekterar 

i det korta perspektivet ligger nu de 

närmaste fyra åren framför oss. Fyra 

spännande år. 

Det är verkligen en kort tidsrymd, om 

man betänker att embryot till prästlönetillgångarna 

härstammar ända från medeltidens 

början i mitten av 1000-talet. 

Det är också intressant och spännande 

att medverka och försöka påverka 

arbetet med stiftets naturresurser, som 

omsorgsfullt förvaltat är förnyelsebara 

och oändliga så länge solen lyser över oss. 

Min förhoppning är att vi ska kunna 

utveckla samarbetet med andra Prästlönetillgångar. 

I första hand ett regionalt 

samarbete med stiften geografiskt 

närmast oss, för att stärka vår position 

som en konkurrenskraftig skogsförvaltning 

med mod och integritet att utveckla 

verksamheten efter eget huvud och rådande 

förutsättningar. 

Detsamma gäller för att utveckla 

verksamheterna inom skogsbränsleområdet 

och vindkraft. 

Vi ska fortsätta att arbeta med kontakterna 

med Svenska kyrkan på nationell 

nivå. 

De stelbenta och i mitt tycke omoderna 

reglerna runt konsolideringen är 

en fråga som bör kunna förändras för att 

bättre passa in i en modern förvaltning. 

Likaså bör möjligheten att bilda 

bolag för delar av verksamheten kunna 

tillåtas. 

Det är dock mycket viktigt att förändringar 

och utveckling sker tillsammans 

med och i samförstånd med de 

andra stiften och den nationella nivån. 

Jag ser med respekt på det gångna 

årets verksamhet, där uppsatta mål har 

uppnåtts och till viss del överträffats. 

Jag ser också med aktning på persona 

l ens arbete. 

Personalens arbete vittnar om ett 

stort engagemang och intresse för skötsel 

av stiftets skogar och naturresurser. 

Det ger oss alla kraft att ta oss an 

framtida utmaningar, och hopp om att 

vi tillsammans ska förvalta och utveckla 

verksamheten de kommande åren på ett 

ansvarsfullt och förståndigt sett. 

Lennart Kjellin 

Ordförande 

Grästjärnsberget, Söderbärke 

32 33

Skog 

Ha 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

SKOGSVÅrdSÅTGärder 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Plantering Röjning Gödsling 

År 

Tkr Kr/ha 

14 000 

4 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2000 

Volym m3fub 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100000 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 

50 000 

0 

SKOGSVÅrdSKOSTnAd 

Total kostnad Kr/ha 

AVVerKninGSVOlyMer 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Slutavverkning Gallring Övrig avverkning 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

I skogsvårdskostnaden ingår: Markbehandling, hyggesbränning, sådd, plant ering, 

hjälpplantering, röjning och gödsling. 

500 

År 

Summa 

AreAler, HA 

u-län T-län W-län 

Total markareal 52 135 7 975 15 709 28 451 

Produktiv skogsmark 43 794 6 100 14 179 23 515 

Brukad skogsmark 40 397 

Impediment 5 934 

Åker- och betesmark 1 032 

Övrig mark 1 350 

VOlyM OCH TillVäxT 

Virkesförråd, m3sk (brukad) 4 509 558 

Virkesförråd, m3sk/ha (brukad) 112 

Tillväxt, m3sk (brukad) 234 204 

Tillväxt, m3sk/ha (brukad) 5,9 

Avverkning, m3sk 175 105 

Avverkning, m3sk/ha (brukad) 4,3 

Avverkning/tillväxt, % 75 

AVSATT MArK För nATurVÅrd 

FSC områden, ha 2 732 

Kyrkoreservat, ha 229 

Statliga reservat, ha 130 

Summa, ha 3 091 

Avsatt mark i % av produktiv areal 7 

rörelSereSulTAT, KKr 

Skog jord Fastighets- Fond 

försäljning Värdepapper Vindkraft Afrika 

2009 23 469 358 19 572 13 909 950 -828 

2008 54 179 613 4 989 -11 148 300 1 172 

uTFAll 

utfall 2009 Genomsnitt 2006-2009 

m3fub Ha m3fub Ha 

Virkesförsäljning 

Totalt uttag* 

Avverkningsvolymer 

145 921 248 032 

Slutavverkning 121 434 767 172 365 910 

Gallring 14 297 247 63 651 1 297 

Övrig avverkning 10 190 306 12 016 490 

Gallrings% 

Skogsvårdsåtgärder 

10 24 

Markberedning 1 036 863 

Plantering 673 764 

Hjälpplantering 16 44 

Sådd 18 43 

Röjning 1 317 790 

Gödsling 400 788 

Bränning 0 4 

Övrigt 1 343 1 208 

Fotnot: Skillnaden mot utfallet i förvaltningsberättelsen beror på periodiseringsdifferenser 

samt att volymer för avverkning i ledningsgator saknas. 

Mkr Kr/m3fub 

80 

250 

70 

235 

220 

60 

205 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

reSulTAT SKOG 

100 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Mkr Kr/m3fub 

34 35 

190 

175 

160 

145 

130 

115

Köp och försäljning 

Försäljning skogsmark/jordbruksmark 

Fastighet Skog/jordbruksmark Köpeskilling 

Smaltjärnsröjningen 3:2 del av Tomtmark 150 000 

Östra Sund 3:1 del av Tomtmark 135 000 

Ramshyttan 1:29 del av Tomtmark 60 000 

Försäljning jordbruk 

Kärrbo prg 1:1 m fl 6 850 000 

del av Sala prg 1:4 m fl 7 515 000 

Odensvi prg 3:1 m fl 5 510 000 

del Möklinta prg 1:1 m fl 3 825 000 

Köp skogsmark/jordbruksmark 

FASTiGHeTSAFFärer 2009 

Slätten 3:12 del av Skogsmark 1 550 000 

Hammarn 1:8 del av samt Hammaren 2:6 Skogsmark 300 000 

Gagnef Ersholen 28:2 Skogsmark 755 000 

Guldsmedshyttan 12:59 Skogsmark 20 000 

Ramshyttan 1:2 Skogsmark 30 000 

Stråssa 1:2 Skogsmark 20 000 

Myrbacka 20:3 Skogsmark 740 000 

Bröttjärna 14:25 del av Skogsmark 605 000 

Guldsmedshyttan s:7 Skogsmark 50 000 



Morsveden 5:5 del 2 Skogsmark 20 000 

Kärrängen, Frövi 

36 37

Bjursås Prästskog 

38 39

Förvaltningsberättelse 

Årsredovisning och koncernredovisning 

Prästlönetillgångar i Västerås stift 817605-7407 

Räkenskapsåret 2009-01-01–2009-12-31 

information om verksamheten 

Prästlönetillgångarna har sitt ursprung 

i fastigheter som donerades till kyrkan i 

syfte att avkastningen skulle användas för 

att avlöna församlingens präster. Numera 

delas avkastningen lika mellan stiftet och 

församlingarna. Församlingarnas del av 

avkastningen fördelas utifrån en fördelningsnyckel 

som bygger på hur stora tillgångar 

man en gång gick in med i den gemensamma 

förvaltningen. 

Prästlönetillgångarna har genom tiden 

setts som självständiga och självägan- 

Flerårsöversikt 

Vinstmarginal (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat 

med rörelsens intäkter. 

Direktavkastning (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat 

dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. 

de stiftelseliknade rättsubjekt. En ordning 

som klarlades i samband med relationsförändringen 

kyrka-stat år 2000. 

Prästlönetillgångarna skall enligt kyrko 

ordningen kapitel 46 3 § förvaltas så ef- 

fektivt som möjligt och på ett sådant sätt 

att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. 

Tillgångarna skall därtill 

förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i 

enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. 

Västerås stifts egendomsnämnd förvaltar 

stiftets prästlönetillgångar. Stiftets 

prästlönetillgångar består av verksamhetsgrenarna 

skog, jord och prästlönefond. 

Prästlönetillgångar i Västerås stift är 

moderföretag till Västerås Stift Skog AB. 

resultat och ställning 

Koncernens resultat rensat från realisationsvinster 

vid fastighetsförsäljningar 

ger en direktavkastning på 3,0% (4,0%). 

Fördelningen av det totala kapitalet mellan 

verksamhetsgrenarna är: skog 93,2% 

(92,5%), jord 1,1% (2,5%) och fond 5,7% 

(4,9%). Belopp inom parentes anger tidigare 

års värden. 

Koncern 2009 2008 

Rörelsens intäkter, mkr 103 92 

– varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, mkr 20 5 

Årets resultat, mkr 58 52 

Förslag till utdelning, mkr 38 40 

Balansomslutning per bokslutsdag, mkr 741 725 

nyckeltal 

Redovisas rensat från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar 

SKOG jOrd FOnd TOTAlT 

2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 

Vinstmarginal i % 35,8 57,0 50,1 74,3 

Direktavkastning i % 1,9 5,3 1,5 2,0 21,5 -14,2 3,0 4,0 

Totalavkastning i % 0,5 44,2 2,0 28,6 21,2 -13,8 1,6 40,21 

Marknadsvärden förvaltade tillgångar, mkr 1 204 1 222 14 33 74 66 1 292 1 321 

Totalavkastning (%): Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus 

värde utveckling under året dividerat med genomsnittligt mark nadsvärde 

på förvaltade tillgångar. (Marknadsvärde för jord och skog 

beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser 

stiften emellan. Förändringen i taxeringsvärdet år 2008 var ca 

48% och förklarar därmed den stora skillnaden mellan åren). 

40 41

Skogsbruk 

Näringsverksamheten skog utgör över 

tiden den viktigaste delen i Prästlönetillgångar 

i Västerås stifts resultat. Ambitionen 

för åren 2006-2009 var att nå ett 

resultat från skogsbruket på 61,8 mkr/år. 

Resultatet för året uppgår till 23,5 mkr 

(54,2 mkr). Målnivån för koncernen på 

avverkningen under perioden 2006-2009 

var 328 673 m3fub/år och under året har 

149 798 m3fub (241 101 m3fub) avverkats. 

Avverkningsvolymen minskades, i 

förhållande till plan, i två omgångar under 

år 2009 för att inte överskrida konsolideringstaket. 

Minskningarna blev aktuella 

för att parera återföringen av nedskrivningar 

på aktiekonsortiet samt effekter 

av återföringen av skogsfastigheterna från 

Västerås Stift Skog AB till Prästlönetillgångar 

i Västerås stift. 

Mål mot utfall redovisas i nedanstående 

tabell. 

MÅl MOT uTFAll 

jordbruk 

Resultatet (rensat från realisationsvinster 

vid fastighetsförsäljningar) för året är 357 

kkr (613 kkr). Fyra jordbruk har sålts under 

året och endast ett jordbruk återstår. 

Den långsiktiga planen är att sälja alla 

jordbruk. 

Prästlönefond 

Prästlönefonden består av områdena värdepapper, 

energi och investering i Afrika. 

Värdepapper 

Värdepapper består av Kammarkollegiets 

aktiekonsortium, räntebärande värdepapper, 

aktieinnehav i Västerås Stift Skog AB 

och Global Solidarity Fund International 

AB samt ytterligare några mindre poster 

onoterade värdepapper. 

År 2009 blev ett bra år för Stockholmsbörsen 

och Kammarkollegiets aktiekonsortium 

återhämtade sig relativt 

väl. Vid årsskiftet återfördes gjorda nedskrivningar 

i innehavet i Kammarkollegiets 

aktiekonsortium med 13 445 kkr. 

Åtgärd Mål utfall 2009 

Resultat Mkr (rensat från realisationsvinster 

vid fas tig hetsförsäljningar) 61,8 23,5 

Gödsling, antal ha 1 199 400 

Totalavverkning, m3fub/år 328 673 149 798 

Slutavverkning, m3fub/ha 217 158 

Gallring, m3fub/ha 49 58 

Slutavverkningsareal/år 1 101 767 

Gallringsandel i % 27 10 

Ny plan för bränning har tagits fram under året. Implementeringen börjar under år 2010. 

Resultatet per m3fub är 157 sek/m3fub (225 sek/m3fub) jämfört med målet 189 sek/ 

m3fub. Denna skillnad beror framför allt på att volymerna dragits ned samtidigt som de 

fasta kostnaderna legat kvar på samma nivå som vid en högre avverkningsnivå. Första 

halvåret 2009 präglades av efterdyningarna av den globala finanskrisen och den dramatiska 

konjunkturavmattningen. Efterfrågan och priset på rundvirke sjönk under början 

av 2009, men repade sig under hösten. Virkespriset ligger fortfarande i nivå med eller 

över målnivån. 

Under året deltog Prästlönetillgångar 

i Västerås stift i en nyemission i Karolinska 

Development med 168 kkr 

Energi 

Energi består av aktieinnehavet i Dalavind 

AB, Söderbärke Bioenergi AB, Vindela 

samt direkt ägande i ett halvt vindkraftverk 

på Högberget i Bjursås. 

Prästlönetillgångar i Västerås stift deltog 

i en nyemission i Dalavind AB med 

4 860 kkr och äger nu 17,1 % av aktierna. 

Priserna på elkraft låg under året på 

en relativt låg nivå, särskilt under hösten. 

Under december månad steg de på 

kort tid till rekordnivåer på grund av den 

stränga kylan kombinerat med att kärnkraftsreaktorer 

stod avställda för underhåll. 

De höga priserna i slutet av året lyckades 

dock inte kompensera för de låga 

priserna tidigare under året varför medelpriserna 

hamnade under budget. Avkastningen 

har beräknats som rörelseresultat 

energi/((bokfört värde IB+UB)/2) och har 

varit 4,6 % (3,0 %). 

Investering i Afrika 

Investeringen i Afrika består av ett långsiktigt 

avtal om att investera 6,0 miljoner 

USD i Global Solidarity Forest Fund AB. 

Fram till årsskiftet har 1,9 miljoner USD 

investerats. Denna skogsfond består av 

fyra etablerade investeringar i Moçambique; 

• Chikweti Forests of Niassa, SARL 

• Tectona Forests of Zambezia, lda 

• Ntacua Forest of Zambezia, lda 

• Companhia Florestal de Massangulo, lda 

Beslut om uppdaterade affärsplaner och 

standardiserad kvartalsvis rapportering 

för de fyra bolagen i Moçambique togs på 

styrelsemöten under hösten. Implementeringen 

startar med kraft i och med planteringssäsongen 

våren 2010. Problem att nå 

målen rapporterades framförallt i bolaget 

Tectona. 

Väsentliga händelser under året 

Under åren 2005 och 2006 sålde Prästlönetillgångar 

i Västerås stift delar av sitt 

skogsinnehav till det helägda bolaget Västerås 

Stift Skog AB. Försäljningen vilade 

på ett beslut i Stiftsfullmäktige i Västerås 

den 5 september 2005 och genomfördes 

som en del av en strategisk plan för att 

bl.a. möta det förmodade skatteinträdet 

år 2010. Efter begäran om beslutsprövning 

beslutade Svenska kyrkans överklagandenämnd 

2006-11-20 att upphäva 

stiftsfullmäktiges beslut. En tolkning och 

prövning av rättsläget följde som fick 

slutpunkt i och med att Svenska kyrkans 

överklagandenämnd den 16 mars 2009 

avvisade Lars Rydjes (vice ordförande i 

Stiftsstyrelsen i Västerås stift) överklagande 

av ett av Domkapitlets tidigare beslut. 

Därmed stod det klart att de fastigheter 

som under åren 2005 och 2006 såldes från 

Prästlönetillgångar i Västerås stift till Västerås 

Stift Skog AB skulle återföras. 

Återföringen startade i och med beskedet 

från Skatteverket som ansåg att 

ur skattesynpunkt ska försäljningen av 

skogsfastigheterna från Prästlönetillgångar 

i Västerås stift till Västerås Stift Skog 

AB betraktas som ogiltig. Därmed får en 

återföring i sig ingen skatteeffekt. Begäran 

om omprövning av taxeringar för åren 

2007-2009 inlämnades utifrån synsättet 

att skogsfastigheterna hela tiden funnits i 

Prästlönetillgångar i Västerås stift. Denna 

begäran godkändes. Skogsfastigheterna 

återfördes 2009-01-01. 

För att få jämförbara belopp har 2008 

års belopp räknats om. I moderbolaget 

har posterna Prästlönefastigheter, Aktier 

i dotterbolag, Fordringar hos dotterbolag, 

Eget kapital samt Avsättning till skogsvård 

förändrats väsentligt. I koncernen 

har posterna Prästlönefastigheter, Övriga 

byggnader och mark, Eget kapital samt 

Avsättning till skogsvård förändrats. 

Väsentliga händelser efter 

räkenskapsårets utgång 

Vid årsskiftet tillträdde en ny egendomsnämnd. 

Nämnden består av Lennart Kjellin 

(ordförande) Britt Sandström (vice 

ordförande) samt Olof Riesenfeld, Bengt 

Henriksson, Sonya Lindell, Kjell Munter 

och Nils-Gunnar Karlsson. Suppleanter 

är Inger Eriksson, Jan Tholerus, Sven Elgstedt, 

Per-Göran Ersson, Gun-Britt Lennartsson, 

Agneta Selling och Ulla-Britt 

Strandberg. 

Den 9 mars 2010 tog kyrkostyrelsen 

beslut att pga. av den speciella situationen 

i samband med återföringen av skogsfastigheterna 

från Västerås Stift Skog AB tillåta 

att Prästlönetillgångar i Västerås stift 

överskrider konsolideringstaket under år 

2009 och år 2010. 

Framtida utveckling 

År 2010 har börjat med god efterfrågan 

och höjda priser. Virkesvärdet har 

återhämtat sig och ligger nu i nivå med 

värdet före krisen år 2008. På sikt ligger 

prognosen på en stark global efterfrågan 

på rundved kvar. Skogsbränsle som haft 

något av ett mellanår på grund av billig 

Förslag till vinstdisposition (kkr) 

import från Baltikum väntas åter efterfrågas 

och handlas nu stabilt över 200 kr per 

MWh. Från och med 2010 kommer ytterligare 

fokus läggas på att utveckla vårt 

engagemang inom förnybar energi. Efter 

ett svagt 2009 har priserna på elkraft återhämtat 

sig väl. Även priserna på elcertifikat 

är stabila. 

Under åren 2010 och 2011 kommer 

en nyindelning ske av hela skogsinnehavet. 

Detta kommer att resultera i ett aktuellt 

underlag för den fortsatta avverkningsplaneringen. 

Satsningar kommer också att ske på 

att återplantera marginalmark som är förknippad 

med låg avkastning. 

Miljöinformation 

Prästlönetillgångar i Västerås stift bedriver 

en enligt miljöbalken anmälningspliktig 

verksamhet. Den anmälningspliktiga 

verksamheten, vindkraft, motsvarar 1,7% 

av koncernens omsättning. 

Från föregående år balanserat 90 188 

Årets disponibla vinst 39 173 

disponibelt kapital 129 361 

Egendomsnämnden föreslår att medlen fördelas på följande sätt: 

Utdelning till församlingarna -19 000 

Utdelning till Västerås stift -19 000 

Återstående medel överförs i ny räkning 91 361 

Hälften av utdelningen ska fördelas mellan församlingarna i förhållande till deras 

andel av stiftets samlade prästlönetillgångar. Den andra hälften betalas till Västerås 

stift. 

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och 

balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 

42 43

eSulTATräKninG, belOPP i KSeK 

Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag 

2009 2008 2009 2008 

rörelsens intäkter not 1 

Intäkter prästlönefastigheter not 2 59 015 86 283 59 015 86 283 

Intäkter prästlönefond not 2 16 805 -9 512 16 805 -9 512 

Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 19 572 4 989 19 572 4 989 

Nettoomsättning not 2 5 630 8 250 - - 

Övriga rörelseintäkter 1 527 1 689 1 133 1 449 

Intäkter från förvaltningsuppdrag 517 574 - - 

Summa rörelsens intäkter 103 066 92 273 96 525 83 209 

rörelsens kostnader 

Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -18 752 -17 592 -18 152 -17 494 

Kostnader för förvaltningsuppdrag -517 -574 - - 

Kostnader för inhyrd personal not 3 -989 -764 -989 -764 

Övriga externa kostnader not 4 -11 997 - 11 607 -18 611 -14 080 

Personalkostnader not 5 -10 788 -10 424 - - 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar not 6 - 1 765 - 2 089 -780 -803 

Övriga rörelsekostnader - -165 - - 

Andel i intresseföretags resultat -829 1 047 - - 

Summa rörelsens kostnader -45 637 -42 168 -38 532 -33 141 

rörelseresultat not 1 57 429 50 105 57 993 50 068 

resultat från finansiella investeringar not 7 

Resultat från andelar i intresseföretag 35 - - - 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 717 3 053 1 495 2 132 

Räntekostnader och liknande resultatposter -40 -28 -1 -1 

resultat efter finansiella poster 59 487 52 199 

resultat före skatt 59 141 53 130 - - 

Skatt på årets resultat -757 -708 - - 

ÅreTS reSulTAT 58 384 52 422 59 487 52 199 

Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får 

användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte 

i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitaliseringen ske enligt nedan. 

Årets resultat enligt resultaträkningen 58 384 52 422 59 487 52 199 

Värdesäkring enl KO 46:11 -742 -654 -742 -654 

Omföring av realisationsvinst fastighet i förhållande till anskaffningsvärde -19 572 -4 989 -19 572 -4 989 

disponibelt för utdelning 38 070 46 779 39 173 46 556 

bAlAnSräKninG – TillGÅnGAr, belOPP i KSeK 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 


2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31 

Prästlönefastigheter not 8 495 051 490 877 495 976 490 877 

Övriga byggnader och mark not 9 23 057 27 635 

Maskiner och inventarier not 10 20 229 21 373 13 449 14 196 

538 337 539 885 509 425 505 073 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga värdepappersinnehav, prästlönefond not 11 48 680 45 568 48 680 45 568 

Aktier i dotterbolag, prästlönefond not 12 48 528 48 528 

Aktier i intresseföretag, prästlönefond not 13 23 301 19 798 23 462 19 130 

Andra långfristiga värdepappersinnehav not 14 - - - - 

Andra långfristiga fordringar, prästlönefond not 15 1 700 1 700 1 700 1 700 

Andra långfristiga fordringar not 16 - - - - 

73 681 67 066 122 370 114 926 

Summa anläggningstillgångar 612 018 606 951 631 795 619 999 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 11 285 16 319 162 162 

Fordringar hos koncernföretag 499 31 448 

Skattefordringar 253 642 

Övriga fordringar not 17 21 988 1 557 21 467 119 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 18 3 043 7 169 467 532 

36 569 25 687 22 595 32 261 

Kortfristiga placeringar not 19 55 956 30 956 55 956 30 956 

Kassa och bank 36 046 61 569 19 180 26 403 

Summa omsättningstillgångar 128 571 118 212 97 731 89 620 

SuMMA TillGÅnGAr 740 589 725 163 729 526 709 619 

44 45

AlAnSräKninG, eGeT KAPiTAl OCH SKulder, belOPP i KSeK KASSAFlödeSAnAlyS, belOPP i KSeK 

eget kapital not 20 

bundet eget kapital 



Prästlönefastighetskapital 495 051 490 877 495 976 490 877 

Prästlönefondskapital 91 793 74 193 90 868 74 193 

Bundna reserver 2 095 1 444 

Fritt eget kapital 

Balanserat resultat 91 080 84 952 90 188 83 632 

Årets resultat 38 070 46 779 39 173 46 556 

SuMMA eGeT KAPiTAl 718 089 698 245 716 205 695 258 

Avsättningar 

Avsättningar för uppskjuten skatt 1 358 1 172 - - 

Avsättning skogsvård 11 828 12 581 11 617 12 581 

Övriga avsättningar - 693 - 693 

13 186 14 446 11 617 13 274 

långfristiga skulder 

Övriga skulder till kreditinstitut - 597 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 4 376 3 045 303 181 

Skulder till intresseföretag 9 - 9 - 

Övriga skulder 2 589 6 370 78 116 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 21 2 340 2 460 1 314 790 

Summa kortfristiga skulder 9 314 11 875 1 704 1 087 

SuMMA eGeT KAPiTAl OCH SKulder 740 589 725 163 729 526 709 619 

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 

Övriga ställda panter och säkerheter - 1 307 Inga Inga 

Summa - 1 307 

Ansvarsförbindelser 

Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag - 0 - 0 

Summa - - - - 

Avser Löv & Specialträ i Kolbäck AB 



den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 59 141 53 130 59 487 52 199 

justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Av- och nedskrivningar samt återföring av nedskrivning -11 680 16 409 -12 665 15 123 

Ökning/minskning av avsättningar -1 446 -346 -1 657 -346 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -18 692 -4 870 -18 443 -4 998 

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 829 -1 272 

Betald skatt -182 -1 497 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 27 970 61 554 26 722 61 978 

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital 

Ökning(-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar -11 271 37 425 9 666 42 618 

Ökning(+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder -2 560 -21 546 617 -1 756 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 14 139 77 433 37 005 102 840 

investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -588 -7 902 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 826 3 570 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 2 550 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 238 -1 782 

Finansieringsverksamheten 

Amortering av låneskulder -597 -16 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -597 -16 

Prästlönetillgångar 

Förvärv av prästlönefastigheter -8 680 -4 430 -9 605 -4 430 

Försäljning av prästlönefastigheter 24 045 7 005 24 045 7 005 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -14 923 -14 923 

Försäljning av grus samt övriga upplåtelser 1 460 286 1 460 286 

Förvärv av aktier i intresseföretag -4 332 -4 088 -4 332 -14 088 

Lämnade aktieägartillskott -9 621 

Förvärv av prästlönefond (finansiella placeringar) -5 532 -34 403 -5 532 -34 403 

Försäljning av prästlönefond (finansiella placeringar) 14 736 38 615 14 736 38 615 

Kassaflöde från prästlönetillgångar 21 697 -11 938 20 772 -31 559 

Kassaflöde före utdelning 39 477 63 397 57 777 71 281 

Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift -40 000 -35 000 -40 000 -35 000 

Årets kassaflöde -523 28 697 17 777 36 281 

likvida medel vid årets början 92 525 63 828 57 359 21 078 

likvida medel vid årets slut 92 002 92 525 75 136 57 359 

Specifikation av likvida medel vid årets slut 

Kassa och bank 36 046 61 569 19 180 26 403 

Kortfristiga placeringar 55 956 30 956 55 956 30 956 

92 002 92 525 75 136 57 359 

46 47

edOViSninGS- OCH VärderinGSPrinCiPer – KOnCern redOViSninGS- OCH VärderinGSPrinCiPer – MOderbOlAG 

Vid upprättande av koncernredovisningen 

har vägledning hämtats från Redovisningsrådets 

rekommendation RR 1:00. 

Grunden för klassificering 

som dotterbolag 

Koncernredovisningen omfattar de företag 

i vilket moderbolaget direkt eller indirekt 

innehar mer än hälften av rösterna för 

samtliga andelar, eller på annat sätt har ett 

bestämmande inflytande enl. ÅRL 1:4. 

Konsolideringsmetod 

Koncernens bokslut är upprättat enligt 

förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens 

egna kapital vid förvärvet, 

fastställs som skillnaden mellan tillgångarnas 

och skuldernas verkliga värden, 

elimineras i sin helhet. I koncernens egna 

kapital ingår härigenom endast den del 

av dotterföretagens egna kapital som tillkommit 

efter förvärvet. 

intresseföretags redovisning 

Som intresseföretag betraktas de företag 

som inte är dotterföretag men där moderbolaget 

direkt eller indirekt innehar minst 

20% av rösterna för samtliga andelar, eller 

på annat sätt har ett betydande inflytande. 

I koncernens bokslut redovisas andelar 

i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. 

Kapitalandelsmetoden innebär 

att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde 

vid anskaffningstillfället 

och därefter justeras med koncernens 

andel av förändringen i intresseföretagets 

nettotillgångar. I koncernens resultaträkning 

ingår som intäkt koncernens andel 

av intresseföretagets resultat. Ej utdelad 

ackumulerad vinstandel hänförlig till intresseföretag 

redovisas i koncernbalansräkningen 

som kapitalandelsfond under 

bundna reserver. Orealiserade internvin- 

ster elimineras med den på koncernen belöpande 

andelen av vinsten. 

internvinster 

Internvinster inom koncernen elimineras 

i sin helhet. 

inköp och försäljningar 

mellan koncernföretag 

Av moderbolagets totala inköp och försäljning 

mätt i kronor avser 29,4 % (24,6 

%) av inköpen och 0 % (0,0 %) av försäljningen 

dotterföretaget. 

98,1 % (96,7 %) av intäkter prästlönefastigheter 

och 60,1% (62,76%) av rörelsens 

kostnader avser förvaltningsavtalet 

med dotterföretaget. 

OMräKninG AV jäMFörelSeÅr 

Omräkning av jämförelseår 

Jämförelseår har räknats om med anledning 

av återföring av fastigheter. Följande 

balansposter har för år 2008 justerats. 

belopp enl fastställd balansräkning justerat belopp 

Prästlönefastigheter 229 777 490 877 

Övriga byggnader och mark 288 791 27 635 

Prästlönefastighetskapital 229 777 490 877 

Prästlönefondskapital 334 874 74 193 

Balanserat resultat 78 579 84 952 

Årets resultat 45 077 46 779 

Avsättningar för uppskjuten skatt 9 722 1 172 

Periodens resultat År 2008 

Enligt fastställd resultaträkning 50 348 

justeringar 

Förändring intäkter 122 

Förändring rörelsens kostnader 819 

Minskning av skattekostnad 1 133 

52 422 

Grunder för upprättande 

Redovisningsprinciperna är oförändrade 

i jäm förelse med föregående år, om inget 

an nat anges. 

Årsredovisning 

Årsredovisningen har upprättats enligt årsre 

do visningslagen (1995:1554) och Bok- 

för ingsnämndens (BFN) allmänna råd. 

Kassa flödesanalysen har upprättats med 

ut gångs punkt i Redovisningsrådets RR7: 

Redo visning av kassaflöden. Vidare tilläm- 

pas re kom mendationer utgivna av Svenska 

Kyrkans Redo visningskommitté (KRED). 

Värderingsgrund 

Tillgångar och skulder värderas till anskaff 

ningsvärde om inte annat anges. 

Belopp 

Samtliga belopp är angivna i tusentals 

kronor (kkr) om inte annat anges. Belopp 

inom parentes anger tidigare års värden. 

intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värde 

av vad som erhållits eller kommer att erhållas. 

Försäljning av varor redovisas vid leverans 

av produkter till kunden, i enlighet 

med försäljningsvillkoren. Försäljning 

redovisas netto efter moms, rabatter och 

kursdifferenser vid försäljning i utländsk 

valuta. 

Leveransvirke: i den period inmätning 

skett vid industri. 

Leveransrotköp och avverkningsuppdrag: i 

den period uppdraget avslutats och slutredo 

visats. 

Rotpostförsäljning: i den period fakture- 

ring skett. 

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas 

enligt följande: 

Arrende- och hyresintäkter: i den period 

uthyrningen avser. 

Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkast 

ning. 

Erhållen utdelning: när rätten att erhålla 

utdel ning bedöms som säker. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar redovisas 

till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar 

och eventuella nedskrivningar. 

Avskrivning sker linjärt över den bedömda 

nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av 

då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande 

avskrivningsprocent tillämpas: 

Bostadsbyggnader 2% 

Ekonomibyggnader 4% 

Vindkraftverk 5% 

Maskiner 9% 

Inventarier 20% 

Vid varje balansdag sker en prövning av 

anläggningstillgångens värde och den 

skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre 

värde än bokfört värde och det kan antas 

att värdenedgången är bestående. Om det 

inte längre finns skäl för nedskrivning 

återförs den. Nedskrivningen och återföringen 

redovisas i resultaträkningen. 

Finansiella anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar i form 

av aktier, obligationer och andra långfristiga 

värdepappersinnehav redovisas till 

anskaffningsvärdet minskat med eventuell 

nedskrivning. 

Vid varje balansdag sker en prövning 

av anläggningstillgångens värde och den 

skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre 

värde än bokfört värde och det kan antas 

att värdenedgången är bestående eller om 

värdenedgången bedöms vara väsentlig. 

Om det inte längre finns skäl för nedskriv- 

ning återförs den. Nedskrivningen och 

återföringen redovisas i resultaträkningen. 

Fordringar 

Fordringar har efter individuell värdering 

upptagits till de belopp varmed de beräknas 

inflyta. 

Kortfristiga placeringar 

Kortfristiga placeringar värderas till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt 

värde, det vill säga marknadsvärdet. 

Avsättningar 

Med avsättningar avses förpliktelser på 

balansdagen som är säkra eller sannolika 

till sin förekomst men ovissa till belopp 

eller till den tidpunkt då de ska infrias. 

Avsättning redovisas med det belopp som 

motsvarar den bästa uppskattningen av 

den utbetalning som krävs för att reglera 

åtagandet. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas 

in- och utbetalningar hänförliga 

till den löpande verksamheten, 

investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten 

under en period. Kassaflödesanalysen 

upprättas enligt indirekt 

metod, vilket innebär att nettoresultatet 

justeras för transaktioner som inte medfört 

in- eller utbetalningar under perioden 

samt för eventuella intäkter eller kostnader, 

där kassaflödet hänförs till investerings- 

eller finansieringsverksamheten. 

Omräkning av utländsk valuta 

Fordringar och skulder i utländsk valuta 

vär deras till balansdagens kurs vilket är 

växel kursen på balansdagen. 

intresseföretag 

Med intresseföretag avses de företag, där 

ägarföretaget direkt eller indirekt innehar 

48 49

mer än 20 procent av rösterna. Andelar i 

intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden, 

vilket innebär att andelarna 

redovisas till anskaffningsvärde. 

I resultaträkningen ingår som intäkt från 

intresseföretaget endast erhållen utdelning 

till den del denna hänför sig till vad 

som intjänats efter anskaffningstillfället. 

Ansvarsförbindelser 

En ansvarsförbindelse redovisas när det 

finns: 

a) ett befintligt åtagande som härrör från 

in träffade händelser, men som inte redovi- 

sas som skuld eller avsättning på grund av 

att det inte är troligt att ett utflöde av resurser 

kommer att krävas eller att åtagandets 

storlek inte kan beräknas med tillräcklig 

tillförlitlighet, eller 

b) när det finns ett möjligt åtagande som 

här rör från inträffade händelser och vars 

före komst bekräftas endast av en eller fle- 

ra osäkra framtida händelser. 

Omräkning av jämförelseår 

Jämförelseår har räknats om med 

anledning av återföring av fastigheter. 

Följande balansposter har för år 2008 

justerats. 

OMräKninG AV jäMFörelSeÅr 

belopp enl fastställd balansräkning justerat belopp 

Prästlönefastigheter 229 777 490 877 

Aktier i dotterbolag 10 000 48 528 

Fordringar hos dotterbolag 696 838 - 

Fordran koncernföretag 30 988 31 448 

Prästlönefastighetskapital 229 777 490 877 

Prästlönefondskapital 770 623 74 193 

Balanserat resultat 60 233 83 632 

Årets resultat 38 610 46 556 

Avsättning skogsvård 5 346 12 581 

Periodens resultat År 2008 

Enligt fastställd resultaträkning 43 881 

justeringar 

Ökade intäkter prästlönefastigheter 52 768 

Minskade ränteintäkter från dotterbolag -27 107 

Ökat resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 386 

Ökade övriga rörelseintäkter 8 

Ökade kostnader för varor, material och vissa tjänster -11 718 

Ökning av övriga kostnader -6 019 

52 199 

not 1 inFOrMATiOn OM OberOende rörelSeGrenAr 

2009 2008 

KOnCern 

Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande 

Skog 65 804 96 620 

Jord 19 940 4 591 

Fond 16 805 -9 512 

Förvaltningsuppdrag 517 574 

Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande 

103 066 92 273 


Jord 19 584 4 379 

Fond 14 031 -9 675 

57 429 50 105 

MOderFöreTAG 

Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande 


Jord 19 940 4 591 

Fond 16 805 -9 512 

96 525 83 209 

Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande 


Jord 19 584 4 379 

Fond 14 860 -10 722 

57 993 50 068 

not 2 inTäKTernAS FördelninG 

2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

KOnCern 

Intäkter prästlönefastigheter 

Avverkningsrätter 50 435 78 004 

Leveransvirke 100 67 

Biobränsle 2 110 1 507 

Jaktarrende 1 539 1 491 

Övriga intäkter 4 118 4 389 

Intäkter jord 

58 302 85 458 

Jordbruksarrenden 713 825 

713 825 

Intäkter övriga fastigheter 

Intäkter skog 

59 015 86 283 


Arrenden 12 14 

Förvaltningsarvoden 28 


5 630 8 250 

intäkter prästlönefond 

Utdelningar 1 108 1 889 

Realisationsresultat vid försäljningar -1 129 8 

Räntor 145 1 563 

Nedskrivningar/återföring nedskrivningar 13 445 -14 320 

Valutakursförändringar 1 125 


16 805 -9 512 

MOderFöreTAG 

intäkter prästlönefastigheter 


Leveransvirke 100 67 

Biobränsle 2 110 1 507 

Jaktarrende 1 539 1 491 


58 302 85 458 

Intäkter jord 

Jordbruksarrenden 713 825 

713 825 

59 015 86 283 

intäkter prästlönefond 

Utdelningar 1 108 1 889 

Realisationsresultat vid försäljningar -1 129 8 

Räntor 145 1 563 

Nedskrivningar/återföring nedskrivningar 13 445 -14 320 

Valutakursförändringar 1 125 


16 805 -9 512 

not 3 KOSTnAder För inHyrd PerSOnAl 

Inhyrd personal från Västerås stift har varit engagerade i verksamheten med 

en arbetsinsats motsvarande 0,9 heltidstjänster (0,9 heltidstjänster). 

not 4 ArVOde OCH KOSTnAdSerSäTTninG Till reViSOrer 

2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

KOnCern 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

Revisionsarvode 276 323 

Andra uppdrag 652 40 

Summa 928 363 

MOderFöreTAG 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

Revisionsarvode 147 165 

Andra uppdrag 338 40 

Summa 485 205 

not 5 AnSTälldA OCH PerSOnAlKOSTnAder 

Medelantalet anställda 2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

MOderFöreTAG 

Män 

Kvinnor 

Totalt i moderföretaget 

dOTTerFöreTAG 

Män 16 16 

Kvinnor 3 4 

Totalt i dotterföretag 19 20 

Koncernen totalt 19 20 

löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

dOTTerFöreTAG 

Övriga anställda 6 730 6 571 

Summa 6 730 6 571 

Sociala kostnader 2 992 2 745 

(varav pensionskostnader) 680 478 

KOnCern 

Övriga anställda 6 730 6 571 

Summa 6 730 6 571 

Sociala kostnader 2 992 2 745 

(varav pensionskostnader) 680 478 

Prästlönetillgångar i Västerås stift har inga utfästelser om pension eller avgångsvederlag 

till personer i ledande ställning. 

Sjukfrånvaro 

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 2,9% 3,07% 

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser 

sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 74,16% 

Sjukfrånvaron fördelad efter kön: 

Män 3,52% 3,73% 

Kvinnor 0,22% 0,32% 

50 51 

nOTer

nOTer 

not 6 AVSKriVninGAr AV MATeriellA AnläGGninGSTillGÅnGAr 

2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

KOnCern 

Byggnader och mark -33 -78 

Maskiner och inventarier -1 732 -2 011 

-1 765 -2 089 

MOderFöreTAG 

Byggnader och mark -33 -76 

Maskiner och inventarier -747 -727 

-780 -803 

not 7 reSulTAT FrÅn FinAnSiellA inVeSTerinGAr 

2009-01-01 2008-01-01 

–2009-12-31 –2008-12-31 

KOnCern 

Resultat från andelar i intresseföretag 

Realisationsresultat vid avyttring av andelar 35 - 

35 - 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 

Ränteintäkter 1 717 3 014 

Återföring nedskrivning - 39 

1 717 3 053 

Räntekostnader och liknande resultatposter 

Räntekostnader -40 -28 

-40 -28 

MOderFöreTAG 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 

Ränteintäkter 1 495 2 093 

Återföring nedskrivning - 39 

1 495 2 132 

Räntekostnader och liknande resultatposter 

Räntekostnader -1 -1 

-1 -1 

not 8 PräSTlöneFASTiGHeTer 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 491 481 489 223 

Inköp under året 8 680 4 430 

Försäljningar -4 898 -2 172 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 495 263 491 481 

Ingående ackumulerade avskrivningar -604 -683 

Försäljningar 425 155 

Årets avskrivningar -33 -76 

utgående ackumulerade avskrivningar -212 -604 

utgående bokfört värde 495 051 490 877 

Taxeringsvärde byggnader: 1 619 5 408 

Taxeringsvärde mark: 899 803 918 573 

MOderFöreTAG 

901 422 923 981 


Inköp under året 9 605 4 430 

Försäljningar -4 898 -2 172 


Ackumulerade avskrivningar enligt plan: 


Försäljningar 425 155 


utgående ackumulerade avskrivningar -212 -604 


Taxeringsvärde byggnader: 1 619 5 408 

Taxeringsvärde mark: 899 803 918 573 

901 422 923 981 

Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den 

öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet, 

med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs 

motsvara då aktuella taxeringsvärden. 

not 9 öVriGA byGGnAder OCH MArK 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 


Inköp under året 215 

Försäljningar och utrangeringar -4 578 -141 


Ingående ackumulerade avskrivningar - -2 

Försäljningar och utrangeringar - 3 

Årets avskrivningar - -1 

utgående ackumulerade avskrivningar - - 


Taxeringsvärden 

Mark 9 687 13 450 

9 687 13 450 

not 10 MASKiner OCH inVenTArier 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 


Inköp under året 588 22 610 

Försäljningar och utrangeringar -566 -4 945 


Ingående ackumulerade avskrivningar -2 515 -1 889 

Försäljningar och utrangeringar 565 1 385 

Årets avskrivningar -1 732 -2 012 

utgående ackumulerade avskrivningar -3 682 -2 516 


MOderFöreTAG 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 14 942 19 

Inköp under året 14 923 

Försäljningar och utrangeringar -19 



Försäljningar och utrangeringar 19 


utgående ackumulerade avskrivningar -1 474 -746 


not 11 lÅnGFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV, PräSTlöneFOnd 

Anskaffnings- bokfört Marknadsvärde 

värde värde 

KOnCern & MOderFöreTAG 

Noterade aktier och andelar 35 113 31 143 31 143 

Noterade räntebärande värdepapper 1 340 1 340 1 435 

Onoterade värdepappersinnehav 

Övriga placeringar 

8 494 8 494 

Bankmedel 7 703 7 703 

Summa prästlönefondsplaceringar 52 650 48 680 

52 53 

nOTer 

not 12 AndelAr i KOnCernFöreTAG – PräSTlöneFOnd 

2009-12-31 2008-12-31 

MOderFöreTAG 


Aktieägartillskott 9 620 


Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag 

Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer 

med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 

dotterföretag/ Kapital- rösträtts- Antal eget kapital/ bokfört 

Org nr/Säte andel andel andelar årets resultat värde 

Västerås Stift Skog AB, 100% 100% 100 000 49403/ 48 528 

556661-8913, Hallstahammar 0 

48 528 

not 13 AndelAr i inTreSSeFöreTAG 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 


Aktieägartillskott 4 332 4 088 

Försäljningar/avyttringar -2 545 - 


Ingående ackumulerade nedskrivningar -2 545 -2 545 

Försäljningar/avyttringar 2 545 

utgående ackumulerade nedskrivningar - -2 545 

Ingående värdeförändringar 668 -379 

Årets värdeförändringar, netto -829 1 047 

utgående värdeförändringar -161 668 


MOderFöreTAG – PräSTlöneFOnd 


Investeringar under året 10 000 

Aktieägartillskott 4 332 4 088 

Försäljningar/avyttringar -857 


Ingående ackumulerade nedskrivningar -857 -857 

Försäljningar/avyttringar 857 

utgående ackumulerade nedskrivningar - -857 


Specifikation av koncernens innehav av aktier och andelar i intresseföretag 

Ägarandelen av kapitalet avses. 

Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna 

kapital inklusive eget kapitalandelen i obeskattade reserver. Med årets 

resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive 

eget kapital delen i årets förändring av obeskattade reserver. 

justerat 

intresseföretag/ Kapital- rösträtts- eget kapital/ bokfört 

org nr, säte andel andel årets resultat värde 

Global Solidarity Fund 41,7% 41,7% 10 072/ 10 418 

International AB -534 

556662-5132, Solna 

Global Solidarity Forest Fund AB 5,0% 0,0% 12907/ 12 883 

556690-3885, Solna -295 

23 301 

not 14 AndrA lÅnGFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV 

2009-12-31 

KOnCern 

2008-12-31 

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden - 850 

Omklassificeringar 160 -850 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 160 - 

Ingående ackumulerade nedskrivningar - - 

Omklassificeringar -160 - 

utgående ackumulerade nedskrivningar -160 - 

utgående bokfört värde - - 

not 15 AndrA lÅnGFriSTiGA FOrdrinGAr, PräSTlöneFOnd 

2009-12-31 2008-12-31 


Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 700 

Omklassificeringar 1 700 



not 16 AndrA lÅnGFriSTiGA FOrdrinGAr, PräSTlöneFOnd 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 


Omklassificeringar -160 -1 700 


Ingående ackumulerade nedskrivningar -1 244 - 

Omklassificeringar 160 

Årets nedskrivningar -1 244 

utgående ackumulerade nedskrivningar -1 084 -1 244 

utgående bokfört värde - - 

not 17 öVriGA FOrdrinGAr 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 

Ej betalda fastighetslikvider 21 653 1 385 

Övriga kortfristiga fordringar 335 172 

MOderFöreTAG 

21 988 1 557 

Ej betalda fastighetslikvider 21 393 - 

Övriga kortfristiga fordringar 74 119 

21 467 119 

not 18 FöruTbeTAldA KOSTnAder OCH uPPluPnA inTäKTer 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 

Försäkringar 66 97 

Övriga kostnader 19 19 

Leveransrotköp 1 630 5 325 

Övriga skogsintäkter 657 1 009 

Återbetalning dieselskatt 170 157 

Upplupna ränteintäkter 86 72 

Fortum, Gråda 155 221 

DalaKraft, Elhandel Högberget 139 222 

Övriga upplupna intäkter 121 47 

MOderFöreTAG 

3 043 7 169 

Upplupna ränteintäkter 86 72 

Fortum, Gråda 155 221 

DalaKraft, Elhandel Högberget 139 222 

Övriga upplupna intäkter 87 17 

467 532

nOTer 

not 19 öVriGA KOrTFriSTiGA VärdePAPPerSinneHAV 

Anskaffningsvärde bokfört värde Marknadsvärde 


Noterade räntebärande värdepapper 30 956 30 956 32 421 

Deposit 25 000 25 000 25 000 

55 956 55 956 57 421 

not 20 eGeT KAPiTAl 

not 21 uPPluPnA KOSTnAder OCH FöruTbeTAldA inTäKTer 

2009-12-31 2008-12-31 

KOnCern 

Förutbetalda arrendeintäkter 1 069 1 024 

Upplupna personalkostnader 622 631 

Upplupna revisionsarvoden 210 95 

Övrigt 439 710 

2 340 2 460 

MOderFöreTAG 

Förutbetalda arrendeintäkter 1 062 605 

Upplupna revisionsarvoden 110 45 

Övrigt 142 140 

1 314 790 

Prästlönefastighetskapital Prästlönefondkapital bundna reserver Fritt kapital disponibelt resultat 

KOnCern 

Eget kapital 2008-12-31 229 777 334 874 1 444 78 579 45 077 

Effekt av återföring av fastigheter 261 100 -260 681 6 373 1 702 

justerad ingående balans 2009 490 877 74 193 1 444 84 952 46 779 

Omföring av föregående års resultat 46 779 -46 779 

Köp/försäljning prästlönefastighet, bokfört värde 3 782 -3 782 

Omföring avskrivning byggnad 392 -392 

Övriga intäkter 1 460 

Årets resultat 58 384 

Avsättning till bundet eget kapital 

Omföring av realisationsvinst (förlust) prästlönefastighet 19 572 -19 572 

Värdesäkring enl KO 46:11 742 -742 

Utdelning 

Utdelning till andelsägande församling/samfällighet -20 000 

Särskild utjämningsavgift till stiftet -20 000 

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 651 -651 

belopp vid årets utgång 495 051 91 793 2 095 91 080 38 070 

Förändring av eget kapital Prästlönefastighets kapital Prästlönefondkapital balanserat resultat redovisat årsresultat 

MOderFöreTAG 

Eget kapital 2008-12-31 229 777 770 623 60 233 38 610 

Effekt av återföring av fastigheter 261 100 -696 430 23 399 7 946 

justerad ingående balans 2009 490 877 74 193 83 632 46 556 

Omföring av föregående års resultat 46 556 -46 556 

Köp/försäljning prästlönefastighet,bokfört värde 4 707 -4 707 

Omföring avskrivning byggnad 392 -392 

Övriga intäkter 1 460 

Årets resultat 59 487 

Avsättning till bundet eget kapital 

Omföring av realisationsvinst (förlust) prästlönefastighet 19 572 -19 572 

Värdesäkring enl KO 46:11 742 -742 

Utdelning 

Utdelning till andelsägande församling/samfällighet -20 000 

Särskild utjämningsavgift till stiftet -20 000 

belopp vid årets utgång 495 976 90 868 90 188 39 173 

AndelAr OCH uTdelninG 

Andel av totala 

Koncernens 

marknadsvärde 

utdelning totala tillgångar 

Församling/samf lönetillgångar % 2010-07-01 i Kr 2009-12-31 

Arbogabygdens församling 2,681 509 390 34 642 

Avesta församling 0,081 15 390 1 047 

Bjursås församling 1,375 261 250 17 767 

By församling 0,978 185 820 12 637 

Envikens församling 0,935 177 650 12 081 

Falu samfällighet 2,197 417 430 28 388 

Fellingsbro församling 0,542 102 980 7 003 

Folkärna församling 0,519 98 610 6 706 

Gagnef samfällighet 2,995 569 050 38 699 

Gränge-Säfsnäs församling 0,987 187 530 12 753 

Grythyttans församling 0,315 59 850 4 070 

Grytnäs församling 0,545 103 550 7 042 

Guldsmedshyttans församling 0,028 5 320 362 

Hallstahammars samfällighet 1,437 273 030 18 568 

Hedemora-Garpenbergs församling 1,157 219 830 14 950 

Husby församling 0,327 62 130 4 225 

Hällefors-Hjulsjö församling 1,432 272 080 18 503 

Idre-Särna församling 1,062 201 780 13 722 

Järna med Nås och Äppelbo församling 3,503 665 570 45 263 

Kumla samfällighet 1,885 358 150 24 356 

Kungsör församling 0,827 157 130 10 686 

Köpings kyrkliga samfällighet 3,40 646 000 43 932 

Leksands samfällighet 2,038 387 220 26 333 

Lima-Transtrand församling 1,128 214 320 14 575 

Linde bergslagsförsamling 2,928 556 320 37 833 

Ljusnarsbergs församling 0,842 159 980 10 880 

Västerås den 28 april 2010 

Vår revisionsberättelse har lämnats 2010-05-12 och avviker från standardutformningen. 

Andel av totala 

Koncernens 

marknadsvärde 

utdelning totala tillgångar 

Församling/samf lönetillgångar % 2010-07-01 i Kr 2009-12-31 

Ludvika församling 0,445 84 550 5 750 

Malungs församling 3,693 701 670 47 718 

Mora församling 4,714 895 660 60 910 

Nora bergslagsförsamling 1,554 295 260 20 079 

Norberg-Karbennings församling 2,166 411 540 27 987 

Norrbärke församling 1,281 243 390 16 552 

Näsby församling 0,584 110 960 7 546 

Ore församling 1,373 260 870 17 741 

Orsa församling 1,644 312 360 21 242 

Ramnäs församling 2,617 497 230 33 815 

Rättviks samfällighet 3,958 752 020 51 142 

Sala samfällighet 

Skinnskatteberg med 

4,958 942 020 64 063 

Hed och Gunnilbo församling 3,614 686 660 46 697 

Stora Tuna samfällighet 1,14 216 600 14 730 

Sundborns församling 1,53 290 700 19 769 

Sura församling 0,174 33 060 2 248 

Svärdsjö församling 1,228 233 320 15 867 

Säterbygdens församling 1,387 263 530 17 922 

Söderbärke församling 4,702 893 380 60 755 

Västanfors-Västervåla församling 1,415 268 850 18 283 

Västerfärnebo samfällighet 2,057 390 830 26 579 

Västerås samfällighet 15,579 2 960 010 201 298 

Åls församling 1,311 249 090 16 940 

Älvdalens församling 0,732 139 080 9 458 

Summa 100,00 19 000 000 1 292 114 

Lennart Kjellin Britt Sandström Olof Riesenfeld Bengt Henriksson 

Styrelseordförande 

Sonya Lindell Kjell Munter Nils-Gunnar Karlsson 

Kjell Olsson Jan-Erik Olhans Gunvor Lundholm Sten Linder Irén Frändå 

Auktoriserad revisor 

54 55

Prostparken, Svärdsjö 

56 57

FörVAlTninGSPerSOnAl 

Erik Ling 

stiftsjägmästare 

0220-296 05 

erik@vasterasstift.nu 

Torbjörn Dahlgren 

affärsutveckling 

0220-296 09 

torbjorn@vasterasstift.nu 

Jan Eriksson 

bitr. skogvaktare norra distriktet 

0251-101 22 

jan@vasterasstift.nu 

Bibi Lenhov 

administrativ chef 

0220-296 07 

bibi@vasterasstift.nu 

Daniel Ersson 

produktionsansvarig 

0220-296 19 

daniel@vasterasstift.nu 

Bernt Larsson 

skogstaxerare 

070-345 43 90 

bernt@vasterasstift.nu 

Åke Ullbrand 

skogsmaskinförare 

0730-80 46 01 

ake@vasterasstift.nu 

Camilla Andersson 

ekonomiansvarig 

0220-296 20 

camilla@vasterasstift.nu 

Jens Brorsson 

kvalitets- och miljöansvarig 

0220-296 02 

jens@vasterasstift.nu 

Christer Björklund 

planerare 

070-555 80 18 

christer@vasterasstift.nu 

Anders Bengtz 


0730-80 46 03 

anders@vasterasstift.nu 

Lena Almteg 

ekonomiassistent 

0220-296 06 

lena@vasterasstift.nu 

Per-Erik Hermansson 

skogvaktare södra distriktet 

0220-296 08 

per-erik@vasterasstift.nu 

Olof Sjans 


0730-80 46 00 

olof@vasterasstift.nu 

Erik Hedberg 

skogsvårdspersonal 

mobil 070-366 99 44 

Ulf Berg 

fastighetsansvarig 

0220-296 03 

ulf@vasterasstift.nu 

Sven-Erik Skilström 

skogvaktare norra distriktet 

0281-120 30 

sven-erik@vasterasstift.nu 

Conny Persson 


0730-80 46 02 

conny@vasterasstift.nu 

Egendomsnämnden. 

Längst bak fr v, Olof Riesenfeld 

och Bengt Henriksson. 

Mittenraden fr v, Kjell Munter, 

Lennart Kjellin och Nils Gunnar Karlsson. 

Längst fram fr v, Sonya Lindell 

och Britt Sandström. 

eGendOMSnäMndenS ledAMöTer 2010–2013 

58 59 

Ordförande 

Lennart Kjellin 

Fyrbåksvägen 4 

722 10 Västerås 

021-290 31 

070-221 99 74 

Vice ordförande 

Britt Sandström 

Bomansgatan 32 C 


021-18 48 78 

076- 569 02 81 

Ordinarie ledamöter 

Olof Riesenfeld 

Normans väg 

771 94 Ludvika 

0240-376 47 

070-316 11 05 

Sonya Lindell 

Norrvik 3 

771 92 Ludvika 

0240-376 47 

070-33-86 911 

Kjell Munter 

Stackvägen 1 A 

784 63 Borlänge 

0243-23 93 47 

070-652 57 17 

Bengt Henriksson 

Hållgatan 5 


tel 021-13 20 15 

mobil 070-692 58 36 

Nils Gunnar Karlsson 

Rösvägen 32 

734 51 Kolbäck 

0220-41373 

070-202 01 63 

ersättare 

Inger Eriksson 

Bältarbo 17 

776 90 Hedemora 

tel 0225-136 64 

mobil 070-644 03 88 

Gun-Britt Lennartsson 

Axel Johnssons väg 106 

774 32 Avesta 

Jan Tholerus 

Knutsbo 1 

777 94 Söderbärke 

070-658 44 31 

Sven Elgstedt 

Staafgatan 11 

733 33 Sala 

0224-147 16 

Per-Göran Ersson 

Barkarö Bygata 275 


021 - 522 38 

Agneta Selling 

Öster Vrenninge 206 

733 95 Sala 

Ulla-Britt Strandberg 

Skolgatan 4 BV 

711 30 Lindesberg 

0581-61 15 44

Årsredovisning 2009 - Västerås Stift Skog AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?