Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

av Ruth Wächter, och som bl.a. ledde fram till det tidigare nämnda försöksprojektet
Socialt arbete i förändring, som skulle utarbeta arbets- och
organisationsmodeller inför förändringarna i lagstiftningen, som föreslagits
i det andra betänkandet från Socialutredningen. Arbetet ledde fram
till fl era kritiska granskningar av socialvårdens organisation (Sunesson,
1981; 1985).
Vad var det nu som var så speciellt med dessa projekt? Stål och Svedberg
menar i sin bok att de här projekten påverkade synen på hur riktig forskning
i socialt arbete skulle se ut, och, visar de i sina studier av pågående
projekt under en betydligt senare period (mitten av 1980-talet), denna
uppfattning var lika spridd bland ledande tjänstemän och politiker som
bland unga forskare. Modellprojektens forskare hade lyckats bygga en allians
med reformvänliga personer i kommunala och statliga förvaltningar
(se Hedlén, 1980).
Den undersökning jag själv gjorde tillsammans med Kjell Nilsson
(bl.a. rapporterad i Konfl ikt, kontroll, expertis, 1988) bekräftade antagandet
om en underförstådd eller öppen allians mellan forskare och förvaltningstjänstemän
som var mer eller mindre entusiastiska anhängare till
”skuggutredningen”. Det visade sig vara vanligt att förvaltningsföreträdare
öppet redovisade – och berömde sig av – sina kontakter med forskare
och sitt aktiva deltagande i konferenser om social forskning.
Men Ståls och Svedbergs antagande är vidare än så, eftersom det också
förutsätter en påbjuden stil i forskningen, som modellprojekten pekar
ut. Tony Becher (1985 och senare) skiljer mellan ”hårda” och ”mjuka”
forskningsstilar (modes) som kan existera samtidigt i samma ämnen. Den
”hårda” kännetecknas av strävan efter enkelhet, formalisering och kvantifi
ering, medan den mjuka betonar svårigheten att avgränsa problem,
formaliserar mindre gärna och kvantifi erar sällan, och strävar efter att
förklara hur komplicerade problemen är. Det här skulle också påverka
karaktären av tillämpningar och tillämpbarhet i de olika ”stilarnas” forskning.
Medan den ”hårda stilens” tillämpade forskning främst söker svar
på vad Becher kallar design requirements kommer den ”mjuka” att vara
mer handlingsorienterad. Nu är inte detta något riktigt bra kategoripar
för att fånga in Ståls och Svedbergs favoritprojekt. Inghes, Jonssons och
Normans forskning var ofta metodologiskt ”hård”, men samtidigt klart
handlingsorienterad. Den forskning som handlade om socialtjänstens organisation
var komplikationsinriktad och mindre kvantifi erad, men ändå
klart inriktad på produktionsresultat och design requirements. Det gemensamma
blir snarare något annat: Det är forskning som undersöker andra
96