Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Kjell Hansson) i Lund under andra hälften av sjuttiotalet. Försöksprojektet skulle bl.a. pröva närhetsprincipen och frivilliga metoder i det som eljest var tvångsvård. I Stockholms stad påbörjades senare under 1970-talet försöksverksamheter och kartläggningar inför socialtjänstreformen i projektet Socialt arbete i förändring som omfattade en omorganisering i full skala av ett helt socialdistrikt i södra Stockholm och införande av nya arbetsformer (Sunesson, 1985). Pikant nog kom den framtida storfi nansiären av forskning i socialt arbete, DSF, kort efter bildandet att skakas av en djup kris, där kvaliteten i den av DSF stödda forskningen ifrågasattes. DSF ansågs ha en inriktning på sektorsforskning som inte strävade till långsiktig forskningsuppbyggnad, och tenderade, menade kritikerna, att bli en passiv stabsorganisation som fi nansierade Socialstyrelsens utvecklingsarbete. (SOU 1977:53, se även Lindgren, 1999:348). Flera av forskarna hade i delegationen eller till den samtidigt framfört denna kritik, som framför allt i deras inlägg handlade om bristen på långsiktighet, på forskningsstrategier och den bristande förståelsen för behovet av kompetensuppbyggnad. 88
U 68 och SLU-gruppen Inte bara som forskningsämne utan också som ämne i grundutbildningen var ”socialt arbete” en nyhet för Sveriges del 1977. Det blev då huvudämne i socionomutbildningen i samband med att socialhögskolorna inlemmades i universitetssystemet. Tidigare hade man talat om ”social metodik” och ”praktisk förvaltningskunskap”, ämnen som inte hade forskningsanknytning, och vars lärare inte behövde vara forskarutbildade för att bli lektorer. Omdöpningen och utvecklingen var en del av en stor institutionell förändring i utbildningsväsendet vid denna tid. Den stora universitetsutredningen U 68 skapade programutbildningar (”linjeutbildningar” 1977– 1993) den föreskrev forskningsanknytning, och kom att för evigt rita om universitetens organisation. En av de utbildningar som integrerades i universiteten var socionomutbildningen. Denna hade tidigare hade ägt rum vid fristående socialinstitut, från 1964 kallade socialhögskolor, efter ett förslag i utredningen Socionomutbildningen (1962), som också verkat för en förlängning och akademisering av utbildningen. Socialhögskolorna integrerades nu i universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter. Den utredning, ”SLU-gruppen” (Sociala Linjens Utbildning), som föreslog just denna integration och ämnesbeteckningen ”socialt arbete” bestod av ett antal personer från olika intressenthåll. Utredningens ordförande (Inger Örtegren) satt i ledningen för Nämnden för socionomutbildning, den kortlivade särskilda myndighet som styrde socialhögskolorna. Från Socialstyrelsen, Kommunförbundet och de fackliga organisationerna deltog tjänstemän, och socialhögskolorna var representerade med lärare, bl.a sedermera professorn i socialt arbete Hans Berglind, sedermera straffrättsprofessorn Hans Klette, och ett antal studenter. Utredningens uppgift var, som de formulerades i direktiven från 1974, bl.a. att ”se över inriktningen på de ämnen som utgör sociala linjens profi l, dvs. social metodik och angränsande ämnen” (NFS 1976a :3), ”undersöka i vad mån ämnena skapar den särskilda inriktning som ger kvalifi cerad vidare- och forskningsutbildning för sociala linjen” (ibid.), ”fi nna organisatoriska lösningar som för till forskarutbildning, antingen via befi ntliga ämnen … eller i nya ämnen och därvid överväga om en närmare anknytning till samhällsvetenskaplig fakultet kan vara ändamålsenlig …” och med ”iakttagande av såväl yrkeslivets krav som de önskvärda förutsättningarna för vidareutbildning och forskning lägga fram förslag om hur stoffet skall föras samman i ämnen i den organisation som kan beslutas efter U 68:s förslag” (ibid.). 89
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
- Page 132 and 133: Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
- Page 135 and 136: Konsolideringen av nya vetenskaplig
- Page 137 and 138: forskningspolitik och mycket annat.
- Page 139 and 140: Del I. Komponenter och visioner Var
Kjell Hansson) i Lund under andra hälften <strong>av</strong> sjuttiotalet. Försöksprojektet<br />
skulle bl.a. pröva närhetsprincipen och frivilliga metoder i det som<br />
eljest var tvångsvård.<br />
I Stockholms stad påbörjades senare under 1970-talet försöksverksamheter<br />
och kartläggningar inför socialtjänstreformen i projektet <strong>Socialt</strong><br />
<strong>arbete</strong> i förändring som omfattade en omorganisering i full skala <strong>av</strong> ett<br />
helt socialdistrikt i södra Stockholm och införande <strong>av</strong> nya arbetsformer<br />
(Sunesson, 1985).<br />
Pikant nog kom den framtida storfi nansiären <strong>av</strong> forskning i socialt <strong>arbete</strong>,<br />
DSF, kort efter bildandet att skakas <strong>av</strong> en djup kris, där kvaliteten i<br />
den <strong>av</strong> DSF stödda forskningen ifrågasattes. DSF ansågs ha en inriktning<br />
på sektorsforskning som inte strävade till långsiktig forskningsuppbyggnad,<br />
och tenderade, menade kritikerna, att bli en passiv stabsorganisation<br />
som fi nansierade Socialstyrelsens utvecklings<strong>arbete</strong>. (SOU 1977:53, se<br />
även Lindgren, 1999:348). Flera <strong>av</strong> forskarna hade i delegationen eller till<br />
den samtidigt framfört denna kritik, som framför allt i deras inlägg handlade<br />
om bristen på långsiktighet, på forskningsstrategier och den bristande<br />
förståelsen för behovet <strong>av</strong> kompetensuppbyggnad.<br />
88
Change language