Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Vetenskapsrastret: vad är ”socialt arbete” för något? Jag kommer att ta upp fl era forskningssociologiska problem i texten. I det här avsnittet och nästa rör det sig om innehållet i forskningsområdet. Senare kommer jag in på frågor om forskningspolitik och hur infl ytandet över forskningen påverkar utformningen av den, även om detta inte är helt uppenbart. Socialt arbete infördes som samhällsvetenskap. Detta ledde till frågor: Fanns det någon socialt-arbete-vetenskap? Vad var i så fall forskning i samhällsvetenskapen socialt arbete? På den tiden då ämnet institutionaliserades i vårt land, omkring 1980, fanns det två sätt att besvara sådana frågor. Det ena utgick ifrån att det fanns en grupp av teman som man alltid hade sysslat med i samhällsforskning, t.ex. frågor om arbetsliv, arbetslöshet, fattigdom, kring fattigvårdssystemets sätt att fungera, emigrationsfrågor, och andra klassiska utredningsfrågor som man hade rekryterat forskare till både i Sverige och i andra länder. Det gällde t.ex. emigrationsutredningens specialrapport av Gustav Sundbärg, med sina undersökningar av Sveriges befolkningsutveckling (Sundbärg, 1913:a) och hans omfattande kartläggning av befolkningens ekonomiska och sociala problem (1913:b) eller arbetslöshetsutredningens (SOU 1931:20) rapport under trettiotalets stora arbetslöshetskris (författad av Sven Skogh och Dag Hammarskjöld). Man har också pekat på en socialmedicinsk tradition (Gunnar Inghe, 1960 och 1967) och en barnpsykiatrisk-reformpedagogisk (Gustav Jonsson 1983 eller Vinterhed, 1977), som starkt påverkat tänkesätt och ibland även arbetsformer inom den kommunala socialvården. De här nämnda var namn och forskningsprogram som var allmänt kända, som tidningarna och radioprogrammen refererade till. Men i själva verket fanns det betydligt fl era exempel. Vad som uppfattades som kärnfrågor i ”socialt arbete” hade alltså utsatts för forskning i vårt och andra länder. Även om man inte använt benämningen ”socialt arbete” hade det funnits som summa av dessa olika forskningspraktiker. Samtidigt kunde detta inte ge socialt arbete en historisk ställning som universitetsämne, inte ens i konglomeratform. Detta är i och för sig inte speciellt märkvärdigt, eftersom få ämnen före 1900-talet hade någon sådan historia. I vårt land utskildes sociologi som ämne först 1947, psykologi kom 1948, medan pedagogik inklusive psykologi inrättades 1910. 80
Det andra svaret på frågan hänvisade till de platser där man tidigt hade haft en verksamhet som explicit uttryckts som forskning i socialt arbete, som vid den socialhögskola i Chicago som redan 1908 inrättade en forskningsavdelning med forskningsledare och professorer som Julia Lathrop, Edith Abbot och Sophonisba Breckinridge. Den skolan kom att bli en del av University of Chicago 1920. På samma sätt gick det till när forskning i socialt arbete under 1920- och 1930-talet utvecklades vid några andra stora forskningsuniversitet i USA – en framgångsrik socialhögskola inleder forskningsarbete och blir en del av universitetet, som i Boston, New York (Columbia), Philadelphia, Houston (Rice), Cleveland (Western Reserve) och St. Louis (Washington University, senare vid University of Missouri) (Lubove, 1965). Det kan naturligtvis diskuteras i vilken mån socialt arbete var ett eget ämne och en ”egen” vetenskaplig verksamhet under denna period. Robert MacIver, då ordförande i det amerikanska sociologförbundet, beklagade redan 1931 vid en kongress att de gamla banden mellan socialt arbete och sociologi hade upplösts (MacIver, 1933). 81
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
- Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
- Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
- Page 128 and 129: Slutord: vad har inte ändrats? Jag
- Page 130 and 131: DsS 1973:1 Resurser och organisatio
Vetenskapsrastret: vad är ”socialt <strong>arbete</strong>” för<br />
något?<br />
Jag kommer att ta upp fl era forskningssociologiska problem i texten. I det<br />
här <strong>av</strong>snittet och nästa rör det sig om innehållet i forskningsområdet.<br />
Senare kommer jag in på frågor om forskningspolitik och hur infl ytandet<br />
över forskningen påverkar utformningen <strong>av</strong> den, även om detta inte är<br />
helt uppenbart.<br />
<strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong> infördes som samhällsvetenskap. Detta ledde till frågor:<br />
Fanns det någon socialt-<strong>arbete</strong>-vetenskap? Vad var i så fall forskning i<br />
samhällsvetenskapen socialt <strong>arbete</strong>?<br />
På den tiden då <strong>ämnet</strong> institutionaliserades i vårt land, omkring 1980,<br />
fanns det två sätt att besvara sådana frågor. Det ena utgick ifrån att det<br />
fanns en grupp <strong>av</strong> teman som man alltid hade sysslat med i samhällsforskning,<br />
t.ex. frågor om arbetsliv, arbetslöshet, fattigdom, kring fattigvårdssystemets<br />
sätt att fungera, emigrationsfrågor, och andra klassiska utredningsfrågor<br />
som man hade rekryterat forskare till både i Sverige och i andra<br />
länder. Det gällde t.ex. emigrationsutredningens specialrapport <strong>av</strong> Gust<strong>av</strong><br />
Sundbärg, med sina undersökningar <strong>av</strong> Sveriges befolkningsutveckling<br />
(Sundbärg, 1913:a) och hans omfattande kartläggning <strong>av</strong> befolkningens<br />
ekonomiska och sociala problem (1913:b) eller arbetslöshetsutredningens<br />
(SOU 1931:20) rapport under trettiotalets stora arbetslöshetskris<br />
(författad <strong>av</strong> Sven Skogh och Dag Hammarskjöld). Man har också pekat<br />
på en socialmedicinsk tradition (Gunnar Inghe, 1960 och 1967) och en<br />
barnpsykiatrisk-reformpedagogisk (Gust<strong>av</strong> Jonsson 1983 eller Vinterhed,<br />
1977), som starkt påverkat tänkesätt och ibland även arbetsformer inom<br />
den kommunala socialvården. De här nämnda var namn och forskningsprogram<br />
som var allmänt kända, som tidningarna och radioprogrammen<br />
refererade till. Men i själva verket fanns det betydligt fl era exempel.<br />
Vad som uppfattades som kärnfrågor i ”socialt <strong>arbete</strong>” hade alltså utsatts<br />
för forskning i vårt och andra länder. Även om man inte använt<br />
benämningen ”socialt <strong>arbete</strong>” hade det funnits som summa <strong>av</strong> dessa olika<br />
forskningspraktiker.<br />
Samtidigt kunde detta inte ge socialt <strong>arbete</strong> en historisk ställning som<br />
universitetsämne, inte ens i konglomeratform. Detta är i och för sig inte<br />
speciellt märkvärdigt, eftersom få ämnen före 1900-talet hade någon<br />
sådan historia. I vårt land utskildes sociologi som ämne först 1947, psykologi<br />
kom 1948, medan pedagogik inklusive psykologi inrättades 1910.<br />
80
Change language