Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Förändringsrastret
Smelser (1968:200–201) rekommenderar att den som skall studera en
förändringsprocess först skall försöka skilja ut de förhållanden han vill
förklara.
– Är det förändringar som har att göra med fördelningen av egenskaper i en befolkning vi syftar
till – sådant som andelen med en viss utbildning eller forskarutbildning?
Ja, det är det i vårt fall. Vi vill t.ex. veta hur många som blir forskare i socialt arbete, hur
många professorer och docenter det kommer att fi nnas vid vissa tillfällen.
– Är det i stället förändringar som har att göra med att personers beteende och handlingar ändrats?
Ja, alldeles säkert, t.ex. att allt fl er eller färre söker att bli forskare i samhällsvetenskapliga
ämnen, att det förekommer tydliga interventioner och ingripanden från olika håll i
universitetens arbete.
– Eller, för att pröva en tredje möjlighet, gäller det i stället relationer och samspel mellan människor,
grupper och institutioner? Ändras reglerna för hur samspelet skall se ut, t.ex. genom institutionella
reformer?
Ja, det är det också. Den stora förändringen som initierar utvecklingen är en stor institutionell
förändring som i sin tur öppnar för en vidare institutionalisering av en forskningsorganisation.
Yttre krav på utbildning, forskning och yrkeskvalifi kationer skiftar. Ett
annat sådant resultat skulle kunna vara isomorfi , en större drift mot ”likhet” inom ett
fält.
– Är det förändringar av grundvärderingar, som kan komma till uttryck i utbildnings- och forskningspolitik?
Ja, på ett sätt är det det. Förändringens början, 1977 års politik, hade att göra med en
omsvängning i forskningspolitiken, som är mycket beroende av konjunkturella försanthållanden.
Den senare delen av utvecklingen, 1985–2000 kom att vara beroende av andra
omsvängningar i värderingen av vetenskapen, det jag tidigare refererat till som en omsvängning
i synen på sektorsforskningspolitiken i slutet av 1980-talet.
Smelser sammanfattar (s. 205) också förklaringsmöjligheterna i fyra kategorier,
och utgår från att förändringar äger rum i vad han kallar ”sociala
enheter”, som kan betyda både stater, organisationer och lokalsamhällen.
78