Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

More documents

Recommendations

Info

ämnets tid är för begränsad, och att min tid till manusinlämning är alldeles för kort för att jag skulle våga mig på något sådant. I stället får jag begränsa ambitionen. Avsikten med denna text är att beskriva och förklara hur socialt arbete har uppkommit och utvecklats som institutionaliserat forskningsämne i Sverige. Först och främst lägger uppsatsen fram ett slags krönikematerial, som delvis blir personorienterat. Jag försöker betrakta detta med två sociologiska utgångspunkter, nämligen dels Neil Smelsers grundrecept för undersökning av social förändring, dels en vetenskapssociologisk infallsvinkel. Undersökningsperioden är från början av 1970-talet till omkring år 2000, även om beskrivningen tunnas ut i slutet. Jag urskiljer också en första del av perioden tiden fram till 1985, när en skiftning i sektorsforskningspolitiken börjar bli tydlig. Under den senare perioden inträder också en förändring i forskningspolitiken, framför allt i villkoren för forskarutbildningen. Bedömningen av resultaten av 1998 års forskarutbildningsreform bör kanske vänta ännu något decennium, men fl era andra förändringar kan skönjas tydligt. Ett särskilt problem med denna text är naturligtvis att författaren själv är en del av den historia han berättar. Detta kommer kanske att leda till att aktörsförklaringarna till förändringarna blir färre, snarare än fl er. En person med mitt arbete får ständigt veta av rader av gamla honoratiores, (många som mig veterligen aldrig haft med forskning om socialt arbete att göra) att – i det artiga fallet – ”om inte jag och Putte hade drivit på x-konferensen 1972, hade det aldrig blivit nå´t av med det här med forskning i socialt arbete”. Senare på kvällen är det snarare ”… så hade Du inte haft nå´t jobb” eller ”… så hade Du och jag inte suttit här!”. Nähä, säger man då med blandade känslor. Som forskare skulle man kanske säga att dessa personer och deras erfarenheter snarare är en del av de fenomen som skall förklaras, än, som de själva tycker, en del av förklaringen. Samtidigt som jag är försiktig med förklaringar i aktörstermer har jag inte väjt för en relativt hög detaljeringsgrad när det gäller utfall, vilka som rekryterats, vad de har forskat om, hur de har gjort karriär, hur experter och utredare argumenterat, eftersom det är det som skall belysas. En annan viktig läsanvisning är avgränsningen till själva det akademiska ämnet socialt arbete. Det kommer att framgå av texten att det fi nns och har funnits forskning om sådana förhållanden som ingår i och bygger upp forskningsområdena för ”socialt arbete” men har defi nierats som något annat. Den här texten handlar dock främst om forskning som tillhör det institutionaliserade universitetsämnet socialt arbete. 76
Jag har också undvikit att skapa alltför stora överlappningar mellan min text och de som samtidigt läggs fram av å ena sidan Thomas Brante och å den andra av Peter Dellgran och Staffan Höjer, även om detta i någon mån skett i blindo, eftersom jag inte exakt vet vad de skriver. Thomas Brante kommer i sitt kapitel att ganska noga diskutera själva defi nitionerna av ett ”ämne” eller ett forskningsområde, varför jag avstår från det här. 77
Page 1:
Socialt arbete En nationell genomly
Page 4 and 5:
Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
Page 6 and 7:
En jämförande bedömning av forsk
Page 9 and 10:
Förord Det är ett unikt tillfäll
Page 11 and 12:
Forskningsrådets sammanfattning De
Page 13 and 14:
lägre siffra för Umeå. Omkring 3
Page 15:
Deras studie är därför betydelse
Page 18 and 19:
som drivs av Samarbetskommittén f
Page 20 and 21:
Få studenter avlägger magisterexa
Page 22 and 23:
forskning. Det måste således fi n
Page 24 and 25:
Det var således många förväntni
Page 26 and 27:
påtalades framför allt brister n
Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
Page 75: hälsovården och 3 på den privata
Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
Page 124 and 125: formerna för bemötande av problem
Page 126 and 127: Strukturella förutsättningar, sam
Page 128 and 129:
Slutord: vad har inte ändrats? Jag
Page 130 and 131:
DsS 1973:1 Resurser och organisatio
Page 132 and 133:
Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
Page 135 and 136:
Konsolideringen av nya vetenskaplig
Page 137 and 138:
forskningspolitik och mycket annat.
Page 139 and 140:
Del I. Komponenter och visioner Var
Page 141 and 142:
är att vara tillämpbar. Tendensen
Page 143 and 144:
saknar sådana bakåtkunskaper” (
Page 145 and 146:
Därför måste vi undersöka betyd
Page 147 and 148:
estämmer, forskarna följer efter
Page 149 and 150:
Berglind ansluter sig till denna in
Page 151 and 152:
ande. För åtminstone några av de
Page 153 and 154:
utlåtanden nämns över huvud tage
Page 155 and 156:
slutet av 1960-talet har studenter
Page 157 and 158:
The Social Construction of Reality
Page 159 and 160:
”province of meaning” som är n
Page 161 and 162:
En andra svarstyp får väl också
Page 163 and 164:
Många av de här -ismerna, inte ba
Page 165 and 166:
”Jag hoppas att vi förhåller os
Page 167 and 168:
politiken och inom vetenskapen. Mit
Page 169 and 170:
säga något intressant utifrån de
Page 171 and 172:
ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
Page 173 and 174:
Del II: Socialt arbete som vetenska
Page 175 and 176:
kratin försvagas genom att kriteri
Page 177 and 178:
fullt möjligt att kombinera dessa
Page 179 and 180:
ning kan vi alltså, ceteris paribu
Page 181 and 182:
Å andra sidan kan området breddas
Page 183 and 184:
tiskt verksamma professionella och
Page 185 and 186:
möjligt att det fungerar men har i
Page 187 and 188:
Teori 5, antiteori, bör alltså in
Page 189 and 190:
Forskning i socialt arbete som till
Page 191 and 192:
En av poängerna med begreppet är
Page 193 and 194:
ett som sociala problem och om syft
Page 195 and 196:
ellt problem inom fysiken är: ”k
Page 197 and 198:
Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
Page 199 and 200:
Forskning i praktiken. Om den senio
Page 201 and 202:
upprätthållas, även om uppfattni
Page 203 and 204:
Material och metod Vår rapport bas
Page 205 and 206:
Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
Page 207 and 208:
skapsområdet vågar vi påstå att
Page 209 and 210:
3. Den seniora forskningens publika
Page 211 and 212:
4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
Page 213 and 214:
Tabell 10. Seniora forskningsproduk
Page 215 and 216:
forskarnas texter har en sådan inr
Page 217 and 218:
ämnet socialt arbete utan speciell
Page 219 and 220:
har berört är också signifi kant
Page 221 and 222:
Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
Page 223 and 224:
Tabell 14. Seniora forskningsproduk
Page 225 and 226:
6. De teoretiska verktygen Att kate
Page 227 and 228:
avseendet rör ämnesorienteringen:
Page 229 and 230:
7. Socionomernas syn på och intres
Page 231 and 232:
området. Detta innebär sannolikt
Page 233 and 234:
knappt 6 procent av de yrkesverksam
Page 235 and 236:
Tabell 18. Andel socionomer med oli
Page 237 and 238:
Tabell 19. Rangordning av i vilken
Page 239 and 240:
Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
Page 241 and 242:
8. Några sammanfattande kommentare
Page 243 and 244:
den tvärvetenskapliga karaktär so
Page 245 and 246:
Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
Page 247 and 248:
förhinder. Man kanske, som vi reda
Page 249 and 250:
inom (och som då kan variera). På
Page 251:
Glisson, C. (1995) The state of the
Page 254 and 255:
2. Forskningens innehåll och metod
Page 256 and 257:
1. Forskning i socialt arbete - bak
Page 258 and 259:
ter med webbsidor för dessa typer
Page 260 and 261:
gänglig litteratur som egna besök
Page 262 and 263:
det dessutom oftast för rent deskr
Page 264 and 265:
Den amerikanska federala regeringen
Page 266 and 267:
forskningsuniversitet (Green, Baski
Page 268 and 269:
varje grupp ligger dock de svenska
Page 270 and 271:
c. Amerikanska institutioner deltar
Page 273 and 274:
Resurser och produktivitet Som inle
Page 275 and 276:
har haft mindre resurser av fakulte
Page 277:
forskningsresursernas omfattning b
Page 280 and 281:
För att få en uppfattning om fors
Page 282 and 283:
vid institutioner för socialt arbe
Page 284 and 285:
Tidskrift Antal Scandinavian journa
Page 286 and 287:
produkter per år. 45 Av dessa är
Page 288 and 289:
socialt arbete, CUS, driver. Bland
Page 290 and 291:
i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
Page 292 and 293:
Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
Page 294 and 295:
En stor del av forskningen i social
Page 296 and 297:
en öppen inställning till metodfr
Page 298 and 299:
som är svåra att generalisera, el
Page 301 and 302:
Tillsvidareanställda lärare i soc
Page 303 and 304:
hanget markera vikten av att de fö
Page 305 and 306:
Forskarutbildning Socialhögskolan
Page 307 and 308:
utvecklar teoretiska modeller eller
Page 309 and 310:
Göteborgs universitet Tillsvidarea
Page 311 and 312:
Institutionen förefaller dock att
Page 313 and 314:
Forskarutbildning Ända sedan forsk
Page 315:
ledande forskarna har publicerat si
Page 318 and 319:
Undervisningstäthet Inom socionomp
Page 320 and 321:
Utbildningens första 60 poäng upp
Page 322 and 323:
större utsträckning. Det fi nns e
Page 324 and 325:
lan i och med att Lundström anstä
Page 326 and 327:
om denna bredd också kan vara ett
Page 328 and 329:
ildningar startat i Örnsköldsvik
Page 330 and 331:
situation. Det krävs dock enligt v
Page 332 and 333:
åde på grund av ett visst ointres
Page 334 and 335:
att handlingsutrymmet från deras s
Page 336 and 337:
Utbildningen i socialt arbete har s
Page 339 and 340:
Page 341 and 342:
kan anställas förutsatt att det f
Page 343 and 344:
sering och autonomi. Vi rekommender
Page 345 and 346:
skapa sammanhållna tvärvetenskapl
Page 347 and 348:
Page 349 and 350:
med examinationsuppgifterna ett akt
Page 351 and 352:
Page 353 and 354:
stora. Vi ser detta också som ett
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
och praktikuppföljning ökar. De f
Page 359 and 360:
Förhållandevis många lärare är
Page 361:
digt är en del av denna produktion
Page 364 and 365:
Socionomprogrammet har samarbete me
Page 366 and 367:
hållningssätt både i självvärd
Page 368 and 369:
av en programansvarig, tillika ämn
Page 370 and 371:
erade ambitionen att ansöka om exa
Page 372 and 373:
HTU anordnar Socialpedagogiska prog
Page 374 and 375:
edömer det som nödvändigt att en
Page 376 and 377:
fördelarna hör den plattare organ
Page 378 and 379:
har vidare lagt ner stora ansträng
Page 380 and 381:
mellan grundutbildning och forsknin
Page 382 and 383:
en teoretisk fördjupning av högsk
Page 384 and 385:
Socionomprogrammets dimensionering
Page 386 and 387:
ildningsplatser samt om vilken utve
Page 388 and 389:
Examinationernas form och innehåll
Page 390 and 391:
empatisk förmåga som lokala mål
Page 392 and 393:
kulturellt socialt arbete och vid M
Page 394 and 395:
Magisterutbildning Sammantaget erbj
Page 396 and 397:
andra forskare och doktorander. En
Page 398 and 399:
handledning skall kunna erbjudas. D
Page 400 and 401:
lektorers utrymme för kompetensutv
Page 402 and 403:
miska orientering inte verkar ha be
Page 405 and 406:
Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
Page 407 and 408:
Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
Page 409 and 410:
Ahmadi, N. Stockholm Globalization
Page 411 and 412:
Lindberg, O. Örebro A comparison o
Page 413 and 414:
Forskning om företeelser (saknar i
Page 415 and 416:
Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
Page 417:
Nygren, L. Umeå Analysis of short
Page 420:
Högskoleverkets rapportserie 2003:
show all

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?