Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
ningssituationen. Frihet i ämnesval uppskattades men man menade att man i praktiken ändå styrdes in mot den handledarkompetens institutionen besitter (Göteborg, Stockholm). Genom friheten att välja att gå doktorandkurser vid andra institutioner framfördes inte heller några problem vad gäller kursdelen. I Stockholm menade man att kurserna vid den egna institutionen höll hög kvalité. Professorer och forskare berömdes för sin tillgänglighet. Däremot framkom på några orter att de doktorander som inte hade rum på institutionen utan bedrev sina studier till stor del utanför institutionsmiljön tenderade att hamna utanför information och önskvärt stöd. Detta pekar mot det önskvärda med en stark forskningsanknytning också av forskarutbildningen. Den kan naturligtvis ske på olika sätt genom att doktorander anställs på projekt och där samarbetar med seniora forskare eller att doktoranden bedriver ett relativt självständigt avhandlingsarbete men i en miljö med aktiv forskning. Ett visst stöd för denna slutsats får man genom det samband som fi nns mellan forskningsvolym vid institutionen och antalet doktorsexamina. Vid institutionerna i Stockholm, Lund och Göteborg examinerades efter 1997 mellan 17 och 19 doktorer medan antalet examina i Umeå under samma tid uppgick till 11. Forskningsresurserna, fakultetsresurser såväl som externa medel, är vid de förra institutionerna dubbelt så stora som i Umeå, men antalet registrerade doktorander är för närvarande ungefär lika många vid alla tre institutionerna. Forskarutbildningen i Örebro är av för ungt datum för att behandlas i denna jämförelse. Men givet dessa förhållanden har forskarutbildningen skötts särskilt framgångsrikt i Lund. Där är avhoppen färre än på andra håll och givet resurserna har något fl er disputerat än på andra orter. Institutionens förste professor, Sune Sunesson, har velat och kunnat ägna mycket arbete åt forskarutbildningen. Bl.a. har han varit huvudhandledare åt en stor majoritet av dem som disputerat vid institutionen. I Umeå har en orimligt stor börda legat på den ende professorn, Bengt Börjeson och därefter Lennart Nygren fram till 1999, som fått splittra sitt engagemang i forskarutbildningen med allehanda andra uppgifter som åvilar professorer. Situationen har där förbättrats avsevärt under senare år. I vårt underlagsmaterial från Lund och Göteborg har man redovisat en uppföljning av de disputerade och konstaterat att de allra fl esta är kvar vid universitet, högskolor eller forskningsenheter. Det visar också vårt material från SCB men av de 92 som disputerade mellan åren 1987 och 1999 är det nio som arbetar vid någon förvaltningsenhet, 3 inom sjuk- och 72
hälsovården och 3 på den privata marknaden. Att de fl esta stannar kvar vid universitet och högskolor är rätt naturligt, men deras arbetsvillkor som nyblivna doktorer inger viss oro om man i denna grupp också ser de framtida forskarna. Vi har redan påpekat den höga åldern vid disputationen vilket gör att många har relativt kort återstående tid för en egen forskarkarriär efter examen. Sannolikt kommer dock detta att ändras inom en snar framtid, men kanske inte så mycket som man gärna vill framhålla från institutionernas sida. Däremot är det svårt att se någon förändring i sikte vad gäller nydisputerades förutsättningar att utveckla sig som forskare. Utrymmet för forskningslektorat och forskarassistenttjänster är alltför litet i förhållande till antalet nydisputerade. Vill man fortsätta att forska är utsikterna inte så goda. I materialet från Göteborg illustreras problematiken. Efter 1997 har där 17 personer disputerat. En har redan gått i pension. Övriga är verksamma vid institutionen i Göteborg eller annan institution. Tretton av dem har inom sin tjänst kunnat fortsätta med viss forskning vanligen i kombination med undervisning. Dels har det skett genom uppdrag av olika slag, oftast av utvärderingskarraktär, dels har ett fåtal i konkurrens fått forskningsanslag beviljade. Ingen har haft någon post-doc tjänst. Detta visar att förutsättningarna att bygga upp en avancerad senior forskningsmiljö inte är den bästa. Avsaknaden av post-doc tjänster är en stor svaghet i det svenska forskningssystemet. 73
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
- Page 122 and 123: skapade det klimat där Socialutred
hälsovården och 3 på den privata marknaden. Att de fl esta stannar kvar<br />
vid universitet och högskolor är rätt naturligt, men deras arbetsvillkor<br />
som nyblivna doktorer inger viss oro om man i denna grupp också ser de<br />
framtida forskarna. Vi har redan påpekat den höga åldern vid disputationen<br />
vilket gör att många har relativt kort återstående tid för en egen forskarkarriär<br />
efter examen. Sannolikt kommer dock detta att ändras inom<br />
en snar framtid, men kanske inte så mycket som man gärna vill framhålla<br />
från institutionernas sida. Däremot är det svårt att se någon förändring i<br />
sikte vad gäller nydisputerades förutsättningar att utveckla sig som forskare.<br />
Utrymmet för forskningslektorat och forskarassistenttjänster är<br />
alltför litet i förhållande till antalet nydisputerade. Vill man fortsätta att<br />
forska är utsikterna inte så goda. I materialet från Göteborg illustreras problematiken.<br />
Efter 1997 har där 17 personer disputerat. <strong>En</strong> har redan gått<br />
i pension. Övriga är verksamma vid institutionen i Göteborg eller annan<br />
institution. Tretton <strong>av</strong> dem har inom sin tjänst kunnat fortsätta med viss<br />
forskning vanligen i kombination med undervisning. Dels har det skett<br />
genom uppdrag <strong>av</strong> olika slag, oftast <strong>av</strong> utvärderingskarraktär, dels har ett<br />
fåtal i konkurrens fått forskningsanslag beviljade. Ingen har haft någon<br />
post-doc tjänst. Detta visar att förutsättningarna att bygga upp en <strong>av</strong>ancerad<br />
senior forskningsmiljö inte är den bästa. Avsaknaden <strong>av</strong> post-doc<br />
tjänster är en stor svaghet i det svenska forskningssystemet.<br />
73
Change language