Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Diagram 8. Examinationsgrad (antalet examinerade 1983–1999/antalet antagna 1980–1994) vid fyra institutioner med forskarutbildning i socialt arbete. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 70 5% 0% Göteborg Lund Stockholm Umeå Bruttostudietiden (registrerad studietid i forskarutbildningen) för att bli doktor är ungefär densamma vid samtliga institutioner. Medianstudietiden de fem senaste åren ligger mellan 8 och 9 år. Då får man emellertid komma ihåg att det rört sig om doktorander som antagits innan forskarutbildningsreformen genomförts. Som nämnts är det också fråga om bruttostudietider vilka som regel är betydligt längre än den sammanlagda tid som enbart ägnas åt avhandlingsskrivande och litteraturstudier (nettostudietiden). Några direkta mått på nettostudietider fi nns inte i vårt material, men utifrån andra studier av detta 18 så är det inte orimligt att anta att också för doktorander i socialt arbete ligger den faktiskt nedlagda studietiden i genomsnitt på drygt fyra år. Det är vad man normalt räknar med att en forskarutbildning skall ta. Skillnaden mellan bruttotid och nettotid beror på avbrutna studier på grund av sjukdom, barnledighet etc. men oftast på att doktoranden arbetar med annat vid sidan om studierna. Sannolikt tyder detta på att kraven är rimligt anpassade till den förväntade studietiden vid alla institutioner. Om reformens intentioner slår in, vilket är för tidigt att uttala sig om, så borde bruttotiden närma sig nettotiden. 18. Åberg R., 2002, Forskarutbildningen vid samhällsvetenskaplig fakultet. Umeå universitet – en individbaserad analys på LADOK-systemets data över antagna doktorander mellan Ht 1993 och Ht 1997, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.
Forskarutbildningens uppläggning är relativt likartad vid de olika institutionerna. Dels utgörs den av en kursdel på 60 poäng med undantag av Göteborg som har 70 poäng på kursdelen, dels en avhandlingsdel på resterande poäng upp till 160 poäng. Kursdelen består i samtliga fall av en obligatorisk del och en fri del. Den obligatoriska delen varierar mellan 40 och 20 poäng. Stockholm och Göteborg har båda 40 poäng som obligatoriska. Vid båda orterna är det krav på 20 poäng i vetenskapsteori och metod; i Stockholm därutöver 20 poäng i socialvetenskaplig teoribildning och forskningsorientering, i Göteborg 10 poäng vardera i samhällvetenskaplig och beteendevetenskaplig teori samt sociala problem och socialt förändringsarbete. Lund täcker också in dessa områden i den obligatoriska delen men styr inte mer än att sammantaget 30 poäng skall omfatta dessa kurser. Örebro har enbart vetenskaplig metod varav minst 10 poäng kvantitativ och 5 poäng kvalitativ metod som obligatoriska. I Umeå ställs också dessa obligatoriska krav men därutöver också en kurs om forskning i socialt arbete samt obligatoriskt seminariedeltagande med 10 poäng (1/2 poäng per seminarietillfälle). Vid samtliga orter har doktoranderna stor frihet att välja kurser inom den fria delen, något som ofta görs vid andra institutioner. Här kan noteras att det förekommer ett fl ertal doktorandkurser som institutioner i socialt arbete ger tillsammans vilket kanske inte är så vanligt i andra ämnen. Avhandlingsarbetet organiseras på samma sätt vid samtliga institutioner med huvudhandledare och bihandledare i många fall. Aktivt seminariearbete är också en viktig del i forskarutbildningen rent allmänt men också i arbetet på att skriva en avhandling. I Lund och Göteborg behandlas doktorandens arbete i fyra typer av seminarier, det första när avhandlingsämnet skall formuleras, därefter när en färdig plan föreligger, sedan när färdiga delar föreligger och slutligen en slags fördisputation. I Stockholm, liksom på alla andra orter, krävs ett slutseminarium men därutöver också att doktoranden lägger fram ”papers” eller kapitel vid minst ytterligare två tillfällen. I Umeå förväntas också doktoranderna vara aktiva inom ramen för det obligatoriska seminariedeltagandet, dels genom att kommentera andras arbeten och genom att lägga fram egna arbeten vid åtminstone tre obligatoriska tillfällen. Vid bedömargruppens besök hos de olika institutionerna genomfördes samtal med doktoranderna som kretsade kring deras studiesituation och syn på forskarutbildningen. Genomgående var doktoranderna positiva. I Lund uppskattade man särskilt seminariekulturen och den stimulerande intellektuella miljön, inga klagomål kom fram när det gäller handled- 71
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
- Page 106 and 107: Lennart Nygren, som disputerade 198
- Page 108 and 109: Verksamheten kom igång betydligt s
- Page 110 and 111: doktorerna i Lund är nu professore
- Page 112 and 113: tvång. Ulla Petterssons elever, so
- Page 114 and 115: lärostolar. Hon gick i pension red
- Page 116 and 117: Intern- och externrekrytering i fö
- Page 118 and 119: Docenter disp doc i socialt arbete
- Page 120 and 121: Stil och forskningsideal - avhandli
Diagram 8. Examinationsgrad (antalet examinerade 1983–1999/antalet<br />
antagna 1980–1994) vid fyra institutioner med forskarutbildning i socialt<br />
<strong>arbete</strong>.<br />
50%<br />
45%<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
70<br />
5%<br />
0%<br />
Göteborg Lund Stockholm Umeå<br />
Bruttostudietiden (registrerad studietid i forskarutbildningen) för att bli<br />
doktor är ungefär densamma vid samtliga institutioner. Medianstudietiden<br />
de fem senaste åren ligger mellan 8 och 9 år. Då får man emellertid<br />
komma ihåg att det rört sig om doktorander som antagits innan forskarutbildningsreformen<br />
genomförts. Som nämnts är det också fråga om bruttostudietider<br />
vilka som regel är betydligt längre än den sammanlagda tid<br />
som enbart ägnas åt <strong>av</strong>handlingsskrivande och litteraturstudier (nettostudietiden).<br />
Några direkta mått på nettostudietider fi nns inte i vårt material,<br />
men utifrån andra studier <strong>av</strong> detta 18 så är det inte orimligt att anta att<br />
också för doktorander i socialt <strong>arbete</strong> ligger den faktiskt nedlagda studietiden<br />
i genomsnitt på drygt fyra år. Det är vad man normalt räknar med<br />
att en forskarutbildning skall ta. Skillnaden mellan bruttotid och nettotid<br />
beror på <strong>av</strong>brutna studier på grund <strong>av</strong> sjukdom, barnledighet etc. men<br />
oftast på att doktoranden arbetar med annat vid sidan om studierna. Sannolikt<br />
tyder detta på att kr<strong>av</strong>en är rimligt anpassade till den förväntade<br />
studietiden vid alla institutioner. Om reformens intentioner slår in, vilket<br />
är för tidigt att uttala sig om, så borde bruttotiden närma sig nettotiden.<br />
18. Åberg R., 2002, Forskarutbildningen vid samhällsvetenskaplig fakultet. Umeå<br />
universitet – en individbaserad analys på LADOK-systemets data över antagna<br />
doktorander mellan Ht 1993 och Ht 1997, Samhällsvetenskapliga fakulteten,<br />
Umeå universitet.
Change language