Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

FORSKARUTBILDNINGEN
Forskarutbildning i socialt arbete bedrivs vid fem institutioner – Lund,
Göteborg, Stockholm, Umeå och, efter det att Örebro blev universitet
1999 också inom institutionen för samhällsvetenskap vid det universitetet.
Villkoren för att bedriva forskarutbildning har radikalt förändrats
efter den forskarutbildningsreform som trädde i kraft 1998. Då ställdes
krav på garanterad fi nansiering av doktorandernas lön för att de skulle få
antas till forskarutbildningen. Vidare krävdes att individuella studieplaner
skulle upprättas och dess efterlevnad följas upp. Handledarutbildning
rekommenderades liksom att varje doktorand skulle ha huvudhandledare
såväl som bihandledare.
Mycket av detta var i praktiken tillgodosett vid forskarutbildningsinstitutionerna
i socialt arbete när reformen trädde ikraft. Det som vållat de
största bekymren är dock fi nansieringskraven. Tillsammans med andra
krav ställs institutionerna här inför svåra avvägningsproblem. För det
första skall de leva upp till vissa examinationsmål. Visserligen är sådana
mål inte formulerade på institutionsnivå utan har hittills omfattat hela
vetenskapsområden, i detta fall det humanistiskt samhällsvetenskapliga
området. Ur fakultetsperspektiv är det därför viktigt att uppnå hög
examinationsgrad och ofta är därför institutionernas resurstilldelning
delvis avhängig hur många doktorer som examineras. Ett sådant prestationsrelaterat
resursfördelningssystem fi nns t.ex. i Umeå. Förutom dessa
ekonomiska aspekter är det viktigt för institutionens anseende som forskningsinstitution
att forskarutbildningen är av hög klass och att många
doktorer kan examineras. Institutionerna upplever utan tvekan starka
externa krav på att uppnå såväl kvantitativa som kvalitativa mål med sin
forskarutbildning. Vid samtliga institutioner som bedriver forskarutbildning
i socialt arbete ligger det direkta ansvaret för utbildningen på professorerna
och de ledande forskarna. Forskarutbildning tillmäts stor vikt i
institutionernas totala verksamhet och ses till stor del som en integrerad
del av institutionernas forskning.
För det andra har fi nansieringsförutsättningarna stor betydelse för beslut
om forskarutbildningens dimensionering och även dess inriktning.
De fakultetsmedel som står till institutionernas förfogande för doktorandfi
nansiering är mycket små i förhållande till den examinationsfrekvens
65