Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

det är forskarens uppgift att ”sätta ord” på praktikerns erfarenheter. Detta
är en modell som mycket lätt spårar ur och resulterar i en envägskommunikation
och som därtill upprättar en mer eller mindre dold hierarki mellan
de respektive aktörerna – naturligtvis med praktikern i en symboliskt
underordnad position. Under rubriken ’Språk som möter språk’ skriver
man i utvärderingsrapporten: ”Vi är överhuvud tveksamma till distinktionen
mellan ”praktiker” och ”forskare”, om man med denna åtskillnad
avser något annat än att de respektive aktörerna har delvis skilda verksamhetsfält
… Mötet mellan praktiker och forskare är inte ett möte mellan
erfarenhet och språk utan mellan språk och språk. För att mötet mellan
socialarbetare och forskare skall resultera i en kunskapstillväxt, måste det
emellertid fi nnas ”provocerande” skillnader mellan deras respektive språk;
det måste fi nnas en språklig konkurrens mellan språken. Vi vill inte på
förhand ge vare sig socialarbetarna eller forskarna ett tolkningsföreträde
i detta möte. Vilken betydelse vi tillmäter en given tolkning beror givetvis
på hur goda – giltiga referenser till verkligheten som språket förfogar
över.” 15
Bedömargruppen fi nner resonemanget intressant eftersom samma diskussion
kan föras även när det gäller grundutbildningens förhållande till
praktiken. ’Forskarna i den citerade texten’ kan bytas ut mot ’lärarna’.
Lärarnas obenägenhet att ta del av studenternas praktikerfarenheter kan,
menar vi, tolkas som en ovilja att möta praktikernas språk och deras tolkningar
av det sociala arbetets realiteter.
Frågeställningen är faktiskt ännu mer omfattande än att integrera
praktiken med teoriundervisningen. Vi ser de begränsade möjligheterna
för lärarnas del att möta socialarbetare på fältet som en brist när det gäller
lärarnas kompetensutveckling.
Forskningsanknytningen
En central tanke i svensk utbildningspolitik är att högre utbildning skall
vila på vetenskaplig grund och vara forskningsanknuten. Detta var, som
nämnts, ett av huvudskälen till att socialhögskolorna inlemmades i universitetssystemet
och det var också ett av skälen för att göra detsamma
med omsorgsutbildningarna. Frågan är vad forskningsanknytning fått
15. Op.cit. s. 62
60