Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
kravet på programmets generalistprofi l skall uppfyllas verkar vara att kurser om minst 80 poäng skall vara gemensamma. Vid ett par lärosäten har detta följts in i detalj, vid övriga fi nns större eller mindre variationer. Ett mått på om målsättningen uppfyllts är i vilken utsträckning studenterna kan läsa de inriktningsgemensamma kurserna i blandade grupper, oavsett om denna möjlighet utnyttjas eller inte. Detta är, enligt vår bedömning, bara möjligt vid två av lärosätena. En komplikation i frågan om socionomutbildningens generalist- kontra specialistprofi l är att avnämarna inte är helt överens i sin uppfattning. Socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet har i olika sammanhang förordat en bibehållen generalistprägel i utbildningen. Lokala avnämare kan däremot föredra en mer profi lerad utbildning. Ett annat problem är de statusskillnader som både studenter och arbetsgivare kan uppfatta mellan olika inriktningar. Detta gäller speciellt förhållandet mellan de tidigare sociala omsorgsutbildningarnas inriktningar och det ”allmänna programmet”. I Jönköping, Göteborg, Lund och Örebro utgår man från ett ”allmänt” socionomprogram om än med valbara fördjupningsdelar inom vissa specialområden. Även gällande dessa allmänna socionomutbildningar är variationen mellan universiteten/högskolorna stor. Man har infört olika modeller som innebär alltifrån en ”styrning” av fördjupningsmöjligheterna i form av erbjudna ”profi ler” till individuella möjligheter för studenterna att mycket fritt komponera sina studier med utgångspunkt i ett stort antal enskilda kurser på olika områden. Utbildningarna i Stockholm, vid Mitthögskolan och i Umeå erbjuder även socionomprogram med inriktningar vid sidan av en allmän socionomutbildning. Vanligen fi nns dock ett basblock som är gemensamt för både inriktningsprogrammen och det allmänna socionomprogrammet. I Stockholm erbjuder man socionomprogram med inriktning mot socialpedagogik, social omsorg och mångkulturalitet, vid Mitthögskolan en interkulturell och internationell inriktning och i Umeå inriktningar mot socialpedagogik och social omsorg. I Malmö och Ersta Sköndal utgår man helt ifrån specialinriktningar, i Malmö mot mångkulturalitet, socialpedagogik och social omsorg och vid Ersta Sköndal mot diakoni och äldreomsorg. Samtalen med studenter i samband med platsbesöken gav intrycket att de var nöjda med alla ovan nämnda typer av utbildningar. En möjlighet till specialisering/fördjupning förefaller ur studenternas synvinkel att framstå som intressant och sporrande. 54
Samtidigt som platsbesöken gav intryck av att de olika inriktningarna fungerar relativt väl, förekom det även, såväl inom lärar- som studentgrupperna, kommentarer som tyder på att de inriktningar som har sin grund i det sociala omsorgsprogrammet ännu inte inlemmats i socionomutbildningen på bästa möjliga sätt. Här förefaller framför allt studerande på socionomprogram med inriktning mot social omsorg att ibland uppleva ett ”utanförskap” i samband med det för alla socionomstuderande gemensamma basblocket i socialt arbete. Även allmänna frågor kring olika konsekvenser av en ”integrering” av inriktningarna mot social omsorg och socialpedagogik i universitetsämnet och professionen socialt arbete är något som utbildningsenheterna framdeles borde uppmärksamma i större grad än hittills. Hur påverkar denna integrering den teoretiska kärnan i ämnet socialt arbete? Och hur påverkar integreringen bilden av professionen? Ytterligare en fråga som aktualiserats gäller överensstämmelsen mellan socionomutbildningarna med sina olika inriktningar och arbetslivets nuvarande och kommande behov. Bedömargruppen konstaterar på basis av platsbesöken att det fi nns en relativt utbredd uppfattning bland studenterna om att man inte har som sitt mål att i framtiden sköta en socialsekreterartjänst och att socialtjänsten generellt sett inte är ett attraktivt alternativ för många studenter. Frågan om vilka faktorer som bidrar till denna inställning, hur utbredda sådana uppfattningar är och hur stora återverkningar de har i praktiken borde ägnas ytterligare uppmärksamhet. Beträffande de olika inriktningarna, studenters intressen och arbetsmarknadens behov konstaterar bedömargruppen att en stor utmaning för alla utbildningsenheter förefaller att vara hur man kan göra socionomprogrammet med inriktning mot social omsorg (äldre och funktionshindrade) attraktivare bland de sökande. En ytterligare aspekt som förtjänar att lyftas fram i sammanhanget är den mellan olika inriktningar inom samma institution mycket varierande forskningsanknytningen (uttryckt som institutionens/enhetens egen forskning på området). På vissa institutioner förefaller man att ha kommit längre i sin strävan att styra studenterna till inriktningar/ fördjupningsblock där undervisningen stöds av institutionens egen forskningsverksamhet. En sådan utveckling förefaller motiverad dels med hänsyn till möjligheterna att förmedla den nyaste och djupaste kunskapen på området till studenterna, dels med tanke på möjligheterna att väcka den vetenskapliga nyfi kenheten och intresset bland studenterna för fortsatta studier inom institutionens forskarutbildning. 55
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
- Page 98 and 99: av Ruth Wächter, och som bl.a. led
- Page 100 and 101: De första stegen Göteborg Harald
- Page 102 and 103: 100 Med två tydliga undantag är
- Page 104 and 105: Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
kr<strong>av</strong>et på programmets generalistprofi l skall uppfyllas verkar vara att kurser<br />
om minst 80 poäng skall vara gemensamma. Vid ett par lärosäten har<br />
detta följts in i detalj, vid övriga fi nns större eller mindre variationer. Ett<br />
mått på om målsättningen uppfyllts är i vilken utsträckning studenterna<br />
kan läsa de inriktningsgemensamma kurserna i blandade grupper, o<strong>av</strong>sett<br />
om denna möjlighet utnyttjas eller inte. Detta är, enligt vår bedömning,<br />
bara möjligt vid två <strong>av</strong> lärosätena.<br />
<strong>En</strong> komplikation i frågan om socionomutbildningens generalist- kontra<br />
specialistprofi l är att <strong>av</strong>nämarna inte är helt överens i sin uppfattning.<br />
Socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet har i olika sammanhang<br />
förordat en bibehållen generalistprägel i utbildningen. Lokala <strong>av</strong>nämare<br />
kan däremot föredra en mer profi lerad utbildning. Ett annat problem är<br />
de statusskillnader som både studenter och arbetsgivare kan uppfatta<br />
mellan olika inriktningar. Detta gäller speciellt förhållandet mellan de<br />
tidigare sociala omsorgsutbildningarnas inriktningar och det ”allmänna<br />
programmet”.<br />
I Jönköping, Göteborg, Lund och Örebro utgår man från ett ”allmänt”<br />
socionomprogram om än med valbara fördjupningsdelar inom vissa specialområden.<br />
Även gällande dessa allmänna socionomutbildningar är<br />
variationen mellan universiteten/högskolorna stor. Man har infört olika<br />
modeller som innebär alltifrån en ”styrning” <strong>av</strong> fördjupningsmöjligheterna<br />
i form <strong>av</strong> erbjudna ”profi ler” till individuella möjligheter för studenterna<br />
att mycket fritt komponera sina studier med utgångspunkt i ett stort<br />
antal enskilda kurser på olika områden.<br />
Utbildningarna i Stockholm, vid Mitthögskolan och i Umeå erbjuder<br />
även socionomprogram med inriktningar vid sidan <strong>av</strong> en allmän socionomutbildning.<br />
Vanligen fi nns dock ett basblock som är gemensamt för<br />
både inriktningsprogrammen och det allmänna socionomprogrammet.<br />
I Stockholm erbjuder man socionomprogram med inriktning mot socialpedagogik,<br />
social omsorg och mångkulturalitet, vid Mitthögskolan en<br />
interkulturell och inter<strong>nationell</strong> inriktning och i Umeå inriktningar mot<br />
socialpedagogik och social omsorg. I Malmö och Ersta Sköndal utgår<br />
man helt ifrån specialinriktningar, i Malmö mot mångkulturalitet, socialpedagogik<br />
och social omsorg och vid Ersta Sköndal mot diakoni och<br />
äldreomsorg.<br />
Samtalen med studenter i samband med platsbesöken g<strong>av</strong> intrycket att<br />
de var nöjda med alla ovan nämnda typer <strong>av</strong> utbildningar. <strong>En</strong> möjlighet<br />
till specialisering/fördjupning förefaller ur studenternas synvinkel att<br />
framstå som intressant och sporrande.<br />
54