Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

lektorernas del uppstår i många fall samma dilemma som för adjunkterna.
Adjunkterna har sin meritering inom det sociala arbetets praktik men
dessa erfarenheter blir efterhand inaktuella. Lektorerna har en forskarkompetens
men med åren hamnar man allt längre bakom forskningsfronten.
Bedömargruppens uppfattning är att frågan om olika lärares
kompetensutveckling är utomordentligt komplicerad och att ett dilemma
är att det också fi nns moment av kompetensavveckling för lärarnas del. Vår
rekommendation i sammanhanget är att man uppmärksammar denna
problematik på alla nivåer inom socionomprogrammen, från institutionsledningens,
de pedagogiska ledarnas och medarbetarnas sida.
Ytterligare en viktig fråga rörande lärarnas kompetensutveckling är
frågan om vilken kompetens som bör utvecklas. En försummad aspekt av
teorilärarnas kompetensutveckling är bristen på kunskaper om det sociala
arbetets praktik. Bland annat tar man i mycket begränsad utsträckning
tillvara de kunskaper om praktiken (och den egna utbildningens relevans)
som studenternas erfarenheter under praktikperioderna erbjuder.
Undervisning i vetenskaplig metodik
En fråga som diskuterades vid föregående bedömning av socionomprogrammen
var den grundläggande kunskapssyn som präglar utbildningen.
Kunskapsperspektivet(en) är naturligtvis avhängiga utbildningsuppdraget
som ju är en professionsutbildning. En mycket viktig aspekt av socialarbetarnas
professionalitet består i att kunna ge stöd eller att medverka
till en förändring av klientens livssituation via arbetet inom den relation
mellan socialarbetare och klient som skapas och utvecklas. Att förstå
denna relation och att utveckla teoretiska språk för att beskriva är en viktig
uppgift under olika faser av utbildningen och detta kunskapsintresse
har också blivit det dominerande när det gäller att förmedla de grundläggande
förutsättningarna för ett vetenskapligt tänkande och för eventuellt
fortsatta studier till magisternivå eller längre. Den kvalitativa analysen
inriktad på att förstå processer, tolkning av utsagor i samtal och intervjuer
har relativt stort utrymme inom de olika socionomprogrammen. Däremot
är betoningen av de analytiska instrument som erfordras för att analysera
kvantitativa data, för att kunna utvärdera resultaten av olika sociala
program mycket svag. Man kan rent av se något av en ond cirkel där den
relativt svaga ambitionen från socionomprogrammens sida förstärks av
studenternas ointresse för kvantitativ analys.
52