Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Från bedömargruppens sida ifrågasatte man också det gällande betygssystemet
med tillämpning av endast en tvågradig betygskala med
betygen ’Godkänd’ respektive ’Underkänd’. (Ett undantag var socionomprogrammet
vid Mitthögskolan som tillämpade en tregradig skala).
Bedömargruppens slutsats i detta sammanhang var denna: ”Allt för låga
krav som inte motsvarar de studerandes kapacitet innebär att professionens
status äventyras och att den professionella självkänslan hos socialarbetarna
inte utvecklas under utbildningen”.
Bedömargruppen har vid den förnyade utvärderingen funnit att samtliga
utbildningsprogram tagit den tidigare kritiken på verkligt allvar.
Man har gjort detta genom att utveckla formerna för examinationen, och
genom att på olika sätt effektivisera återföringen av kvalifi cerade bedömningar
från lärarnas sida till studenterna när det gäller bedömning av
”mjuka” utbildningsmoment. En diskussion har förts vid samtliga utbildningsorter
om vilken betygsskala som är den adekvata och vid fl ertalet av
utbildningarna sker nu åtminstone bedömningen av C-uppsatser i enlighet
med en tregradig betygsskala.
Bedömargruppen konstaterar alltså förändringar i en rad avseenden
och en klar ambition att etablera en rimligare kravnivå i grundutbildningen.
Dock har dessa ansträngningar inte kunnat avläsas i studenternas
reaktioner. De framför fortfarande kritiska synpunkter på kravnivån vid
de fl esta av institutionerna. Det är endast vid högskolorna i Jönköping,
Mitthögskolan och Örebro som studenterna inte uttryckligen klagar över
kravnivån. Detta skall emellertid inte tolkas som att frågan är löst vid
dessa institutioner. Det fi nns kvardröjande problem. Frågan att ställa relevanta
krav på ett ändamålsenligt sätt är emellertid komplicerad.
Institutionen för socialt arbete i Stockholm anger i sin självvärdering
att Högskoleverkets kritik vid den förra utvärderingen har resulterat ”i en
rad olika åtgärder”. Institutionen arrangerade tillsammans med studentkåren
en hearing om begreppet kravnivå. ”Den ledde till att två faktorer
benämnda tydlighet och konsekvens identifi erades som de viktigaste för en
skärpning av kravnivån. Vid ett uppföljande kollegium användes dessa faktorer
som underlag för en diskussion om undervisningens och examinationens
målsättningar, struktur och innehåll”. Numer förekommer också individuella
examinationer på alla utbildningsmoment och i den mån grupparbeten
utgör en examinationsform ”kompletteras de alltid med individuella
examinationsuppgifter enligt beslut av institutionsstyrelsen.”.
Institutionen för socialt arbete i Umeå är kortfattad i sin beskrivning
av examinationsformer. Man understryker att studenterna skall examine-
47