Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
inriktningarna leder även till att olika pedagogiska och utbildningsrelaterade frågor har ett forum för diskussion, refl ektion, planering, samordning utförande och uppföljning.” Bedömargruppens uppfattning är att det pedagogiska ledarskapet kräver tydliga ansvarsfunktioner ner till kursledarnivå, men också att resurser blir avsatta så att kursledarna kan föra samman de medverkande lärarna till diskussioner och granskningar av de respektive kursmomenten. Medvetenheten om dessa nödvändiga åtgärder har glädjande nog skärpts överlag. De insatser som institutionen i Stockholm redovisar är ett exempel på detta. Insikten om vikten av ett väl utvecklat pedagogiskt ledarskap är också påtaglig inom de nya utbildningsprogrammen. I Malmö genomför man exempelvis fr.o.m. höstterminen 2002 en organisationsförändring ”som innebär att enheten förstärks med tre utbildningssamordnare (20 procent vardera) samt att utökning görs av studierektorsfunktionen från 50 till 100 procent.” (Denna utveckling skall dock ses mot bakgrund av programmets pågående starka expansion och är således inte entydigt en förstärkning). Bedömargruppen har blivit övertygad om att socionomutbildningarna, på olika sätt och utifrån olika förutsättningar, genomfört verksamma insatser för att utveckla ett pedagogiskt ledarskap. Detta har avsatt effekter i form av tydligare ansvarsfunktioner och bättre samverkan mellan lärare inom de olika kurserna, men också mellan lärare som undervisar inom olika ämnesområden. En ökad medvetenhet om ämnet socialt arbete och dess olika ämnesdelar har därmed börjat att utvecklas. Kravnivån Vid den tidigare bedömningen var den enskilt tyngsta anmärkningen den som anfördes mot den låga kravnivån inom socionomutbildningen. Detta var en kritik som gällde alla eller nästan alla programmen men tyngden i kritiken var likväl olika stark för olika utbildningar. Uppfattningen om den låga kravnivån från den tidigare bedömargruppens sida blev massivt bekräftad vid besöken på de olika studieorterna. Det var framför allt studenterna som med skärpa framförde kritiken men lärarna hade inga starka invändningar. Lärarna framförde emellertid att studenterna inte riktigt förstod att utbildningen krävde ”något mer än bokkunskaper”. Gentemot detta framförde bedömargruppen att man ville ”med skärpa framhålla att man inom socionomprogrammen gjort mycket litet för att kvalifi cera innebörden hos detta som inte är bokkunskaper”. 46
Från bedömargruppens sida ifrågasatte man också det gällande betygssystemet med tillämpning av endast en tvågradig betygskala med betygen ’Godkänd’ respektive ’Underkänd’. (Ett undantag var socionomprogrammet vid Mitthögskolan som tillämpade en tregradig skala). Bedömargruppens slutsats i detta sammanhang var denna: ”Allt för låga krav som inte motsvarar de studerandes kapacitet innebär att professionens status äventyras och att den professionella självkänslan hos socialarbetarna inte utvecklas under utbildningen”. Bedömargruppen har vid den förnyade utvärderingen funnit att samtliga utbildningsprogram tagit den tidigare kritiken på verkligt allvar. Man har gjort detta genom att utveckla formerna för examinationen, och genom att på olika sätt effektivisera återföringen av kvalifi cerade bedömningar från lärarnas sida till studenterna när det gäller bedömning av ”mjuka” utbildningsmoment. En diskussion har förts vid samtliga utbildningsorter om vilken betygsskala som är den adekvata och vid fl ertalet av utbildningarna sker nu åtminstone bedömningen av C-uppsatser i enlighet med en tregradig betygsskala. Bedömargruppen konstaterar alltså förändringar i en rad avseenden och en klar ambition att etablera en rimligare kravnivå i grundutbildningen. Dock har dessa ansträngningar inte kunnat avläsas i studenternas reaktioner. De framför fortfarande kritiska synpunkter på kravnivån vid de fl esta av institutionerna. Det är endast vid högskolorna i Jönköping, Mitthögskolan och Örebro som studenterna inte uttryckligen klagar över kravnivån. Detta skall emellertid inte tolkas som att frågan är löst vid dessa institutioner. Det fi nns kvardröjande problem. Frågan att ställa relevanta krav på ett ändamålsenligt sätt är emellertid komplicerad. Institutionen för socialt arbete i Stockholm anger i sin självvärdering att Högskoleverkets kritik vid den förra utvärderingen har resulterat ”i en rad olika åtgärder”. Institutionen arrangerade tillsammans med studentkåren en hearing om begreppet kravnivå. ”Den ledde till att två faktorer benämnda tydlighet och konsekvens identifi erades som de viktigaste för en skärpning av kravnivån. Vid ett uppföljande kollegium användes dessa faktorer som underlag för en diskussion om undervisningens och examinationens målsättningar, struktur och innehåll”. Numer förekommer också individuella examinationer på alla utbildningsmoment och i den mån grupparbeten utgör en examinationsform ”kompletteras de alltid med individuella examinationsuppgifter enligt beslut av institutionsstyrelsen.”. Institutionen för socialt arbete i Umeå är kortfattad i sin beskrivning av examinationsformer. Man understryker att studenterna skall examine- 47
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
- Page 96 and 97: Intressant nog saknas i dessa inlä
inriktningarna leder även till att olika pedagogiska och utbildningsrelaterade<br />
frågor har ett forum för diskussion, refl ektion, planering, samordning utförande<br />
och uppföljning.”<br />
Bedömargruppens uppfattning är att det pedagogiska ledarskapet<br />
kräver tydliga ansvarsfunktioner ner till kursledarnivå, men också att<br />
resurser blir <strong>av</strong>satta så att kursledarna kan föra samman de medverkande<br />
lärarna till diskussioner och granskningar <strong>av</strong> de respektive kursmomenten.<br />
Medvetenheten om dessa nödvändiga åtgärder har glädjande nog<br />
skärpts överlag. De insatser som institutionen i Stockholm redovisar är<br />
ett exempel på detta.<br />
Insikten om vikten <strong>av</strong> ett väl utvecklat pedagogiskt ledarskap är också<br />
påtaglig inom de nya utbildningsprogrammen. I Malmö genomför man<br />
exempelvis fr.o.m. höstterminen 2002 en organisationsförändring ”som<br />
innebär att enheten förstärks med tre utbildningssamordnare (20 procent<br />
vardera) samt att utökning görs <strong>av</strong> studierektorsfunktionen från 50 till 100<br />
procent.” (Denna utveckling skall dock ses mot bakgrund <strong>av</strong> programmets<br />
pågående starka expansion och är således inte entydigt en förstärkning).<br />
Bedömargruppen har blivit övertygad om att socionomutbildningarna,<br />
på olika sätt och utifrån olika förutsättningar, genomfört verksamma insatser<br />
för att utveckla ett pedagogiskt ledarskap. Detta har <strong>av</strong>satt effekter<br />
i form <strong>av</strong> tydligare ansvarsfunktioner och bättre samverkan mellan lärare<br />
inom de olika kurserna, men också mellan lärare som undervisar inom<br />
olika ämnesområden. <strong>En</strong> ökad medvetenhet om <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> och<br />
dess olika ämnesdelar har därmed börjat att utvecklas.<br />
Kr<strong>av</strong>nivån<br />
Vid den tidigare bedömningen var den enskilt tyngsta anmärkningen den<br />
som anfördes mot den låga kr<strong>av</strong>nivån inom socionomutbildningen. Detta<br />
var en kritik som gällde alla eller nästan alla programmen men tyngden i<br />
kritiken var likväl olika stark för olika utbildningar.<br />
Uppfattningen om den låga kr<strong>av</strong>nivån från den tidigare bedömargruppens<br />
sida blev massivt bekräftad vid besöken på de olika studieorterna.<br />
Det var framför allt studenterna som med skärpa framförde kritiken men<br />
lärarna hade inga starka invändningar. Lärarna framförde emellertid att<br />
studenterna inte riktigt förstod att utbildningen krävde ”något mer än<br />
bokkunskaper”. Gentemot detta framförde bedömargruppen att man ville<br />
”med skärpa framhålla att man inom socionomprogrammen gjort mycket litet<br />
för att kvalifi cera innebörden hos detta som inte är bokkunskaper”.<br />
46
Change language