Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
åtminstone ett av programmen fått en mer ansträngd situation. Det gäller socionomutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola där stödet från huvudmannen, Stiftelsen Stora Sköndal, har minskat. En mycket tydlig avspegling av de skilda ekonomiska förutsättningarna för de olika programmens del är variationerna i de lokala arbetstidsavtalen med avseende på den tid som avsatts för lärarnas kompetensutveckling/ egen forskning. Lektorerna som är verksamma inom det nystartade programmet i Jönköping har 40 procent (docenterna 50 procent) av sin arbetstid avsatt för kompetensutveckling/forskning – motsvarande siffra för lektorerna i Göteborg är 20 procent. Bedömargruppen vill i anslutning till resursfrågan göra en randanmärkning. Företrädare för de olika socionomprogrammen har med rätta uttryckt oro för det begränsade resursutrymmet beträffande de professionsspecifi ka utbildningsmomenten. Dessa kräver mindre grupper, ett nära samspel mellan lärare och studenter och kvalifi cerad bedömning av studenternas prestationer. Samtidigt har man bland annat i Lund, Örebro och Umeå utvecklat olika former för distansutbildning av socionomer. I samband med detta utvecklingsarbete har man anlitat lärare som med stort engagemang gått in för uppgiften. Bedömargruppens refl exion i sammanhanget är emellertid i vilken mån man kan utbilda för en ”personlig utveckling” på distans. Detta är en fråga där bedömargruppen inte har tillräckligt underlag för ett ställningstagande. Det är emellertid viktigt att den ges ytterligare belysning i samband med de utvärderingar som genomförs av distansutbildningarna. Det pedagogiska ledarskapet Utvärderingen från år 2000 riktade en stark kritik gentemot avsaknaden av pedagogiskt ledarskap inom socionomprogrammen. Man ansåg sig ha funnit ”stora och avgörande” brister i detta avseende. ”Den pedagogiska organiseringen följer strikt den administrativa hierarkin”. ”De kursansvariga har endast ett minimum av resurser för sin uppgift och man uppfattar sig mer som smörjolja i maskineriet än som reellt ansvariga.” Och vidare: ”Detta förhållande är enligt bedömargruppens mening den främsta orsaken till att socionomprogrammet påfallande ofta är fragmentariskt till sin karaktär … när det gäller grundutbildningen är socialt arbete inte ett sammanhållet ämne utan en rad ämnesmoment som studenterna får integrera bäst de kan”. Slutsatsen från bedömargruppens sida var defi nitiv: ”Fragmentariseringen och de splittrade perspektiven är en avgörande brist för socionomprogrammets 44
del. En brist som blir så mycket mer kännbar eftersom socionomutbildningen skall ha generalistkaraktär och just därför måste innehålla sammanhållande och övergripande utbildningsmoment.” Bedömargruppen kan nu, tre år senare, med tillfredsställelse konstatera att man från de olika programmens sida genomfört verksamma åtgärder för att stärka och utveckla det pedagogiska ledarskapet. I vissa fall har denna utveckling skett mot alla odds. I Umeå – som exempel – har således expansionen av utbildningen resulterat i att många nya lärare rekryterats, lärare som i vissa fall hämtats från andra kunskapsområden än socialt arbete. Detta har inneburit att man lagt ner stora ansträngningar på att skapa en refl ekterad och i vissa avseenden gemensam ”grundsyn” som tidigare saknades. Även integrationen av ämnet socialt arbete och ”ämnesdelen” socialt arbete med inriktning mot social omsorg har åstadkommits via öppna diskussioner om reella och imaginära ämnesgränser: ”Under varje termin anordnas två–tre pedagogiska seminarier, där lärarna utbyter erfarenheter från planering och genomförande av sina respektive kurser och idéer kring ytterligare pedagogiska landvinningar.” Socionomprogrammet i Lund bedömdes av den tidigare bedömargruppen på ett positivt sätt när det gällde det pedagogiska ledarskapet. Man har inte slagit sig till ro med detta positiva omdöme utan vinnlagt sig om att på olika sätt analysera den teoretiska strukturen i ämnet socialt arbete. Från institutionens sida har man tagit initiativet att skriva texten ’Socialt arbete. En grundbok’ (redaktörer: Anna Meeuwisse, Sune Sunesson och Hans Swärd) som ett led i strävan mot en förbättrad ämnesintegration. Boken är dessutom ett samarbetsprojekt med övriga socionomutbildningar. Nästan samtliga av dessa har medverkat vid tillkomsten av detta arbete som redan har blivit något av ett standardverk i de nordiska länderna. Socionomprogrammet i Stockholm var ett av dem som vid den tidigare utvärderingen utsattes för den starkaste kritiken beträffande det bristande pedagogiska ledarskapet. Man har nu på en rad olika punkter tagit fasta på denna kritik och resultaten förefaller klart positiva. Exempel på åtgärder är följande: ”En särskild samordnare har utsetts för att samordna kravnivå, organisera seminarier, anordna kollegier för C-kursansvariga, handledare och examinatorer.” ”Som ett led i kvalitetsarbetet har en arbetsgrupp tillskapats med uppgift att organisera samverkansdagar och mötesplatser för lärare och studenter vid institutionens fyra olika inriktningar av socionomutbildningen.” ”Regelbundna möten mellan biträdande studierektorer för de olika 45
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
- Page 92 and 93: Institutet för social forskning re
- Page 94 and 95: Hur skulle forskningen se ut? Samti
åtminstone ett <strong>av</strong> programmen fått en mer ansträngd situation. Det gäller<br />
socionomutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola där stödet från<br />
huvudmannen, Stiftelsen Stora Sköndal, har minskat.<br />
<strong>En</strong> mycket tydlig <strong>av</strong>spegling <strong>av</strong> de skilda ekonomiska förutsättningarna<br />
för de olika programmens del är variationerna i de lokala arbetstids<strong>av</strong>talen<br />
med <strong>av</strong>seende på den tid som <strong>av</strong>satts för lärarnas kompetensutveckling/<br />
egen forskning. Lektorerna som är verksamma inom det nystartade programmet<br />
i Jönköping har 40 procent (docenterna 50 procent) <strong>av</strong> sin arbetstid<br />
<strong>av</strong>satt för kompetensutveckling/forskning – motsvarande siffra för<br />
lektorerna i Göteborg är 20 procent.<br />
Bedömargruppen vill i anslutning till resursfrågan göra en randanmärkning.<br />
Företrädare för de olika socionomprogrammen har med rätta<br />
uttryckt oro för det begränsade resursutrymmet beträffande de professionsspecifi<br />
ka utbildningsmomenten. Dessa kräver mindre grupper, ett<br />
nära samspel mellan lärare och studenter och kvalifi cerad bedömning <strong>av</strong><br />
studenternas prestationer. Samtidigt har man bland annat i Lund, Örebro<br />
och Umeå utvecklat olika former för distansutbildning <strong>av</strong> socionomer. I<br />
samband med detta utvecklings<strong>arbete</strong> har man anlitat lärare som med<br />
stort engagemang gått in för uppgiften. Bedömargruppens refl exion i<br />
sammanhanget är emellertid i vilken mån man kan utbilda för en ”personlig<br />
utveckling” på distans. Detta är en fråga där bedömargruppen inte<br />
har tillräckligt underlag för ett ställningstagande. Det är emellertid viktigt<br />
att den ges ytterligare belysning i samband med de utvärderingar som<br />
genomförs <strong>av</strong> distansutbildningarna.<br />
Det pedagogiska ledarskapet<br />
Utvärderingen från år 2000 riktade en stark kritik gentemot <strong>av</strong>saknaden<br />
<strong>av</strong> pedagogiskt ledarskap inom socionomprogrammen. Man ansåg sig ha<br />
funnit ”stora och <strong>av</strong>görande” brister i detta <strong>av</strong>seende. ”Den pedagogiska organiseringen<br />
följer strikt den administrativa hierarkin”. ”De kursansvariga<br />
har endast ett minimum <strong>av</strong> resurser för sin uppgift och man uppfattar sig mer<br />
som smörjolja i maskineriet än som reellt ansvariga.” Och vidare: ”Detta<br />
förhållande är enligt bedömargruppens mening den främsta orsaken till att<br />
socionomprogrammet påfallande ofta är fragmentariskt till sin karaktär …<br />
när det gäller grundutbildningen är socialt <strong>arbete</strong> inte ett sammanhållet<br />
ämne utan en rad ämnesmoment som studenterna får integrera bäst de kan”.<br />
Slutsatsen från bedömargruppens sida var defi nitiv: ”Fragmentariseringen<br />
och de splittrade perspektiven är en <strong>av</strong>görande brist för socionomprogrammets<br />
44
Change language