Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

karaktär vid olika program beroende bland annat på skilda fördelningsprinciper
vid universiteten/högskolorna.
Situationen förefaller nu ha förbättrats i viss mån. Ersättningsnivåerna
är något bättre och fl era program har fått ökade intäkter till följd av integrering
med det sociala omsorgsprogrammet. I vissa sammanhang har
universiteten/högskolorna gått med på lägre lokalhyror och även i övrigt
bidragit med en mer effektiv ekonomistyrning.
Den tidigare utvärderingen markerade särskilt två negativa konsekvenser
av de otillräckliga resurserna till socionomprogrammen. Undervisningen
var alltför utglesad och lärartimmarna för få för studenternas
del; vissa terminer och för vissa program var antalet lärarledda veckotimmar
inte mer än sex. Det låga timtalet drabbade olika utbildningsmoment
olika hårt. De fl esta socionomprogrammen hade exempelvis inte kunnat
upprätthålla ambitionerna beträffande de kursmoment som var direkt
inriktade på de studerandes ”personliga utveckling”, t.ex. samtalsmetodik,
övningar att bemöta klienter och grupparbetets metodik. De bristande
resurserna slog också hårt mot möjligheterna till pedagogiskt utvecklingsarbete.
Man använde de tillgängliga resurserna för att göra det man gjort
tidigare.
Bedömargruppen kan nu konstatera att resursfrågan inte har den totaliserande
betydelse som tidigare var fallet (alla goda intentioner strandar
inte till följd av resursbristen). Det är emellertid viktigt att notera, att även
i nuläget sätter de snäva ekonomiska ramarna bestämda gränser när det
gäller att utveckla socionomutbildningen. Några exempel på hur man bedömer
situationen: ”Vår uppfattning är att det krävs utökade ekonomiska
resurser vilka tillåter en personaltäthet som är jämförbar med andra akademiska
professionsutbildningar” (Örebro).
”… resurstilldelningen … omöjliggör personalintensiv undervisning vare sig
det gäller handledning eller praktiska undervisningsmoment i utbildningen.
Det innebär att vi tvingas till pedagogiska lösningar som både lärare och studenter
känner stor tveksamhet inför … För att tala klarspråk kan man säga
att det är tveksamt om det kommer att gå att rekrytera kvalifi cerade lärare till
grundutbildningen om inte resurstilldelningen blir sådan att den möjliggör en
pedagogik som lärarna känner tillit till.” (Göteborg).
Bedömargruppen konstaterar också, att samtidigt som fl era av socionomprogrammen
fått förbättrade ekonomiska förutsättningar, så har
43