Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
på studenterna varierar rätt lite mellan institutionerna med två noterbara undantag. Det ena är Örebro där undervisningsinsatserna per helårsstudieplats verkar vara mindre än på andra håll. Möjligen kan det bero på att man inte utnyttjat möjligheten att omklassifi cera delar av utbildningen så att tilldelningen per plats där är lägre än vad den skulle behöva vara. Men den mest påtagliga skillnaden gäller Ersta Sköndal och Jönköping. Vid dessa högskolor får varje student del av betydligt mer undervisningsresurser än vid övriga utbildningar. I självvärderingen anger också Jönköping, men inte Ersta Sköndal, en något högre undervisningstäthet än andra. Möjligen föreligger här vissa brister i dataunderlaget, men det förefaller som om lärarna vid dessa enheter också ges mer tid för förberedelser och examination. Skälet till denna skillnad ligger måhända i att båda är stiftelsehögskolor som med sitt stiftelsekapital kunnat ge lärarna mer tid och resurser för utbildningen än vid andra lärosäten. Kanske har det också med storleken på enheterna att göra. Någon säker förklaring kan tyvärr inte ges. De statistiska uppgifterna tillsammans med uppgifter vi fått under institutionsbesöken ger ingen grund för farhågor om att expansionen och skillnader i utbildningsuppdragets omfattning mellan institutionerna skulle ha lett till kvalitetssänkande lärarbrist. Däremot har fl era institutioner behov av att nyrekrytera lärare. Att konkurrensen om dessa kommer att öka de närmaste åren är mycket sannolikt, särskilt om expansionen fortsätter. De institutioner som ligger i storstadsområdena tycks hysa större tillförsikt om möjligheterna att rekrytera lärare än de institutioner som ligger utanför dessa områden. Institutioner i socialt arbete har också stor frihet att rekrytera från andra discipliner än den egna vilket är en fördel i detta sammanhang 12 . Utmärkande för samtliga institutioner i socialt arbete är att en stor del av undervisningen, oftast mer än 50 procent, sköts av adjunkter. I Örebro och Stockholm är andelen adjunktsinsatser i grundutbildningen mindre än 50 procent. I Malmö, Mitthögskolan, Jönköping och Umeå är den omkring 60 procent. Adjunkterna tillför praktikkunnande och är viktiga för undervisningen. Samtidigt strävar många institutioner efter att för- 12. En prognos över tillgången på disputerade lärare de kommande tio åren som Ann Fritzell ställt till förfogande visar att det för ämnet socialt arbete möjligen är balans i systemet som helhet förutsatt att antagningen till forskarutbildningen inte går ned, att disputationsfrekvensen är mycket hög, att ingen ytterligare expansion av ämnet sker och att andelen adjunkter förblir densamma. 40
ättra forskningsanknytningen och därför att öka andelen disputerade lärare. På några orter – Stockholm, Örebro, Mitthögskolan – har man från universitetsledningshåll infört restriktioner vad gäller anställning av adjunkter, i varje fall om det inte till sådan rekrytering knyts en plan för kompetensutveckling. Det är som bedömargruppen ser det en god strategi om kvalifi cerade lektorer inte går att fi nna. Sammantaget är det vår bedömning att de variationer i lärarresurser och undervisningsinsatser som föreligger inte direkt kan relateras till institutionsstorlek eller expansion. Det är andra lokala faktorer som bestämmer detta. Även om vi ser orosmoln i framtiden fi nns ingen grund för att här peka på några akuta och allvarliga problem med lärarkompetensen vid någon av de institutioner som ger socionomutbildning. Intryck och iakttagelser mot bakgrund av den tidigare utvärderingen 1999/2000 Allmänna synpunkter Vid den tidigare granskningen av socionomutbildningen konstaterade bedömargruppen att det fanns en påfallande motsägelsefullhet från medarbetarnas sida. Å ena sidan mötte bedömargruppen engagerade institutionsledningar och kunniga medarbetare som var övertygande om vikten av en bra utbildning för att kunna hävda socionomyrkets status och för att bidra till utvecklingen av socialtjänstens – i vid mening – kompetens att bistå människor i utsatta lägen. Å andra sidan fanns åtskillig uppgivenhet från medarbetarnas sida. Ett sätt att uttrycka detta var att man sade sig ha ”nått smärtgränsen” eller att man ”redan passerat smärtgränsen”. Med detta åsyftade man i första hand den resursminskning som bidragit till att antalet undervisningstimmar per student och vecka var så låg att man inte kunde hävda de krav en professionsutbildning ställer. Arbetsbördan för de enskilda lärarna beskrevs också som mer eller mindre övermäktig. Den innebar att lärarna hade mycket liten tid till utveckling av ämnet och inga reella möjligheter för egen kompetensutveckling. Samordningen mellan olika utbildningsmoment var också bristfällig i många av programmen. Det fanns en påtaglig uppgivenhet från många medarbetares sida och inom fl era av socionomprogrammen saknades strategier från institutionsledningens sida att bemästra problemen. Det skall naturligtvis sägas att problemen hade olika karaktär vid de olika programmen och att bedömargruppen konstaterade betydande 41
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
- Page 90 and 91: Kjell Hansson) i Lund under andra h
på studenterna varierar rätt lite mellan institutionerna med två noterbara<br />
undantag. Det ena är Örebro där undervisningsinsatserna per helårsstudieplats<br />
verkar vara mindre än på andra håll. Möjligen kan det bero på att<br />
man inte utnyttjat möjligheten att omklassifi cera delar <strong>av</strong> utbildningen så<br />
att tilldelningen per plats där är lägre än vad den skulle behöva vara. Men<br />
den mest påtagliga skillnaden gäller Ersta Sköndal och Jönköping. Vid<br />
dessa högskolor får varje student del <strong>av</strong> betydligt mer undervisningsresurser<br />
än vid övriga utbildningar. I självvärderingen anger också Jönköping,<br />
men inte Ersta Sköndal, en något högre undervisningstäthet än andra.<br />
Möjligen föreligger här vissa brister i dataunderlaget, men det förefaller<br />
som om lärarna vid dessa enheter också ges mer tid för förberedelser och<br />
examination. Skälet till denna skillnad ligger måhända i att båda är stiftelsehögskolor<br />
som med sitt stiftelsekapital kunnat ge lärarna mer tid och<br />
resurser för utbildningen än vid andra lärosäten. Kanske har det också<br />
med storleken på enheterna att göra. Någon säker förklaring kan tyvärr<br />
inte ges.<br />
De statistiska uppgifterna tillsammans med uppgifter vi fått under<br />
institutionsbesöken ger ingen grund för farhågor om att expansionen<br />
och skillnader i utbildningsuppdragets omfattning mellan institutionerna<br />
skulle ha lett till kvalitetssänkande lärarbrist. Däremot har fl era<br />
institutioner behov <strong>av</strong> att nyrekrytera lärare. Att konkurrensen om dessa<br />
kommer att öka de närmaste åren är mycket sannolikt, särskilt om expansionen<br />
fortsätter. De institutioner som ligger i storstadsområdena tycks<br />
hysa större tillförsikt om möjligheterna att rekrytera lärare än de institutioner<br />
som ligger utanför dessa områden. Institutioner i socialt <strong>arbete</strong> har<br />
också stor frihet att rekrytera från andra discipliner än den egna vilket är<br />
en fördel i detta sammanhang 12 .<br />
Utmärkande för samtliga institutioner i socialt <strong>arbete</strong> är att en stor del<br />
<strong>av</strong> undervisningen, oftast mer än 50 procent, sköts <strong>av</strong> adjunkter. I Örebro<br />
och Stockholm är andelen adjunktsinsatser i grundutbildningen mindre<br />
än 50 procent. I Malmö, Mitthögskolan, Jönköping och Umeå är den<br />
omkring 60 procent. Adjunkterna tillför praktikkunnande och är viktiga<br />
för undervisningen. Samtidigt strävar många institutioner efter att för-<br />
12. <strong>En</strong> prognos över tillgången på disputerade lärare de kommande tio åren som<br />
Ann Fritzell ställt till förfogande visar att det för <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> möjligen<br />
är balans i systemet som helhet förutsatt att antagningen till forskarutbildningen<br />
inte går ned, att disputationsfrekvensen är mycket hög, att ingen ytterligare<br />
expansion <strong>av</strong> <strong>ämnet</strong> sker och att andelen adjunkter förblir densamma.<br />
40
Change language