Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
lektorers utrymme för kompetensutveckling, under ett år. Det blir något mer om också Ersta Sköndal och Mitthögskolan inkluderas, vilka även ingår i denna utvärdering. Dessutom bedrivs också för socialt arbete relevant forskning inom andra discipliner och utanför universitets- och högskoleinstitutionerna. Men trots detta är det sannolikt att socialt arbete som forskningsfält är underförsörjt med postdoktoral forskning. Det är ett fält med en mycket omfattande grundutbildning som svarar mot ett mycket stort arbetsområde och gränserna för relevanta forskningsproblem är mycket vida. Sätter man den seniora forskningsvolymen i relation till vad som skulle krävas för att skapa kreativa forskningsmiljöer med god anknytning till grund- och forskarutbildning är den utan tvekan alltför liten, särskilt naturligtvis vid de forskningssvaga enheterna. Slutsatsen att forskningsfältet är underförsörjt förstärks av det faktum att de ovan nämnda resurserna är spridda över sju institutioner och ca 150 seniora forskare. Dessutom är de mest meriterade forskarnas (docentkompetenta lektorer och professorer) arbetstid splittrade på en rad andra uppgifter än forskning. En del av denna forskning, hur mycket går inte att fastställa, är dessutom mer att betrakta som kompetensuppehållande forskning eller utredningar än insatser i mer avancerad forskning. Utrymmet för sådan forskning är således mycket begränsad och resurserna splittrade. Mer forskning med tydligare koncentration bör eftersträvas. Givet dessa förutsättningar är den produktivitet forskarna i socialt arbete uppvisar imponerande. Vår genomgång av deras CV:n visar på en omfattande produktion av artiklar, bokkapitel, böcker och rapporter. Det är också få av de disputerade lärarna som upphör att i någon form publicera sig efter disputationen. Fortsatt kontakt med forskning är en viktig del av kompetensutvecklingen och i det avseendet är bilden positiv. Den postdoktorala forskningens karaktär Kartläggningen av den postdoktorala forskningen vid institutionerna för socialt arbete visade också ganska snart på ytterligare ett karaktärsdrag, nämligen att den täcker ett mycket brett forskningsfält. Det beror naturligtvis i huvudsak på att fältet inte har någon klar avgränsning och att forskning som är relevant för socialt arbete med den beskrivning ämnet gavs inledningsvis har vida gränser. Det är också många forskare inom ämnet som har sin forskarutbildning från andra discipliner och som fortsatt med den forskningsinriktning de där etablerat, vilket kanske inte alltid legat så centralt inom ämnet. För forskningen som helhet inom ämnet 398
socialt arbete blir dock effekten att det är svårt att fi nna några avgränsade teman eller delområden inom vilka det bedrivs omfattande forskning med kumulativa inslag. Den kvantitativa analysen av forskarnas inlämnade vetenskapliga arbeten pekar på att detta möjligen är på väg att ske med forskningen inom arbetsområdet sociala arbetsmetoder och inom inriktningar som missbruksvård, social barnavård och omsorgsfältet. Vår bedömning är att forskningen inom ämnet skulle tjäna på en starkare fokusering. Större forskningsprogram, gärna tvärvetenskapliga, riktade mot för socialt arbete centrala problemområden skulle möjligen bidra till att nivån på forskningen höjdes. Flera institutioner har exempelvis getts särskilda resurser från socialstyrelsen för så kallade ”fullskaleförsök”. Avsikten är att knyta utbildning, forskning och praktik närmare varandra. Här borde fi nnas ekonomiska resurser att använda till att, i samverkan med det sociala arbetets praktik, identifi era och utveckla just sådana forskningsprogram vilka naturligtvis på sikt måste kvalitetsbedömas och fi nansieras med andra medel. Att på ett enkelt och entydigt sätt bedöma kvalitén på all den forskning som under senare år bedrivits låter sig inte så lätt göras. Vi nöjer oss här med intryck baserade på vissa externa kriterier som t.ex. i konkurrens beviljade forskningsanslag, publicerade vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referee-bedömning, utgivna böcker etc. Trots den fragmentering som hittills framhållits, blir bilden då ganska positiv. Särskilt visar publiceringen i internationella vetenskapliga tidskrifter en uppåtgående kurva och i fråga om omfattning ligger man här väl i nivå med andra betydligt äldre jämförbara ämnen. Externa forskningsresurser ligger också ungefär i paritet med andra jämförbara ämnen. Men, som nämnts, halkar vissa institutioner efter i detta avseende och de behöver stärka sin forskning. Balansen mellan det akademiska och det praktiska Socialt arbete är ett ämne som mer än de fl esta andra är utsatt för korstrycket att i sin forskning och utbildning leva upp till akademiska krav och samtidigt vara till nytta för det sociala arbetets praktik. Det är ingen tvekan om att ämnet nu är etablerat helt i nivå med andra ämnen inom universitets- och högskolesystemet. Man ser också tilltagande tendenser till ”akademisering” i den meningen att man skriver alltmer på engelska med ämneskollegor som målgrupp. Men samtidigt, trots de små resurserna, har forskningsvolymen ökat under senare år varför denna tilltagande akade- 399
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
lektorers utrymme för kompetensutveckling, under ett år. Det blir något<br />
mer om också Ersta Sköndal och Mitthögskolan inkluderas, vilka även<br />
ingår i denna utvärdering. Dessutom bedrivs också för socialt <strong>arbete</strong><br />
relevant forskning inom andra discipliner och utanför universitets- och<br />
högskoleinstitutionerna. Men trots detta är det sannolikt att socialt <strong>arbete</strong><br />
som forskningsfält är underförsörjt med postdoktoral forskning. Det är<br />
ett fält med en mycket omfattande grundutbildning som svarar mot ett<br />
mycket stort arbetsområde och gränserna för relevanta forskningsproblem<br />
är mycket vida. Sätter man den seniora forskningsvolymen i relation till<br />
vad som skulle krävas för att skapa kreativa forskningsmiljöer med god<br />
anknytning till grund- och forskarutbildning är den utan tvekan alltför<br />
liten, särskilt naturligtvis vid de forskningssvaga enheterna.<br />
Slutsatsen att forskningsfältet är underförsörjt förstärks <strong>av</strong> det faktum<br />
att de ovan nämnda resurserna är spridda över sju institutioner och ca<br />
150 seniora forskare. Dessutom är de mest meriterade forskarnas (docentkompetenta<br />
lektorer och professorer) arbetstid splittrade på en rad andra<br />
uppgifter än forskning. <strong>En</strong> del <strong>av</strong> denna forskning, hur mycket går inte<br />
att fastställa, är dessutom mer att betrakta som kompetensuppehållande<br />
forskning eller utredningar än insatser i mer <strong>av</strong>ancerad forskning. Utrymmet<br />
för sådan forskning är således mycket begränsad och resurserna splittrade.<br />
Mer forskning med tydligare koncentration bör eftersträvas.<br />
Givet dessa förutsättningar är den produktivitet forskarna i socialt <strong>arbete</strong><br />
uppvisar imponerande. Vår genomgång <strong>av</strong> deras CV:n visar på en<br />
omfattande produktion <strong>av</strong> artiklar, bokkapitel, böcker och rapporter. Det<br />
är också få <strong>av</strong> de disputerade lärarna som upphör att i någon form publicera<br />
sig efter disputationen. Fortsatt kontakt med forskning är en viktig<br />
del <strong>av</strong> kompetensutvecklingen och i det <strong>av</strong>seendet är bilden positiv.<br />
Den postdoktorala forskningens karaktär<br />
Kartläggningen <strong>av</strong> den postdoktorala forskningen vid institutionerna för<br />
socialt <strong>arbete</strong> visade också ganska snart på ytterligare ett karaktärsdrag,<br />
nämligen att den täcker ett mycket brett forskningsfält. Det beror naturligtvis<br />
i huvudsak på att fältet inte har någon klar <strong>av</strong>gränsning och att<br />
forskning som är relevant för socialt <strong>arbete</strong> med den beskrivning <strong>ämnet</strong><br />
g<strong>av</strong>s inledningsvis har vida gränser. Det är också många forskare inom<br />
<strong>ämnet</strong> som har sin forskarutbildning från andra discipliner och som fortsatt<br />
med den forskningsinriktning de där etablerat, vilket kanske inte alltid<br />
legat så centralt inom <strong>ämnet</strong>. För forskningen som helhet inom <strong>ämnet</strong><br />
398
Change language