Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
sociala omsorgsutbildningarna fördes över till institutionerna för socialt arbete inte syns. Men de ger en bild av grundutbildningsuppdragets omfattning och förändring sedan 1999, det år då den förra utvärderingen gjordes. Som framgår av diagram 3 så är somliga institutioner ansvariga för mycket stora utbildningsåtaganden. De största institutionerna i detta avseende är Göteborg, Stockholm, Umeå och Lund. Diagram 3. Antalet helårsstudieplatser, vår- och höstterminer adderade, efter utbildningsort åren 1999 och 2001. (Källa: NU-databasen) 1200 1000 38 800 600 400 200 0 Ersta Göteborg Jönköping Lund Malmö Mitthögskolan Stockholm Umeå Örebro universitet 1999 2001 Det faktum att många institutioner sedan förra utvärderingstillfället vuxit kraftigt och därutöver haft att hantera integrationen mellan de traditionella socionomutbildningarna och de sociala omsorgsutbildningarna, reser naturligtvis frågan om hur man klarat denna uppgift eller om det uppstått några kvalitetsproblem för grundutbildningen. Lärarresurserna är givetvis en kritisk faktor att granska i detta sammanhang.
I den självvärdering som institutionerna lämnat in fi nns uppgifter om olika personalkategorier och deras insatser i grundutbildningen. Med dessa uppgifter som grund kan vi beräkna hur mycket resurser som lagts ned på grundutbildningen, uttryckta i heltids/helårsinsatser 11 . Vi har beräknat hur stor andel av en heltidsinsats för grundutbildning som lagts ned på varje helårsstudieplats. Variationer därvidlag mellan institutionerna framgår av diagram 4. Diagram 4. Andel av heltids och helårsinsats som läggs ned på varje helårsstudent vid olika institutioner 2001. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ersta Göteborg Jönköping Lund Malmö Med tanke på uppgifternas karaktär där det inte går att utesluta vissa mätfel bör man inte hårddra dessa siffror alltför mycket, men vissa slutsatser bör ändå kunna dras. En är att skillnaderna i den tid som läggs ned 11. Uppgifter om detta fi nns också i SCB:s databaser. Vi har jämfört deras data med de självuppgivna uppgifterna och funnit en mycket stark överensstämmelse mellan dem. Men i SCB data kan man inte avläsa forskningsutrymmet i lektoraten och det varierar en del mellan institutionerna, vilket i huvudsak förklarar de skillnader som föreligger. Här har de självskattade uppgifterna använts. Emellertid har man från Stockholm inte lämnat in med andra institutioner jämförbara data. Därför har Stockholmssiffrorna estimerats utifrån andra starka samband. Lektorernas samlade forskningsvolym har beräknats utifrån ett estimat av den totala forskningsvolymen baserad på resursuppgifterna minus forskningsvolymen för professorerna. Lektorernas undervisningsvolym har beräknats genom att från deras totala arbetsvolym dra tid för administration, kompetensutveckling och den estimerade forskningstiden. Mitthögskolan Stockholm Umeå Örebro universitet 39
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 24 and 25: Det var således många förväntni
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
- Page 75: hälsovården och 3 på den privata
- Page 78 and 79: ämnets tid är för begränsad, oc
- Page 80 and 81: Förändringsrastret Smelser (1968:
- Page 82 and 83: Vetenskapsrastret: vad är ”socia
- Page 84 and 85: Ropet på forskning är inte nytt S
- Page 86 and 87: under 1900-talets första år utvec
- Page 88 and 89: Något år senare, 1969, sammankall
sociala omsorgsutbildningarna fördes över till institutionerna för socialt<br />
<strong>arbete</strong> inte syns. Men de ger en bild <strong>av</strong> grundutbildningsuppdragets omfattning<br />
och förändring sedan 1999, det år då den förra utvärderingen<br />
gjordes. Som framgår <strong>av</strong> diagram 3 så är somliga institutioner ansvariga<br />
för mycket stora utbildningsåtaganden. De största institutionerna i detta<br />
<strong>av</strong>seende är Göteborg, Stockholm, Umeå och Lund.<br />
Diagram 3. Antalet helårsstudieplatser, vår- och höstterminer adderade, efter<br />
utbildningsort åren 1999 och 2001. (Källa: NU-databasen)<br />
1200<br />
1000<br />
38<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Ersta<br />
Göteborg<br />
Jönköping<br />
Lund<br />
Malmö<br />
Mitthögskolan<br />
Stockholm<br />
Umeå<br />
Örebro<br />
universitet<br />
1999<br />
2001<br />
Det faktum att många institutioner sedan förra utvärderingstillfället<br />
vuxit kraftigt och därutöver haft att hantera integrationen mellan de traditionella<br />
socionomutbildningarna och de sociala omsorgsutbildningarna,<br />
reser naturligtvis frågan om hur man klarat denna uppgift eller om det<br />
uppstått några kvalitetsproblem för grundutbildningen. Lärarresurserna<br />
är givetvis en kritisk faktor att granska i detta sammanhang.
Change language