Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

att den bedrivs i en miljö med aktiv senior forskning. Det innebär att särskilt
Mitthögskolan (som nu snart ges rätt att ge forskarutbildning) och
Örebro men också Umeå bör inrikta sitt arbete på att få en bättre balans
mellan forskarutbildningen och den postdoktorala forskningen.
Övergången till postdoktoral forskning
Ett problem med dagens universitetsforskning är att övergången från
doktorandforskning till postdoktoral forskning inte är organiserad på ett
optimalt sätt. Det illustreras tydligt vid institutionerna för socialt arbete.
Vid tidpunkten då dessa lämnade in uppgifter om arbetsfördelningen vid
institutionerna fanns endast fem forskarassistenttjänster inom ämnet i
landet; omkring femton (siffran något osäker) lektorer hade mer än 50
procents forskningstid. Vi vet inte hur många av dem som var nydisputerade,
men särskilt många kan det inte ha varit. Oavsett precision i dessa
uppgifter står det klart att möjligheterna att fortsätta en forskarkarriär
efter doktorsexamen är begränsade. För de fl esta nydisputerade som stannar
kvar vid någon universitetsinstitution väntar i första hand undervisning
på grundutbildningsnivå. Med de stora utbildningsåtaganden som
institutionerna tagit på sig är behovet av deras undervisningsinsatser stort.
I praktiken visar sig detta vara svårt att förena med en forskarkarriär. För
att tillskottet av nya forskare i ämnet skall säkras bör det tillskapas ett
större utrymme för dem som nyligen disputerat och har intresse och fallenhet
för forskning att också få möjlighet att utvecklas som självständiga
forskare. Antalet post doc tjänster vare sig det är i form av forskarassistenttjänster
eller forskningslektorat bör därför öka. De bör också så långt
möjligt tillsättas efter nationell utlysning. Det nya befordringssystemet
där lektorer kan befordras till professorer har kraftigt minskat rörligheten
på professorsnivån. Detta skulle delvis kunna motverkas genom en högre
rörlighet på ingångsbefattningarna i den akademiska karriären.
Den postdoktorala forskningens omfattning och
produktivitet
Kartläggningen av den postdoktorala forskningen i socialt arbete gav
som första omedelbara intryck en forskningsvolym av förhållandevis liten
omfattning. Vid de institutioner där forskarutbildning bedrivs uppgår
denna forskning till endast omkring 40 heltidsinsatser, inkluderande
397