Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

FAS bedömargrupp – forskningen
och forskarutbildningen
Forskarutbildningen och forskningen
Forskarutbildningen är viktig för den seniora forskningen dels för att den
skapar grunden för rekrytering till den postdoktorala forskningen, dels
påverkar och påverkas denna forskning av doktorandforskningen. När
forskarutbildningen i socialt arbete betraktas utifrån rekryteringsperspektivet
framträder ett problem tydligt. Det är de nydisputerades höga ålder.
Inte så att de äldre doktorandernas avhandlingsarbeten skulle vara mindre
värda än de yngres, men den återstående tiden som senior forskare blir
då alltför kort för att kunna resultera i en forskarkarriär och utvecklande
forskningsinsatser inom ämnet. Däremot är detta inget problem betraktad
utifrån grundutbildningens kompetensförsörjningsperspektiv.
Den höga åldern bland nydisputerade i socialt arbete, särskilt bland
kvinnorna, är en ämnesspecifi k företeelse som har att göra med den höga
åldern på dem som antas till forskarutbildningen. Praktisk yrkeserfarenhet
har värderats högt, och i vissa fall krävts, för att bli antagen. Detta har
nu förändrats och andelen yngre bland nyantagna doktorander har ökat
något, men fortfarande är andelen unga relativt låg varför vi ser det som en
fortsatt angelägen uppgift för institutionerna att aktivt arbeta med rekryteringen
till forskarutbildningen. Däremot är studietiderna och avhoppen
ungefär desamma inom socialt arbete som vid de fl esta andra institutioner
inom samhällsvetenskaplig fakultet, vilket naturligtvis inte innebär att
inte förbättringar borde kunna ske. Det är också vad man förväntar sig
att forskarutbildningsreformen 1998 skall ha lett till, men det är för tidigt
att avgöra om så blivit fallet.
Forskarutbildningens forskningsanknytning är en fråga som det genom
forskarutbildningsreformen blivit särskilt angeläget att lyfta upp. Vi har
vid våra samtal med forskarutbildningsansvariga stött på två principiellt
olikartade synsätt vad gäller styrningen av forskarutbildningen och dess
koppling till institutionens postdoktorala forskning. Det ena synsättet
ligger nära äldre akademiska ideal inom samhällsvetenskapliga och humanistiska
fakulteter där man starkt betonar doktorandernas fria val av
avhandlingsämne och att antagning skall ske efter lämplighet och inte
efter intresseinriktning, möjligen med den reservationen att kvalifi cerad
395