Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

andra forskare och doktorander. En sådan miljö ger, enligt vår uppfattning, optimala villkor för forskarstudierna; villkor som kan antas påverka både kvalitet i avhandlingsarbetet och studietiden. Problemen i forskarutbildningen hänför sig huvudsakligen till fyra områden; fi nansieringen, de disputerades höga ålder, produktiviteten samt det låga antalet postdocanställningar. Dessa förhållanden kommenteras särskilt av bedömargruppen för forskning. 394

FAS bedömargrupp – forskningen och forskarutbildningen Forskarutbildningen och forskningen Forskarutbildningen är viktig för den seniora forskningen dels för att den skapar grunden för rekrytering till den postdoktorala forskningen, dels påverkar och påverkas denna forskning av doktorandforskningen. När forskarutbildningen i socialt arbete betraktas utifrån rekryteringsperspektivet framträder ett problem tydligt. Det är de nydisputerades höga ålder. Inte så att de äldre doktorandernas avhandlingsarbeten skulle vara mindre värda än de yngres, men den återstående tiden som senior forskare blir då alltför kort för att kunna resultera i en forskarkarriär och utvecklande forskningsinsatser inom ämnet. Däremot är detta inget problem betraktad utifrån grundutbildningens kompetensförsörjningsperspektiv. Den höga åldern bland nydisputerade i socialt arbete, särskilt bland kvinnorna, är en ämnesspecifi k företeelse som har att göra med den höga åldern på dem som antas till forskarutbildningen. Praktisk yrkeserfarenhet har värderats högt, och i vissa fall krävts, för att bli antagen. Detta har nu förändrats och andelen yngre bland nyantagna doktorander har ökat något, men fortfarande är andelen unga relativt låg varför vi ser det som en fortsatt angelägen uppgift för institutionerna att aktivt arbeta med rekryteringen till forskarutbildningen. Däremot är studietiderna och avhoppen ungefär desamma inom socialt arbete som vid de fl esta andra institutioner inom samhällsvetenskaplig fakultet, vilket naturligtvis inte innebär att inte förbättringar borde kunna ske. Det är också vad man förväntar sig att forskarutbildningsreformen 1998 skall ha lett till, men det är för tidigt att avgöra om så blivit fallet. Forskarutbildningens forskningsanknytning är en fråga som det genom forskarutbildningsreformen blivit särskilt angeläget att lyfta upp. Vi har vid våra samtal med forskarutbildningsansvariga stött på två principiellt olikartade synsätt vad gäller styrningen av forskarutbildningen och dess koppling till institutionens postdoktorala forskning. Det ena synsättet ligger nära äldre akademiska ideal inom samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteter där man starkt betonar doktorandernas fria val av avhandlingsämne och att antagning skall ske efter lämplighet och inte efter intresseinriktning, möjligen med den reservationen att kvalifi cerad 395

andra forskare och doktorander. <strong>En</strong> sådan miljö ger, enligt vår uppfattning,<br />

optimala villkor för forskarstudierna; villkor som kan antas påverka<br />

både kvalitet i <strong>av</strong>handlings<strong>arbete</strong>t och studietiden.<br />

Problemen i forskarutbildningen hänför sig huvudsakligen till fyra områden;<br />

fi nansieringen, de disputerades höga ålder, produktiviteten samt<br />

det låga antalet postdocanställningar. Dessa förhållanden kommenteras<br />

särskilt <strong>av</strong> bedömargruppen för forskning.<br />

394

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!