Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

I detta sammanhang vill vi också nämna grundutbildningens färdighetsträning
i forskningsmetodik. Vetenskapsteoretiska inslag tycks väl
företrädda men det fi nns frågetecken för balansen mellan kvalitativ och
kvantitativ forskningsmetodik. Omfattningen av den kvantitativa forskningsmetodiken
behöver utökas vid de fl esta lärosäten. Det kan också
ifrågasättas att omfattningen av forskningsmetodiska kurser är så varierande,
mellan 5 och 20 poäng, inom samma utbildning. Vi ifrågasätter
båda ytterligheterna. Å ena sidan är en omfattning på 5 poäng i klar
underkant för utvecklande av ett vetenskapligt förhållningssätt och en
metodologisk medvetenhet. Å andra sidan kan man ifrågasätta nödvändigheten
av att kurserna i forskningsmetodik skall omfatta så mycket som
20 poäng, speciellt med tanke på studenternas ofta artikulerade önskemål
om utökning av specifi ka kurser alternativt införande av nya professionsinriktade
moment.
Forskarutbildningen
Kommentarer om forskrutbildningen ges i denna utvärdering både här
och av bedömargruppen för forskning. Någon skillnad i bedömargruppernas
uppfattningar fi nns inte och för att undvika upprepningar hänvisas
i denna del till båda gruppernas utlåtanden.
Forskarutbildningarna i socialt arbete ses, i likhet med forskarutbildningar
i andra ämnen vid svenska högskolor, som en integrerad del av
respektive institutions forskning. I detta avseende skiljer sig de svenska
förhållandena från förhållandet i många andra länder (se exemplet USA
i Lena Lundgrens artikel). Tillgången på handledare är, generellt sett,
god och ett system med bi- och huvudhandledare fi nns utvecklat vid de
fl esta institutioner. De doktorander bedömargruppen träffat ger överlag
intryck av att vara nöjda med sina studier och arbetsförhållanden. Man är
tillfredsställd med frihet i ämnesval, den intellektuella miljön och handledarnas
tillgänglighet. Andra positiva faktorer uppges vara kursernas
kvalitet och möjligheten att läsa kurser vid andra institutioner. På den
negativa sidan anförs huvudsakligen att villkoren på vissa institutioner är
ganska varierande beroende på om man har arbetsrum på institutionen
eller inte. För doktorander som inte är inlemmade i en forskningsmiljö blir
möjligheterna till information och stöd klart begränsade.
Det fi nns enligt vår uppfattning ett behov av att forskningsanknyta
även forskarutbildningen. Doktorander som bedriver sina studier i en
aktiv och stark forskningsmiljö kan påräkna stöd både från handledare,
393