Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

kulturellt socialt arbete och vid Mitthögskolan fi nns en interkulturell och internationell inriktning. Detta är naturligtvis positivt. Samtidigt fi nns det en risk att de särskilda inriktningarna får legitimera frånvaron av ett etnicitetsperspektiv i andra inriktningar eller socionomutbildningar. Det borde, enligt vår mening, inte vara möjligt att utbilda socialarbetare utan att särskilt uppmärksamma dessa frågor. Förhållanden som rör etnicitet och mångfald är så viktiga att de bör genomsyra alla utbildningar, vilket naturligtvis inte hindrar att vissa program har en särskild profi lering mot området som svarar mot särskilda regionala och/eller lokala behov. Genus och jämställdhet Samtliga lärosäten har utarbetat ambitiösa jämställdhetsplaner med bland annat en jämnare könsfördelning som mål. Bland lärarna i socialt arbete är könsfördelningen mycket välbalanserad, i samtliga lärarkategorier utom för professorerna. Fördelningen mellan kvinnor och män håller sig vid de fl esta lärosäten inom intervallet 40–60 procent, totalt sett. När det gäller genusfördelningen bland studenter är situationen en helt annan. Här är kvinnodominansen mycket stor. Andelen kvinnor är vanligtvis cirka 85 procent. Det fi nns vid samtliga lärosäten en hög medvetenhet om de problem detta förhållande skapar. Handlingsberedskapen för att åtgärda problemet förefaller också hög. Olika åtgärder vidtas för att öka andelen män eller behålla de manliga studenter som fi nns i utbildningen. I Göteborg har till exempel särskilda mansgrupper inrättats. I Malmö används den så kallade frikvoten på 10 procent för att ge manliga sökanden företräde. Vi de fl esta lärosäten används till övervägande del manliga studenter som informatörer i samband med olika riktade informations- och rekryteringsinsatser. Sammantaget har insatserna ännu inte gett mer än marginella resultat. I likhet med andra högskoleutbildningar med en sned könsfördelning har institutionerna för socialt arbete att arbeta mot genusspecifi ka föreställningar om manliga och kvinnliga studie- och karriärsval. Om det inte sker några substantiella förändringar på arbetsmarknaden, eller inom övriga samhällssektorer, som utmanar dessa föreställningar så kommer sannolikt lärosätenas ansträngningar även i framtiden att bli resultatlösa. En refl exion i sammanhanget är att de satsningar som gjorts för att öka andelen kvinnliga studenter till högskoleutbildningar och arbeten inom de mansdominerade naturvetenskapliga och tekniska områdena inte har 390

någon motsvarighet inom de kvinnodominerade utbildningarna. Om liknande satsningar gjordes inom detta område skulle sannolikt resultatet ha varit mer positivt. Ämnesprogression Ämnet socialt arbete är varierande till innehåll och konstruktion vid de olika lärosätena. Skillnaderna speglar huvudsakligen respektive lärosätes utbildningsprofi l. Den vanligaste ämneskonstruktionen är ett försök till traditionell avgränsning i grund-, fortsättnings- och fördjupningskurser där ämnets/programmets profi l huvudsakligen identifi eras på fortsättningsnivå (B-nivå). Ett problem när det gäller ämnesprogressionen är att ämnet har kommit att omfatta så många kunskapsområden inom socialt arbete att det inte självklart ryms i den traditionella progressionsmodellen i intervallet 1–60 poäng. Breddkurser i ämnet återfi nns därför ofta på Bnivå eller läggs helt sonika utanför ämnesprogressionen. Det innebär att det sammanlagda kursomfånget till och med C-nivå kan omfatta ämnesstudier upp till 100 poäng. Det fi nns med andra ord vissa problem förknippade med huvudämnets innehåll och progression. Detta är emellertid inget speciellt signum för socialt arbete. Även andra ämnen har problem att skilja mellan framför allt A- och B-nivån. Ett förhållningssätt när det gäller ämnesprogressionen är att koncentrera bedömningen till gränsen mellan A- och B-nivå å ena sidan och C-nivån å andra. Fördjupningskurserna skall vara möjliga att klart urskilja från övriga kurser. Detta innefattar också bedömningen att den litteratur som läses på C-nivå skall vara så avancerad att den förutsätter kunskaper som inhämtats på lägre nivå i ämnesstudierna. Enligt vår bedömning uppfyller samtliga lärosäten som ger socionomexamen kravet på ämnesprogression enligt denna defi nition. En svaghet är emellertid att så få lärosäten erbjuder fristående kurser i huvudämnet. Ett sådant kursutbud skulle innebära att studenter som inte följer socionomprogrammet har en möjlighet att kombinera socialt arbete med andra ämnen i en kandidat- eller magisterexamen. Men det skulle framför allt tvinga institutionerna att utveckla sitt huvudämne på ett mer distinkt sätt. 391

någon motsvarighet inom de kvinnodominerade utbildningarna. Om liknande<br />

satsningar gjordes inom detta område skulle sannolikt resultatet ha<br />

varit mer positivt.<br />

Ämnesprogression<br />

Ämnet socialt <strong>arbete</strong> är varierande till innehåll och konstruktion vid de<br />

olika lärosätena. Skillnaderna speglar huvudsakligen respektive lärosätes<br />

utbildningsprofi l. Den vanligaste ämneskonstruktionen är ett försök till<br />

traditionell <strong>av</strong>gränsning i grund-, fortsättnings- och fördjupningskurser<br />

där <strong>ämnet</strong>s/programmets profi l huvudsakligen identifi eras på fortsättningsnivå<br />

(B-nivå). Ett problem när det gäller ämnesprogressionen är att<br />

<strong>ämnet</strong> har kommit att omfatta så många kunskapsområden inom socialt<br />

<strong>arbete</strong> att det inte självklart ryms i den traditionella progressionsmodellen<br />

i intervallet 1–60 poäng. Breddkurser i <strong>ämnet</strong> återfi nns därför ofta på Bnivå<br />

eller läggs helt sonika utanför ämnesprogressionen. Det innebär att<br />

det sammanlagda kursomfånget till och med C-nivå kan omfatta ämnesstudier<br />

upp till 100 poäng.<br />

Det fi nns med andra ord vissa problem förknippade med huvud<strong>ämnet</strong>s<br />

innehåll och progression. Detta är emellertid inget speciellt signum för socialt<br />

<strong>arbete</strong>. Även andra ämnen har problem att skilja mellan framför allt<br />

A- och B-nivån. Ett förhållningssätt när det gäller ämnesprogressionen<br />

är att koncentrera bedömningen till gränsen mellan A- och B-nivå å ena<br />

sidan och C-nivån å andra. Fördjupningskurserna skall vara möjliga att<br />

klart urskilja från övriga kurser. Detta innefattar också bedömningen att<br />

den litteratur som läses på C-nivå skall vara så <strong>av</strong>ancerad att den förutsätter<br />

kunskaper som inhämtats på lägre nivå i ämnesstudierna.<br />

<strong>En</strong>ligt vår bedömning uppfyller samtliga lärosäten som ger socionomexamen<br />

kr<strong>av</strong>et på ämnesprogression enligt denna defi nition. <strong>En</strong> svaghet<br />

är emellertid att så få lärosäten erbjuder fristående kurser i huvud<strong>ämnet</strong>.<br />

Ett sådant kursutbud skulle innebära att studenter som inte följer socionomprogrammet<br />

har en möjlighet att kombinera socialt <strong>arbete</strong> med andra<br />

ämnen i en kandidat- eller magisterexamen. Men det skulle framför allt<br />

tvinga institutionerna att utveckla sitt huvudämne på ett mer distinkt<br />

sätt.<br />

391

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!