Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
kulturellt socialt arbete och vid Mitthögskolan fi nns en interkulturell och internationell inriktning. Detta är naturligtvis positivt. Samtidigt fi nns det en risk att de särskilda inriktningarna får legitimera frånvaron av ett etnicitetsperspektiv i andra inriktningar eller socionomutbildningar. Det borde, enligt vår mening, inte vara möjligt att utbilda socialarbetare utan att särskilt uppmärksamma dessa frågor. Förhållanden som rör etnicitet och mångfald är så viktiga att de bör genomsyra alla utbildningar, vilket naturligtvis inte hindrar att vissa program har en särskild profi lering mot området som svarar mot särskilda regionala och/eller lokala behov. Genus och jämställdhet Samtliga lärosäten har utarbetat ambitiösa jämställdhetsplaner med bland annat en jämnare könsfördelning som mål. Bland lärarna i socialt arbete är könsfördelningen mycket välbalanserad, i samtliga lärarkategorier utom för professorerna. Fördelningen mellan kvinnor och män håller sig vid de fl esta lärosäten inom intervallet 40–60 procent, totalt sett. När det gäller genusfördelningen bland studenter är situationen en helt annan. Här är kvinnodominansen mycket stor. Andelen kvinnor är vanligtvis cirka 85 procent. Det fi nns vid samtliga lärosäten en hög medvetenhet om de problem detta förhållande skapar. Handlingsberedskapen för att åtgärda problemet förefaller också hög. Olika åtgärder vidtas för att öka andelen män eller behålla de manliga studenter som fi nns i utbildningen. I Göteborg har till exempel särskilda mansgrupper inrättats. I Malmö används den så kallade frikvoten på 10 procent för att ge manliga sökanden företräde. Vi de fl esta lärosäten används till övervägande del manliga studenter som informatörer i samband med olika riktade informations- och rekryteringsinsatser. Sammantaget har insatserna ännu inte gett mer än marginella resultat. I likhet med andra högskoleutbildningar med en sned könsfördelning har institutionerna för socialt arbete att arbeta mot genusspecifi ka föreställningar om manliga och kvinnliga studie- och karriärsval. Om det inte sker några substantiella förändringar på arbetsmarknaden, eller inom övriga samhällssektorer, som utmanar dessa föreställningar så kommer sannolikt lärosätenas ansträngningar även i framtiden att bli resultatlösa. En refl exion i sammanhanget är att de satsningar som gjorts för att öka andelen kvinnliga studenter till högskoleutbildningar och arbeten inom de mansdominerade naturvetenskapliga och tekniska områdena inte har 390
någon motsvarighet inom de kvinnodominerade utbildningarna. Om liknande satsningar gjordes inom detta område skulle sannolikt resultatet ha varit mer positivt. Ämnesprogression Ämnet socialt arbete är varierande till innehåll och konstruktion vid de olika lärosätena. Skillnaderna speglar huvudsakligen respektive lärosätes utbildningsprofi l. Den vanligaste ämneskonstruktionen är ett försök till traditionell avgränsning i grund-, fortsättnings- och fördjupningskurser där ämnets/programmets profi l huvudsakligen identifi eras på fortsättningsnivå (B-nivå). Ett problem när det gäller ämnesprogressionen är att ämnet har kommit att omfatta så många kunskapsområden inom socialt arbete att det inte självklart ryms i den traditionella progressionsmodellen i intervallet 1–60 poäng. Breddkurser i ämnet återfi nns därför ofta på Bnivå eller läggs helt sonika utanför ämnesprogressionen. Det innebär att det sammanlagda kursomfånget till och med C-nivå kan omfatta ämnesstudier upp till 100 poäng. Det fi nns med andra ord vissa problem förknippade med huvudämnets innehåll och progression. Detta är emellertid inget speciellt signum för socialt arbete. Även andra ämnen har problem att skilja mellan framför allt A- och B-nivån. Ett förhållningssätt när det gäller ämnesprogressionen är att koncentrera bedömningen till gränsen mellan A- och B-nivå å ena sidan och C-nivån å andra. Fördjupningskurserna skall vara möjliga att klart urskilja från övriga kurser. Detta innefattar också bedömningen att den litteratur som läses på C-nivå skall vara så avancerad att den förutsätter kunskaper som inhämtats på lägre nivå i ämnesstudierna. Enligt vår bedömning uppfyller samtliga lärosäten som ger socionomexamen kravet på ämnesprogression enligt denna defi nition. En svaghet är emellertid att så få lärosäten erbjuder fristående kurser i huvudämnet. Ett sådant kursutbud skulle innebära att studenter som inte följer socionomprogrammet har en möjlighet att kombinera socialt arbete med andra ämnen i en kandidat- eller magisterexamen. Men det skulle framför allt tvinga institutionerna att utveckla sitt huvudämne på ett mer distinkt sätt. 391
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
någon motsvarighet inom de kvinnodominerade utbildningarna. Om liknande<br />
satsningar gjordes inom detta område skulle sannolikt resultatet ha<br />
varit mer positivt.<br />
Ämnesprogression<br />
Ämnet socialt <strong>arbete</strong> är varierande till innehåll och konstruktion vid de<br />
olika lärosätena. Skillnaderna speglar huvudsakligen respektive lärosätes<br />
utbildningsprofi l. Den vanligaste ämneskonstruktionen är ett försök till<br />
traditionell <strong>av</strong>gränsning i grund-, fortsättnings- och fördjupningskurser<br />
där <strong>ämnet</strong>s/programmets profi l huvudsakligen identifi eras på fortsättningsnivå<br />
(B-nivå). Ett problem när det gäller ämnesprogressionen är att<br />
<strong>ämnet</strong> har kommit att omfatta så många kunskapsområden inom socialt<br />
<strong>arbete</strong> att det inte självklart ryms i den traditionella progressionsmodellen<br />
i intervallet 1–60 poäng. Breddkurser i <strong>ämnet</strong> återfi nns därför ofta på Bnivå<br />
eller läggs helt sonika utanför ämnesprogressionen. Det innebär att<br />
det sammanlagda kursomfånget till och med C-nivå kan omfatta ämnesstudier<br />
upp till 100 poäng.<br />
Det fi nns med andra ord vissa problem förknippade med huvud<strong>ämnet</strong>s<br />
innehåll och progression. Detta är emellertid inget speciellt signum för socialt<br />
<strong>arbete</strong>. Även andra ämnen har problem att skilja mellan framför allt<br />
A- och B-nivån. Ett förhållningssätt när det gäller ämnesprogressionen<br />
är att koncentrera bedömningen till gränsen mellan A- och B-nivå å ena<br />
sidan och C-nivån å andra. Fördjupningskurserna skall vara möjliga att<br />
klart urskilja från övriga kurser. Detta innefattar också bedömningen att<br />
den litteratur som läses på C-nivå skall vara så <strong>av</strong>ancerad att den förutsätter<br />
kunskaper som inhämtats på lägre nivå i ämnesstudierna.<br />
<strong>En</strong>ligt vår bedömning uppfyller samtliga lärosäten som ger socionomexamen<br />
kr<strong>av</strong>et på ämnesprogression enligt denna defi nition. <strong>En</strong> svaghet<br />
är emellertid att så få lärosäten erbjuder fristående kurser i huvud<strong>ämnet</strong>.<br />
Ett sådant kursutbud skulle innebära att studenter som inte följer socionomprogrammet<br />
har en möjlighet att kombinera socialt <strong>arbete</strong> med andra<br />
ämnen i en kandidat- eller magisterexamen. Men det skulle framför allt<br />
tvinga institutionerna att utveckla sitt huvudämne på ett mer distinkt<br />
sätt.<br />
391
Change language