Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
empatisk förmåga som lokala mål för utbildningen. Det fi nns även förslag på att införa dessa mål i högskoleförordningen. En starkt bidragande orsak till den förhållandevis låga andelen professionsspecifi ka moment anges i fl era av självvärderingarna vara den i förhållande till andra professionsutbildningar låga medelstilldelningen. Socionomutbildningarnas medelstilldelning Den ekonomiska situationen för socionomutbildningarna har förbättrats vid fl era av lärosätena. Detta har antingen skett genom omklassifi cering av utbildningsplatserna eller genom olika typer av bidrag från fakulteter eller motsvarande. Resultatet har dock ännu inte visat sig i någon större ökning av undervisningsintensiteten som varierar från 6,5 till 12 timmar per vecka. Om socionomprogrammen skall kunna uppfylla nuvarande och framtida utbildningsmål behöver sannolikt andelen lärarledd undervisning ligga på den övre nivån i intervallet. Även om resursläget förbättrats något sedan den förra utvärderingen anser vi, i likhet med den förra bedömargruppen, att en ökning av socionomprogrammets resurser forfarande är befogad. Flera av de brister som påpekas i denna utvärdering kräver resurser för att åtgärdas. Vissa utbildningsbetingelser har dessutom tillkommit eller accentuerats sedan den förra utvärderingen gjordes. Ambitionsnivån skall exempelvis höjas beträffande utbildningsmålen vad gäller personlig utveckling, empatisk förmåga och samtalsmetodik. Det har också vid fl era institutionsbesök påtalats att alltfl er studenter har stora brister i den skriftliga språkbehandlingen. Det gäller både studenter med invandrarbakgrund och dem med svenska som modersmål. Konsekvensen blir i många fall att lärarna lägger ner orimligt mycket tid på att tolka och rätta de skriftliga uppgifterna. Här föreligger krav på pedagogiskt förnyelsearbete och språkliga stödinsatser. Internationalisering och etnicitetsperspektiv i socionomprogrammet Internationaliseringsarbete i olika former är, allmänt sett, en viktig kvalitetsfaktor i svenska högskoleutbildningar. Detta gäller naturligtvis även för socionomutbildningarna. Inom forskarutbildningen och forskningen är strävan efter deltagande i internationella forskarnätverk och publicering 388
i internationella tidskrifter en självklarhet. Vikten av internationella kontakter även i grundutbildningen har kommit att uppmärksammas i ökad utsträckning under senare år och aktivt uppmuntrats av statsmakterna. Genom utvecklingen av internationella nätverk för studenter och lärare har det skett en markant ökning av internationella aktiviteter, framför allt inom EU. Samtliga studenter i socionomprogrammen erbjuds möjligheten att genomföra en del av sina studier, vanligtvis praktiken, utomlands under 10–20 veckor. Det fi nns en stark övertygelse om värdet av att dessa engagemang ökar. Samtidigt har internationaliseringsarbetet så som det vanligtvis utformas en förhållandevis liten räckvidd. Socionomprogrammen har en stor andel studenter vars familjeförhållanden hindrar dem från att genomföra utlandsstudier. Det kan därför vara relevant att använda även andra faktorer som mått på graden av internationalisering. Ett sådant är i vilken utsträckning utbildningsprogrammen behandlar internationella och/eller komparativa frågeställningar. Utbildningarna ger, generellt sett, inte intryck av att ägna dessa frågor någon större uppmärksamhet. Att socionomutbildningen huvudsakligen berör svenska förhållanden är inget anmärkningsvärt med tanke på att de fl esta studenter kommer att vara verksamma inom landet i sin framtida yrkesutövning. Samtidigt ger komparativa ansatser både en kunskap om förhållanden i andra länder och viktiga perspektiv på svenska förhållanden – perspektiv som borde vara viktiga att utveckla för blivande socialarbetare. Ett annat mått på ambitionen att utveckla ett internationellt perspektiv är andelen kurslitteratur som är skriven på annat språk än svenska. De fl esta institutioner har uppmärksammat frågan och väsentligen ökat andelen engelskspråkig litteratur. Vi ser inte detta längre som någon problematisk fråga, men det fi nns stora variationer mellan utbildningarna vilket kan ge anledning till åtgärder vid enskilda lärosäten. Ett ytterligare mått på graden av internationellt perspektiv i utbildningarna är förekomsten av kurser på engelska, både för svenska studenter och internationella utbytesstudenter. Antalet engelskspråkiga kurser är näst intill obefi ntlig vilket vi ser som en stor brist för ämnets och utbildningarnas utveckling. Ett positivt undantag utgörs av Göteborgsinstitutionen som sedan fl era år anordnar en internationell masterutbildning. I takt med att andelen invandrare ökat, både i befolkningen i stort och inom det praktiska sociala arbetet, har frågor om etnicitet och etniska relationer fått ökad aktualitet i socionomutbildningen. Institutionerna i Stockholm och Malmö har utvecklat speciella inriktningar mot mång- 389
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
i inter<strong>nationell</strong>a tidskrifter en självklarhet. Vikten <strong>av</strong> inter<strong>nationell</strong>a kontakter<br />
även i grundutbildningen har kommit att uppmärksammas i ökad<br />
utsträckning under senare år och aktivt uppmuntrats <strong>av</strong> statsmakterna.<br />
Genom utvecklingen <strong>av</strong> inter<strong>nationell</strong>a nätverk för studenter och lärare<br />
har det skett en markant ökning <strong>av</strong> inter<strong>nationell</strong>a aktiviteter, framför allt<br />
inom EU. Samtliga studenter i socionomprogrammen erbjuds möjligheten<br />
att genomföra en del <strong>av</strong> sina studier, vanligtvis praktiken, utomlands<br />
under 10–20 veckor. Det fi nns en stark övertygelse om värdet <strong>av</strong> att dessa<br />
engagemang ökar. Samtidigt har internationaliserings<strong>arbete</strong>t så som det<br />
vanligtvis utformas en förhållandevis liten räckvidd. Socionomprogrammen<br />
har en stor andel studenter vars familjeförhållanden hindrar dem från<br />
att genomföra utlandsstudier.<br />
Det kan därför vara relevant att använda även andra faktorer som mått<br />
på graden <strong>av</strong> internationalisering. Ett sådant är i vilken utsträckning utbildningsprogrammen<br />
behandlar inter<strong>nationell</strong>a och/eller komparativa<br />
frågeställningar. Utbildningarna ger, generellt sett, inte intryck <strong>av</strong> att ägna<br />
dessa frågor någon större uppmärksamhet. Att socionomutbildningen huvudsakligen<br />
berör svenska förhållanden är inget anmärkningsvärt med<br />
tanke på att de fl esta studenter kommer att vara verksamma inom landet<br />
i sin framtida yrkesutövning. Samtidigt ger komparativa ansatser både en<br />
kunskap om förhållanden i andra länder och viktiga perspektiv på svenska<br />
förhållanden – perspektiv som borde vara viktiga att utveckla för blivande<br />
socialarbetare.<br />
Ett annat mått på ambitionen att utveckla ett inter<strong>nationell</strong>t perspektiv<br />
är andelen kurslitteratur som är skriven på annat språk än svenska. De<br />
fl esta institutioner har uppmärksammat frågan och väsentligen ökat andelen<br />
engelskspråkig litteratur. Vi ser inte detta längre som någon problematisk<br />
fråga, men det fi nns stora variationer mellan utbildningarna vilket<br />
kan ge anledning till åtgärder vid enskilda lärosäten.<br />
Ett ytterligare mått på graden <strong>av</strong> inter<strong>nationell</strong>t perspektiv i utbildningarna<br />
är förekomsten <strong>av</strong> kurser på engelska, både för svenska studenter och<br />
inter<strong>nationell</strong>a utbytesstudenter. Antalet engelskspråkiga kurser är näst<br />
intill obefi ntlig vilket vi ser som en stor brist för <strong>ämnet</strong>s och utbildningarnas<br />
utveckling. Ett positivt undantag utgörs <strong>av</strong> Göteborgsinstitutionen<br />
som sedan fl era år anordnar en inter<strong>nationell</strong> masterutbildning.<br />
I takt med att andelen invandrare ökat, både i befolkningen i stort och<br />
inom det praktiska sociala <strong>arbete</strong>t, har frågor om etnicitet och etniska<br />
relationer fått ökad aktualitet i socionomutbildningen. Institutionerna i<br />
Stockholm och Malmö har utvecklat speciella inriktningar mot mång-<br />
389
Change language