Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

verkställs 9 . Den fortsatta volymökningen motiveras utifrån nuvarande rekryteringsbehov och det höga söktrycket som gör det lätt att fylla alla platser, men det är en uppenbar risk att utbildningsvolymen totalt sett håller på att bli för omfattande. Diagram 1. Nybörjare per yrkesexamensprogram. Hela landet 1995–2001. (Källa: NU-databasen, Högskoleverket) 2500 2000 1500 1000 36 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Socialomsorgsexamen Socionomexamen Expansionen bör emellertid inte enbart betraktas utifrån arbetsmarknadsperspektivet utan också utifrån dess inverkan på de enskilda institutionernas möjligheter att bedriva undervisning och forskning. På vissa orter, t.ex. Umeå och Stockholm, har expansionen varit särskilt kraftig, men en stor del av ökningen i utbildningsplatser kan också hänföras till att nya utbildningsanordnare startat socionomutbildningar. Utvecklingen av antalet nybörjarplatser per institution bland dem som ingår i denna utvärdering framgår av diagram 2. 9. SCB, Trender och prognoser2002, spår en fortsatt tillväxt av socionomers arbetsmarknad men dessa prognoser bygger på ”…utbildningskategorier av arbetskraft som realiserats, dvs. på det faktiska antalet förvärvsarbetande”. (s. 86). Så länge ett växande antal personer med socionomutbildning får arbete så växer deras arbetsmarknad Tror man att detta kan ske genom att socionomerna kommer in på nya fält eller att de traditionella fälten växer så påverkar det den framtida arbetsmarknaden, men sådana prognoser är svåra att göra särskilt för en professionsutbildning som det här är fråga om.

Diagram 2. Antalet nybörjarplatser på program som leder till socionomexamen efter utbildningsort åren 1997 till 2001. (Källa: NU-databasen) 350 300 250 200 150 100 50 0 Ersta Göteborg Jönköping Lund Malmö Mitthögskolan Stockholm Umeå Örebro 1997 1998 1999 2000 2001 En ökning av nybörjarplatser leder naturligtvis till en successiv ökning av antalet studenter vid en institution, men något mekaniskt samband är det inte fråga om, bland annat därför att ökningen kan balanseras mot utbudet av fristående kurser och magisterprogram. Bästa bilden av det totala utbildningsuppdragets omfattning ger antalet helårsstudieplatser. Hur dessa fördelar sig på de olika institutionerna framgår av diagram 3 10 . Dessa data fi nns tillgängliga i NU-databasen från och med 1999 viket innebär att den ökning av utbildningsplatser som är förknippad med att 10. Den defi nition av helårsstudieplats som NU-databasen bygger på är följande: Antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets poängomfattning under en viss period dividerat med 40. Studenter som avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs skall inte ingå i beräkningen. Emellertid avviker ibland institutionernas egna uppgifter om helårsstudieplatser från NU-databasens siffror. Storleken på dessa avvikelser framgår av de faktarutor som inleder varje institutionsbedömning i slutet av rapporten. Skälen till avvikelserna har bedömargruppen inte kunnat genomskåda. Sannolikt utgör databasens uppgifter den bästa grunden för jämförelser då insamlingsrutinerna är desamma för alla. Den offi ciella statistiken bör vara tillförlitlig och kunna tjäna som underlag för analys och planering. Därför används här i första hand databasens uppgifter. Men helt säkert är det inte att dessa är korrekta. En slutsats som bedömargruppen här drar är att det borde göras en kvalitetsanalys av NU-databasens data i dessa avseenden, något som faller utanför gruppens uppdrag. 37

Diagram 2. Antalet nybörjarplatser på program som leder till socionomexamen<br />

efter utbildningsort åren 1997 till 2001. (Källa: NU-databasen)<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

Ersta<br />

Göteborg<br />

Jönköping<br />

Lund<br />

Malmö<br />

Mitthögskolan<br />

Stockholm<br />

Umeå<br />

Örebro<br />

1997<br />

1998<br />

1999<br />

2000<br />

2001<br />

<strong>En</strong> ökning <strong>av</strong> nybörjarplatser leder naturligtvis till en successiv ökning<br />

<strong>av</strong> antalet studenter vid en institution, men något mekaniskt samband är<br />

det inte fråga om, bland annat därför att ökningen kan balanseras mot<br />

utbudet <strong>av</strong> fristående kurser och magisterprogram. Bästa bilden <strong>av</strong> det<br />

totala utbildningsuppdragets omfattning ger antalet helårsstudieplatser.<br />

Hur dessa fördelar sig på de olika institutionerna framgår <strong>av</strong> diagram 3 10 .<br />

Dessa data fi nns tillgängliga i NU-databasen från och med 1999 viket<br />

innebär att den ökning <strong>av</strong> utbildningsplatser som är förknippad med att<br />

10. Den defi nition <strong>av</strong> helårsstudieplats som NU-databasen bygger på är följande:<br />

Antalet studenter som är förstagångs- och fortsättningsregistrerade på ett<br />

kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets poängomfattning under en viss<br />

period dividerat med 40. Studenter som <strong>av</strong>brutit studierna inom tre veckor<br />

efter påbörjad kurs skall inte ingå i beräkningen. Emellertid <strong>av</strong>viker ibland<br />

institutionernas egna uppgifter om helårsstudieplatser från NU-databasens<br />

siffror. Storleken på dessa <strong>av</strong>vikelser framgår <strong>av</strong> de faktarutor som inleder varje<br />

institutionsbedömning i slutet <strong>av</strong> rapporten. Skälen till <strong>av</strong>vikelserna har bedömargruppen<br />

inte kunnat genomskåda. Sannolikt utgör databasens uppgifter<br />

den bästa grunden för jämförelser då insamlingsrutinerna är desamma för alla.<br />

Den offi ciella statistiken bör vara tillförlitlig och kunna tjäna som underlag för<br />

analys och planering. Därför används här i första hand databasens uppgifter.<br />

Men helt säkert är det inte att dessa är korrekta. <strong>En</strong> slutsats som bedömargruppen<br />

här drar är att det borde göras en kvalitetsanalys <strong>av</strong> NU-databasens data i<br />

dessa <strong>av</strong>seenden, något som faller utanför gruppens uppdrag.<br />

37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!