Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

ildningsplatser samt om vilken utvecklingsstrategi som skall väljas om
expansionen skall fortsätta.
Det pedagogiska ledarskapet
Den föregående utvärderingens kritik mot det pedagogiska ledarskapet
inom socionomprogrammet verkar i stor utsträckning vara på väg att lösas
både genom insatser vid respektive lärosäte och genom gemensamma ansträngningar
inom ramen för Samarbetskommitténs arbete. Vid lärosätena
har det pedagogiska ledarskapet stärkts genom ett förtydligande av
prefekters, studierektorers och kursansvarigas centrala roller i det pedagogiska
utvecklingsarbetet. Inom ramen för Samarbetskommitténs arbete
görs därutöver gemensamma ansträngningar i centrala pedagogiska
frågor. Studenternas klagomål på fragmentering och ojämn pedagogisk
kvalitet är betydligt mindre frekventa än vid förra utvärderingen. Det
innebär naturligtvis inte att alla problem är lösta men den positiva riktning
det pedagogiska utvecklingsarbetet tagit bådar gott för framtiden
och föranleder inga särskilda påpekanden från vår sida.
Kravnivån
Socionomprogrammen kännetecknas av förutsättningar som skiljer dem
från många andra högskoleutbildningar. Å ena sidan är de fl esta program
kraftigt översökta vilket leder till att studenterna har höga medelbetyg.
Å andra sidan har programmen generellt sett en studentpopulation som i
hög utsträckning kommer från studieovana miljöer. I Göteborg uppgår
denna grupps andel av samtliga studenter till 80 procent. Under senare år
har även andelen studenter med invandrarbakgrund ökat. I de mångkulturella
inriktningarna i Stockholm och Malmö utgör de en majoritet av
studenterna. Socionomprogrammen torde i större utsträckning än många
andra utbildningar uppfylla målet om vidgad rekrytering.
Vidare kan konstateras att studenterna har en hög medelålder och
många dessutom hemmavarande barn. Många av studenterna förvärvsarbetar
vid sidan av sina studier – vissa i en omfattning som gör det svårt att
tala om heltidsstudier. Här fi nns en uppenbar risk för att kravnivån anpassas
efter studenternas sociala förhållanden snarare än efter det faktum att
de, i kraft av sina höga betyg, har goda förutsättningar för högskolestudier.
Det verkar som om lärare anpassar sig till en kravnivå som man tror
384