Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socionomprogrammets dimensionering En dominerande fråga vid granskningen av socionomprogrammet är utbildningens mycket stora volymökning. Frågan har ett fl ertal viktiga implikationer. En är i vilken utsträckning ökningen av antalet utbildningsplatser motsvarar en ökad framtida efterfrågan på arbetsmarknaden. För närvarande är bristen på socionomer förhållandevis stor. Med tanke på den höga medelåldern bland yrkesverksamma socionomer och de stora pensionsavgångar som kommer att ske inom de närmaste 10–15 åren kan man förmoda att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt god. Problemet är emellertid att de prognoser som gjorts inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de redan genomförda och framtida volymökningarna av utbildningen. Ett annat problem är osäkerheten om det framtida söktrycket. Det har hittills varit högt men försvagats något under senare år. Särskilt gäller detta inriktningen mot äldre och funktionshindrade. Om, eller snarare när, den nuvarande bristen på socionomer inte längre existerar kan söktrycket komma att försämras snabbt. Ökningen av antalet utbildningsplatser sker huvudsakligen på tre sätt. Ett är omvandlingen och integreringen av de tidigare sociala omsorgsutbildningarna i socionomprogrammen. Detta har skett i Umeå, Stockholm och Göteborg. Ett annat sätt är genom nyetablering av socionomutbildningar. Lärosätena i Jönköping, Malmö och Växjö (ingår inte i uppföljningen av socionomprogrammet) har sedan den föregående utvärderingen erhållit examensrätt för socionomexamen. Vid dessa utbildningsorter lägger man samtidigt ner de sociala omsorgsprogrammen varför nettoeffekten av antalet nybörjarplatser blir förhållandevis marginell. Det tredje sättet att öka dimensioneringen är att de äldre socionomutbildningarna utökar sitt platsantal genom utlokaliserade utbildningar och distansutbildningar. Så har till exempel skett vid lärosätena i Lund, Umeå och Örebro. Sammantaget innebär detta en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser inom den sociala sektorn även om expansionen något dämpas av att antalet platser i de sociala omsorgsutbildningarna minskar. Ökningen accentueras av att ytterligare lärosäten har ansökt eller planerar att ansöka om rätt att utfärda socionomexamen. Det är inte bara den framtida efterfrågan på arbetsmarknaden och möjligheten att rekrytera studenter som ger anledning till oro. Även möjligheterna till rekrytering av kompetenta lärare, speciellt lärare disputerade i socialt arbete, är ett problem. Problemet har två dimensioner. Dels måste forskarutbildningen i socialt arbete och angränsande ämnen producera en tillräckligt stor volym av disputerade för att den framtida försörjningen 382
av lektorer skall kunna säkras. Dels måste de stora skillnaderna i rekryteringsförutsättningar utjämnas om inte en situation med påtagliga kvalitetsskillnader mellan utbildningsorterna skall uppstå. Det är i dag i första hand utbildningarna vid eller i anslutning till de större lärosätena som har möjlighet att på allvar konkurrera om de disputerade lärarna. Men även där rapporteras rekryteringssvårigheter. Till detta skall också läggas att man från några institutioner påpekar att konkurrensen om praktikplatser skärpts avsevärt under senare år. Ytterligare ett problem i anslutning till kompetensfrågan är balansen mellan grundutbildning och forskning. Om forskningsanknytningen av grundutbildningen skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och om kunskapsproduktionen inom ämnesområdet socialt arbete skall kunna utvecklas till en nivå som både tillfredsställer akademiska krav och kraven från de yrkesverksamma så är det en viktig förutsättning att forskningen volymmässigt är i balans med grundutbildningen. Det fi nns ingen vedertagen optimal balanspunkt men idag uppgår forskningen till cirka 30 procent av de samlade lärar- och forskarinsatserna vid de större forskningsintensiva institutionerna i Lund, Göteborg och Stockholm samt Ersta Sköndal. Detta får anses som en miniminivå, i varje fall för institutioner med forskarutbildning. Med en fortsatt expansion av grundutbildningen blir detta ett ouppnåeligt mål för de fl esta andra institutioner. Återstår alltså en minskning av utbildningsvolymen eller åtminstone en återhållsamhet när det gäller framtida expansionsplaner, vilket vi starkt rekommenderar. Sammantaget rekommenderar bedömargruppen lärosätena att allvarligt överväga en dämpning av expansionstakten och, om möjligt, en minskning av antalet redan befi ntliga utbildningsplatser vid de större utbildningsinstitutionerna. Det kan verka lockande för lärosätena att mot bakgrund av en hög efterfrågan på både utbildningsplatser inom socionomprogrammet och examinerade socionomer omfördela utbildningsplatser från mindre attraktiva utbildningar och/eller vetenskapsområden till socionomprogrammet. Alternativet är inte sällan att inom ”takbeloppet” tilldelat utrymme förblir outnyttjat då det för många andra utbildningar inte går att rekrytera fl er studenter eller ens fylla de platser man redan har. Men att i den valsituationen överutnyttja socionomprogrammens rekryteringsförutsättningar kan visa sig vara en strategi som på sikt kan få negativa följder. Vi uppmanar Högskoleverket att ta initiativ till en diskussion om socionomprogrammets fortsatta expansion och det framtida behovet av ut- 383
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
Socionomprogrammets dimensionering<br />
<strong>En</strong> dominerande fråga vid granskningen <strong>av</strong> socionomprogrammet är<br />
utbildningens mycket stora volymökning. Frågan har ett fl ertal viktiga<br />
implikationer. <strong>En</strong> är i vilken utsträckning ökningen <strong>av</strong> antalet utbildningsplatser<br />
motsvarar en ökad framtida efterfrågan på arbetsmarknaden.<br />
För närvarande är bristen på socionomer förhållandevis stor. Med tanke<br />
på den höga medelåldern bland yrkesverksamma socionomer och de stora<br />
pensions<strong>av</strong>gångar som kommer att ske inom de närmaste 10–15 åren kan<br />
man förmoda att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt<br />
god. Problemet är emellertid att de prognoser som gjorts inte i tillräcklig<br />
utsträckning tagit hänsyn till de redan genomförda och framtida<br />
volymökningarna <strong>av</strong> utbildningen. Ett annat problem är osäkerheten om<br />
det framtida söktrycket. Det har hittills varit högt men försvagats något<br />
under senare år. Särskilt gäller detta inriktningen mot äldre och funktionshindrade.<br />
Om, eller snarare när, den nuvarande bristen på socionomer<br />
inte längre existerar kan söktrycket komma att försämras snabbt.<br />
Ökningen <strong>av</strong> antalet utbildningsplatser sker huvudsakligen på tre sätt.<br />
Ett är omvandlingen och integreringen <strong>av</strong> de tidigare sociala omsorgsutbildningarna<br />
i socionomprogrammen. Detta har skett i Umeå, Stockholm<br />
och Göteborg. Ett annat sätt är genom nyetablering <strong>av</strong> socionomutbildningar.<br />
Lärosätena i Jönköping, Malmö och Växjö (ingår inte i uppföljningen<br />
<strong>av</strong> socionomprogrammet) har sedan den föregående utvärderingen<br />
erhållit examensrätt för socionomexamen. Vid dessa utbildningsorter<br />
lägger man samtidigt ner de sociala omsorgsprogrammen varför nettoeffekten<br />
<strong>av</strong> antalet nybörjarplatser blir förhållandevis marginell. Det tredje<br />
sättet att öka dimensioneringen är att de äldre socionomutbildningarna<br />
utökar sitt platsantal genom utlokaliserade utbildningar och distansutbildningar.<br />
Så har till exempel skett vid lärosätena i Lund, Umeå och<br />
Örebro. Sammantaget innebär detta en kraftig utökning <strong>av</strong> antalet utbildningsplatser<br />
inom den sociala sektorn även om expansionen något<br />
dämpas <strong>av</strong> att antalet platser i de sociala omsorgsutbildningarna minskar.<br />
Ökningen accentueras <strong>av</strong> att ytterligare lärosäten har ansökt eller planerar<br />
att ansöka om rätt att utfärda socionomexamen.<br />
Det är inte bara den framtida efterfrågan på arbetsmarknaden och möjligheten<br />
att rekrytera studenter som ger anledning till oro. Även möjligheterna<br />
till rekrytering <strong>av</strong> kompetenta lärare, speciellt lärare disputerade i<br />
socialt <strong>arbete</strong>, är ett problem. Problemet har två dimensioner. Dels måste<br />
forskarutbildningen i socialt <strong>arbete</strong> och angränsande ämnen producera en<br />
tillräckligt stor volym <strong>av</strong> disputerade för att den framtida försörjningen<br />
382