Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
mellan grundutbildning och forskning. De fl esta av forskarna och doktoranderna är involverade i olika utbildningsrelaterade arbetsuppgifter. Forskningens huvudinriktning förklaras vara ”socialt arbete med inriktning mot civilsamhället”. Forskningen om frivilliga organisationer har varit omfattande och har prägel av pionjärarbete i svensk och nordisk socialvetenskaplig forskning. I övrigt bedrivs bland annat forskning om anhöriginsatser, anhörigstöd och etik. Forskargruppen består 2002 av 20 personer. Tre av dessa har professorskompetens, en har docentkompetens och nio har disputerat. Fem doktorander samt några forskningsassistenter är knutna till avdelningen. Doktorandernas försörjning garanteras under de första 2-3 åren. Därefter övergår de till doktorandanställningar. Doktoranderna är inskrivna vid andra institutioner för socialt arbete och teologi i landet men ”dubbelanslutna” till Ersta Sköndal. Avdelningen/institutionen erbjuder en unik miljö för ”sina” doktorander. Även forskargruppen ger uttryck för den speciella anda som präglar institutionen. Doktorander uttalar sig mycket uppskattande om den positiva miljön och det intellektuella klimatet vid institutionen. De har en hög närvaro vid de återkommande seminarierna som de anser kännetecknas av en mycket öppen och kamratlig samtalston. Diskussionerna präglas av en tillåtande och konstruktiv atmosfär. Doktorandernas ord väger lika tungt som de seniora forskarnas. De får tidigt lära sig att ta ett självständigt ansvar genom sin involvering i planering och genomförande av olika forskningsprojekt. Doktoranderna får också snabbt en koppling till och kunskap om forsknings- och högskolevärlden som upplevs som positivt. Nackdelar som nämnts är att doktoranderna riskerar att bli indragna i så mycket arbete att deras avhandlingsarbete blir lidande. Anställningsformerna har upplevts som osäkra – ofta olika typer av kortare projektanställningar vilka utgjort en slags prövotid innan doktorandanställningen. Därefter kan avhandlingsarbetet ske med klarare fokus och långsiktighet. Enligt vår uppfattning erbjuds doktoranderna unikt positiva förutsättningar för sina forskarstudier. Den dubbla tillhörigheten ger möjligheter att utnyttja respektive institutions resurser parallellt. Institutionen vid Ersta Sköndal är också mycket generös när det gäller att betala kostnader för doktorandernas deltagande vid olika typer av seminarier, även internationella. Den möjliga nackdel vi kan se när det gäller doktorandernas arbetsförhållanden liknar dem som gäller för lärarna. Identifi eringen med den 378
”goda” institutionen kan leda till att man under osäkra anställningsförhållanden blir utnyttjad till olika arbetsuppgifter i en omfattning som inverkar negativt på doktorandernas huvuduppgift – att genomföra sina forskarstudier. Forskningsverksamheten är till cirka 80 procent externt fi nansierad – från de tre stora forskningsråden, departement, myndigheter och frivilliga organisationer. Forskningsuppdrag har utförts för statliga utredningar som Socialtjänstkommittén, Demokratiutredningen och Kommittén för Välfärdsbokslut. I samband med det stora projektet om frivilligorganisationer har samarbete etablerats med Johns Hopkins University i USA, London School of Economics i London, Handelshögskolan i Stockholm och Institutt for samfunnsforskning i Oslo. Den ovannämnda forskningen om frivilligorganisationer utgör tyngdpunkten i Ersta Sköndal högskolas forskning, både kvantitativt och kvalitativt. Särskilt professorerna Grassmans och Svedbergs arbeten tillför internationell forskning ny förståelse och kunskap om den frivilliga sektorns omfattning och roll i Sverige utifrån ett komparativt perspektiv. Samtidigt har man lyckats med att knyta fl era andra projekt och doktorsavhandlingar till området. På detta sätt får högskolans forskning en tydlig koncentration och profi l. Detta är speciellt positivt mot bakgrund av att den samlade forskningsmiljön inte är omfattande. På basis av platsbesöket vid högskolan drar bedömargruppen slutsatsen att man lyckats skapa en forskningsbefrämjande, dynamisk och icke-hierarkisk vetenskaplig verksamhet, något som återspeglas inte enbart på doktorandnivån utan även på grundutbildningsnivån. Merparten av det övriga material som högskolan har sänt in till värdering är doktorsavhandlingar, av vilka en del är avlagda vid andra institutioner. Dessa bär – som ofta är tillfälle med doktorsavhandlingar – prägel av att vara gesällarbeten, som syftar till att kvalifi cera till kommande forskning. Den internationella publiceringen har liten omfattning. Det mesta av det insända materialet är publicerat i Sköndalsinstitutets eller andra institutioners skriftserier – med undantag av enskilda kapitel i antologier utgivna på svenska förlag. En stor del av studierna om deltagande i frivilliga organisationer är baserade på survey-data, och ganska få av de senaste arbetena använder avancerade kvantitativa metoder. Eftersom forskningsverksamheten är relativt ung, är det för tidigt att värdera perspektiven för den kommande utvecklingen av forskningen vid högskolan. Det förefaller dock som om man bland högskolans seniora forskare har utvecklat en medveten strategi enligt vilken man strävar efter 379
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
mellan grundutbildning och forskning. De fl esta <strong>av</strong> forskarna och doktoranderna<br />
är involverade i olika utbildningsrelaterade arbetsuppgifter.<br />
Forskningens huvudinriktning förklaras vara ”socialt <strong>arbete</strong> med inriktning<br />
mot civilsamhället”. Forskningen om frivilliga organisationer<br />
har varit omfattande och har prägel <strong>av</strong> pionjär<strong>arbete</strong> i svensk och nordisk<br />
socialvetenskaplig forskning. I övrigt bedrivs bland annat forskning om<br />
anhöriginsatser, anhörigstöd och etik. Forskargruppen består 2002 <strong>av</strong> 20<br />
personer. Tre <strong>av</strong> dessa har professorskompetens, en har docentkompetens<br />
och nio har disputerat. Fem doktorander samt några forskningsassistenter<br />
är knutna till <strong>av</strong>delningen. Doktorandernas försörjning garanteras under<br />
de första 2-3 åren. Därefter övergår de till doktorandanställningar. Doktoranderna<br />
är inskrivna vid andra institutioner för socialt <strong>arbete</strong> och teologi<br />
i landet men ”dubbelanslutna” till Ersta Sköndal.<br />
Avdelningen/institutionen erbjuder en unik miljö för ”sina” doktorander.<br />
Även forskargruppen ger uttryck för den speciella anda som präglar<br />
institutionen.<br />
Doktorander uttalar sig mycket uppskattande om den positiva miljön<br />
och det intellektuella klimatet vid institutionen. De har en hög närvaro<br />
vid de återkommande seminarierna som de anser kännetecknas <strong>av</strong><br />
en mycket öppen och kamratlig samtalston. Diskussionerna präglas <strong>av</strong><br />
en tillåtande och konstruktiv atmosfär. Doktorandernas ord väger lika<br />
tungt som de seniora forskarnas. De får tidigt lära sig att ta ett självständigt<br />
ansvar genom sin involvering i planering och genomförande <strong>av</strong> olika<br />
forskningsprojekt. Doktoranderna får också snabbt en koppling till och<br />
kunskap om forsknings- och högskolevärlden som upplevs som positivt.<br />
Nackdelar som nämnts är att doktoranderna riskerar att bli indragna i<br />
så mycket <strong>arbete</strong> att deras <strong>av</strong>handlings<strong>arbete</strong> blir lidande. Anställningsformerna<br />
har upplevts som osäkra – ofta olika typer <strong>av</strong> kortare projektanställningar<br />
vilka utgjort en slags prövotid innan doktorandanställningen.<br />
Därefter kan <strong>av</strong>handlings<strong>arbete</strong>t ske med klarare fokus och långsiktighet.<br />
<strong>En</strong>ligt vår uppfattning erbjuds doktoranderna unikt positiva förutsättningar<br />
för sina forskarstudier. Den dubbla tillhörigheten ger möjligheter<br />
att utnyttja respektive institutions resurser parallellt. Institutionen vid<br />
Ersta Sköndal är också mycket generös när det gäller att betala kostnader<br />
för doktorandernas deltagande vid olika typer <strong>av</strong> seminarier, även inter<strong>nationell</strong>a.<br />
Den möjliga nackdel vi kan se när det gäller doktorandernas arbetsförhållanden<br />
liknar dem som gäller för lärarna. Identifi eringen med den<br />
378
Change language