Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

har vidare lagt ner stora ansträngningar på att förbättra utbildningarnas
progression och samordning samt att utveckla arbetsformer som vilar på
studenternas aktiva kunskapssökande. Studenterna anser att det är mycket
nyttigt att få arbeta självständigt. En relativt stor del av undervisningen
bedrivs i seminarieform. Vissa av seminarierna ansvarar studenterna själva
för. Kvaliteten på dessa seminarier har enligt studenterna varit ganska
skiftande. Vi instämmer i vikten av att studenterna får ta ett eget ansvar
för sin kunskapsutveckling. Det är emellertid samtidigt viktigt att denna
ambition kan genomföras med beaktande av vedertagna kvalitetskrav.
Enligt prefekten utbildar socionomprogrammet goda praktiker. Detta
vidimeras också av studenterna. Förekomsten av färdighetsträning är hög
även om studenterna önskar mer utbildning i samtalsmetodik. Utbildar
man också goda teoretiker? Vi har anledning att tro att så är fallet. Forskare
och lärare samverkar kring kursutveckling. Både doktorander och
seniora forskare undervisar i grundutbildningen. Studenterna får träning
i att skriva kontinuerligt under hela utbildningen. Skrivträningen innefattar
bland annat författande av PM, B- och C-uppsatser. Andelen kurser
i forskningsmetodik är förhållandevis hög liksom andelen vetenskapliga
artiklar och tidskrifter i kurslitteraturen. Lärarna påstår att det fi nns ett
naturligt intresse bland yngre studenter för forskningsfrågor. Däremot
fi nns det ett motstånd mot undervisning i kvantitativ forskningsmetodik.
Enligt lärarna får studenterna inte tillräckliga kunskaper i utvärdering
och kvalitetssäkring. Studenterna anser att institutionen erbjuder en ”skrivande
kultur”. De anser också att det fi nns en tydlig ambition att undervisningen
skall vila på vetenskaplig grund.
Även kopplingen mellan teori och praktik tycks fungera väl. Fältstudierna
innehåller moment av forskningsmetodik och många av de teoretiska
kurserna innehåller omvänt fältstudier i olika form. Den speciella
profi l utbildningarna har genom sin inriktning mot etiska frågor och livsåskådningsproblematik
ger intryck av att vara attraktiv både för studenter
och arbetsgivare. Enligt vår mening svarar utbildningsprofi len väl mot ett
ofta artikulerat och angeläget behov av att diskutera livsåskådningsfrågor
inom ramen för det sociala arbetet.
Enligt studenterna går det att skönja en röd tråd i utbildningarna.
Lärarna har ett väl utvecklat system för kursernas samordning och progression.
Däremot är studenterna kritiska till utbildningarnas kravnivå.
Med undantag av den första terminen upplevs kraven som alltför låga.
Studenterna uppges själva få bestämma kravnivån. Kunskapskontrollen
beskrivs som bristfällig. Många av studenterna uppges förvärvsarbeta.
376