Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

landevis liten andel gemensamma kurser. Vi anser det problematiskt att
skillnaderna är så stora att det svårligen går att identifi era socionomutbildningarna
som ett program med två inriktningar. Det fi nns med andra
ord oklarheter om i vilken utsträckning utbildningarna vid Stora Sköndal
konstituerar ett eller två program. Vi har förståelse för att frågan är problematisk
med tanke på att den samordnade utbildningen samtidigt skall
kvalifi cera för kandidatexamen i både ämnena socialt arbete och vårdvetenskap
men ytterligare ansträngningar kan enligt vår mening göras för
att uppfylla formkraven för ett socionomprogram.
Redan vid den förra granskningen konstaterade bedömargruppen att
verksamheten präglades av en speciell anda, ”Sköndalsandan”. Kännetecknande
för denna är den förhållandevis småskaliga institutionen med
sin gemensamma ideologiska bas uppbyggd kring etik, frivilligt socialt
arbete och orientering mot civilsamhället. Vårt intryck är att denna anda
bestått även om verksamheten fördubblats. Lärarnas engagemang är omvittnat
stort. Det verkar fi nnas en mycket nära relation mellan lärare och
studenter som präglas av ömsesidig sympati och förtroende. Studenternas
möjligheter till infl ytande i formella organ och inte minst i informella
sammanhang är mycket stort. De är uppenbarligen stolta över sin utbildning
som de anser vara landets bästa socionomutbildning. Föreställningen
om utbildningarnas kvalitet är en klart positiv kraft. Samtidigt kan, enligt
studenterna, ”Sköndalsandan” ibland upplevas som begränsande. Vi anser
att der är en mycket stor tillgång för en utbildnings- och forskningsverksamhet
att kunna verka i en så positiv och konstruktiv miljö. Samtidigt vill
vi ändå varna för faran att priset för att upprätthålla andan kan bli bristande
intern kritik och beredvillighet att öppna sig för externa infl uenser.
Personalen verkar dock vara medveten om denna fara.
Att en stor del av utvecklingsarbetet knutits till den samordnade utbildningen
är tydligt i åtminstone två avseenden. Utbildningen är organiserad
i större sammanhängande kurser än den reguljära socionomutbildningen.
Därigenom undviks de tendenser till fragmentering som kännetecknar
denna. En annan skillnad är att man i den samordnade utbildningen
tillämpar en tregradig betygsskala. Enligt prefekten hoppas man kunna
dra nytta av dessa erfarenheter vid utvecklingen av den reguljära utbildningen.
En pedagogisk ledningsgrupp har inrättats med ansvar för det pedagogiska
utvecklingsarbetet. Gruppen består av prefekt, studierektorer och
studiekonsulent. De största pedagogiska projekten har varit utvecklingen
av den samordnade utbildningen och magisterprogrammet. Institutionen
375