Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
HTU anordnar Socialpedagogiska programmet, 140 poäng. Inom ramen för programmet ges både en social omsorgsexamen omfattande 120 poäng och en kandidatexamen i socialt arbete. Årligen antas 60 studenter. HTU har under våren 2002 inlämnat en ansökan om rätten att utfärda socionomexamen. Vårt uppdrag är att granska kvaliteten i den utbildning som ges för kandidatexamen. Eftersom kurserna i ämnet socialt arbete enbart ges inom ramen för studierna i sociala omsorgsprogrammet måste enligt vår uppfattning ämnesbedömningen göras med utgångspunkt från det organisatoriska och innehållsliga sammanhang programmet skapar. Socialpedagogprogrammet befi nner sig i en sökande fas. Personalen har genom sin vällovliga ambition att profi lera utbildningen gett sig i kast med ett teoretiskt komplicerat projekt. Programmet har vissa förutsättningar att gå i bräschen för en ämnesteoretisk utveckling och genom sin speciella profi lering utgöra ett spännande alternativ till mer traditionella utbildningar på området, både regionalt och nationellt. Det fi nns enligt vår bedömning emellertid en risk för att programmet inte lyckas lösa de ämnesteoretiska frågeställningarna och att det vidgas att omfatta så många yrkesfält att programmet blir bredare och mer generellt till sitt innehåll än andra motsvarande utbildningar. Pedagogiskt sett fi nns en medveten linje och en skönjbar progression. Det fi nns även en metodologisk medvetenhet och en hög ambition att kombinera teori och praxis. Enligt vår uppfattning är programmet emellertid ämnesteoretiskt spretigt. Man använder ett antal olika beteckningar; social omsorg, socialpedagogik, socialt arbete respektive socialt arbete med inriktning mot socialpedagogik, vars defi nitioner och inbördes relation är oklara. Ämnet är en blandning av praxis och antydd teori där erfarenheter av oklar innebörd utgör grund för vetande och där det omvända förhållandet, vetande som grund för att tillgodogöra sig erfarenheter, inte är tillräckligt synliggjort. Vi uppfattar att det centrala problemet ligger i oklarheter om på vilket sätt den socialpedagogiska inriktningen ämnesteoretiskt skiljer sig från, respektive profi lerar teorier för socialt arbete. Socialpedagogiken ses huvudsakligen som en del av ämnet socialt arbete som kan omsättas praktiskt men inte förklaras teoretiskt. Inga referenser till teoretiska frontfi gurer görs. Det är enligt vår mening något förvånande att det nära samarbete med pedagogikämnet som kännetecknar fl era av de europeiska socialpedagogutbildningarna inte verkar ha inspirerat utbildningen vid HTU i någon nämnbar utsträckning. Särskilt förvånande är detta med tanke på att det 370
pedagogiska arbetet, både inom programmet och som grund för det sociala arbetet, värderas mycket högt. Vår bedömning är att ämnet socialt arbete med inriktning mot socialpedagogik saknar en tydlig ämnesteoretisk progression. De centrala begreppen bär inte riktigt som tankesystem. Praktiken och det pedagogiska arbetet får i stor utsträckning defi niera de ämnesteoretiska avsnitten. Varken i utbildnings- och kursplaner eller i samtal med lärare och studenter framträder ämnets innehåll och utveckling tydligt. Huvudämnet socialt arbete med inriktning mot socialpedagogik behöver således tydliggöras. De olika ämnesfragmenten behöver kombineras till en sammanhängande teoretisk modell. Det behöver enligt vår bedömning göras en kraftfull satsning på att utveckla ett teoretiskt stöd för den fortsatta ämnesutvecklingen. Genom de samlade studierna inom programmet och genom att C-kursen är identifi erbar som fördjupningskurs i huvudämnet socialt arbete i förhållande till A/B- kurserna går det emellertid, trots ämnets bristande tydlighet, att skönja en progression som motiverar rätten att utfärda kandidatexamen. Programmet har fyra tillsvidareanställda lektorer varav en är docent. Lektorernas undervisning i grundutbildningen motsvarar 1,2 heltidsanställningar vilket ligger i underkant som garanti för ämnets utveckling och möjligheten till forskningsanknytning av grundutbildningen. Samtidigt fi nns det en tydlig ambition till kompetensutveckling av befi ntliga lärare och en trovärdig plan för kompetensförstärkning som innebär utökning av tjänstgöringen för en av lektorerna i grundutbildningen samt anställning av ytterligare en lektor (under tillsättning) och en professor. Studenterna verkar över lag vara mycket nöjda med sin utbildning. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att studentrepresentanterna påstod sig vara utvalda av lärarna, inte av studentkåren/studentkollektivet. Vi hyser vissa frågetecken för utbildningens bidrag till utveckling av studenternas kritiska förmåga. Även kravnivån är ett frågetecken. Prestationsgraden enligt uppgifterna i självvärderingen för år 2001 ligger nära 100 procent (A–C-nivå) vilket får anses vara uppseendeväckande högt – även om studenternas tillfredsställelse med utbildningen kan antas motverka avhopp. Enligt studenterna används enbart grupp- och hemtentamina som examinationsform vilket, om detta överensstämmer med de faktiska förhållandena, strider mot vedertagna idéer om akademisk pluralism. Lärare och studenter verkar ha ett stort motstånd mot införande av en tregradig betygsskala. Vi 371
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
- Page 415 and 416: Månsson, S-A. Göteborg Vägen ut!
- Page 417: Nygren, L. Umeå Analysis of short
- Page 420: Högskoleverkets rapportserie 2003:
HTU anordnar Socialpedagogiska programmet, 140 poäng. Inom ramen<br />
för programmet ges både en social omsorgsexamen omfattande 120 poäng<br />
och en kandidatexamen i socialt <strong>arbete</strong>. Årligen antas 60 studenter. HTU<br />
har under våren 2002 inlämnat en ansökan om rätten att utfärda socionomexamen.<br />
Vårt uppdrag är att granska kvaliteten i den utbildning som ges för<br />
kandidatexamen. Eftersom kurserna i <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> enbart ges<br />
inom ramen för studierna i sociala omsorgsprogrammet måste enligt vår<br />
uppfattning ämnesbedömningen göras med utgångspunkt från det organisatoriska<br />
och innehållsliga sammanhang programmet skapar.<br />
Socialpedagogprogrammet befi nner sig i en sökande fas. Personalen har<br />
genom sin vällovliga ambition att profi lera utbildningen gett sig i kast med<br />
ett teoretiskt komplicerat projekt. Programmet har vissa förutsättningar<br />
att gå i bräschen för en ämnesteoretisk utveckling och genom sin speciella<br />
profi lering utgöra ett spännande alternativ till mer traditionella utbildningar<br />
på området, både regionalt och <strong>nationell</strong>t. Det fi nns enligt vår<br />
bedömning emellertid en risk för att programmet inte lyckas lösa de ämnesteoretiska<br />
frågeställningarna och att det vidgas att omfatta så många<br />
yrkesfält att programmet blir bredare och mer generellt till sitt innehåll än<br />
andra motsvarande utbildningar. Pedagogiskt sett fi nns en medveten linje<br />
och en skönjbar progression. Det fi nns även en metodologisk medvetenhet<br />
och en hög ambition att kombinera teori och praxis.<br />
<strong>En</strong>ligt vår uppfattning är programmet emellertid ämnesteoretiskt<br />
spretigt. Man använder ett antal olika beteckningar; social omsorg, socialpedagogik,<br />
socialt <strong>arbete</strong> respektive socialt <strong>arbete</strong> med inriktning mot<br />
socialpedagogik, vars defi nitioner och inbördes relation är oklara. Ämnet<br />
är en blandning <strong>av</strong> praxis och antydd teori där erfarenheter <strong>av</strong> oklar innebörd<br />
utgör grund för vetande och där det omvända förhållandet, vetande<br />
som grund för att tillgodogöra sig erfarenheter, inte är tillräckligt synliggjort.<br />
Vi uppfattar att det centrala problemet ligger i oklarheter om på<br />
vilket sätt den socialpedagogiska inriktningen ämnesteoretiskt skiljer sig<br />
från, respektive profi lerar teorier för socialt <strong>arbete</strong>. Socialpedagogiken<br />
ses huvudsakligen som en del <strong>av</strong> <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> som kan omsättas<br />
praktiskt men inte förklaras teoretiskt. Inga referenser till teoretiska<br />
frontfi gurer görs.<br />
Det är enligt vår mening något förvånande att det nära sam<strong>arbete</strong> med<br />
pedagogik<strong>ämnet</strong> som kännetecknar fl era <strong>av</strong> de europeiska socialpedagogutbildningarna<br />
inte verkar ha inspirerat utbildningen vid HTU i någon<br />
nämnbar utsträckning. Särskilt förvånande är detta med tanke på att det<br />
370
Change language