Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socionomprogrammet har samarbete med Sjuksköterskeprogrammet, Programmet för lärande och kommunikation, Internationella handelshögskolan, Forum för handikappforskning samt med Institutet för gerontologi. Det dominerande intrycket vid platsbesöket är att avdelningen och socionomprogrammet är välskött och välorganiserat. Verksamheten har en engagerad och kompetent lärargrupp, en bra ledning samt nöjda studenter som är stolta över sin utbildning. Stämningen verkar vara mycket god. Ledning och personal ger intryck av att på ett konstruktivt sätt ha tagit tillvara den lilla institutionens fördelar. Socionomprogrammet organiseras i en obligatorisk och en valbar del. Den valbara delen omfattar 30 poäng. Studenterna kan välja att studera någon av Hälsohögskolans 22 kurser eller kurser vid andra nationella eller internationella universitet och högskolor. Syftet med det höga antalet valbara kurser är att studenterna genom aktiva val skall kunna profi lera sin utbildning. Vi sympatiserar med denna målsättning. Samtidigt är vi kritiska till det splittrade intryck utbildningsplanen ger. Studenterna tycker sig kunna identifi era utbildningens röda tråd men vi ifrågasätter trots detta värdet av det stora utbudet av kurser. Vi anser att valfriheten delvis är en chimär eftersom samtliga kurser inte anordnas varje termin. Vi ifrågasätter också om avdelningen har den samlade kompetens som gör att utbudet av kurser kan erbjudas med hög och jämn kvalitet. Kurser med inriktning mot äldre- och handikappområdet väljs i liten utsträckning av studenterna. De försök till marknadsföring av dessa kurser som gjorts bedöms av studenterna som kontraproduktiva. Detta gäller särskilt för kurserna med äldreinriktning. Enligt självvärderingen kommer möjligen antalet kurser att begränsas i framtiden. Vi skulle vilja rekommendera avdelningen att realisera dessa tankar och att tydligare profi lera programmet. Lärarna är organiserade i kursteam med minst en lektor i varje team. Teamen har ett totalansvar för kursernas utveckling, planering, genomförande och kvalitet. Kursteamen syftar även till att förbättra lärarnas sociala miljö och garantera kontinuitet i kurserna. För att bevaka programmets utveckling fi nns dessutom en programgrupp. Vi anser att detta är ett bra exempel på hur det pedagogiska ansvaret kan organiseras och bedömer att modellen även kan ha fördelen att överbrygga skillnader mellan lektorer och adjunkter. Studenterna organiseras i basgrupper för att underlätta närhet och kommunikation. Denna närhet är förmodligen en tillgång såväl i de teoretiska studierna som i vissa av utbildningens 362
färdighetstränande moment, framför allt de som syftar till studenternas personlighetsutveckling. Avdelningen har en hög ambitionsnivå när det gäller programmets praktiska/tillämpade moment och integrationen mellan teori och praktik. Fältstudierna inom ramen för de valbara kurserna terminerna 5 och 6 verkar dock ännu inte ha hittat sina former. Det pågår utveckling av ett nära samarbete mellan utbildningen och länets kommuner inom ramen för det av Socialstyrelsen fi nansierade treåriga projektet Kunskap och kompetens i utveckling. I delprojektet STUK (Samordnad tillämpad utbildning och kompetensutveckling) är syftet att garantera tillgång på praktikplatser och kvalitet i de praktiska momenten. Ett led i detta arbete är inrättande av så kallade praktikcentra. Tanken är också att varje student skall få en praktiskt verksam mentor under studietiden. Vi anser att dessa utvecklingsplaner är mycket lovvärda och bedömer avdelningens förutsättningar att realisera sina intentioner som goda. Frågan om utbildningens kravnivå ser vi inte som något aktuellt problem. Studenterna anser att det fi nns skillnader mellan olika kurser men att kravnivån generellt sett är hög. Avdelningens policy är att det är viktigt att upprätthålla en hög kravnivå. Man tar hellre risken att studenter slutar för att studietakten är för hög än att utbildningen får dåligt rykte. Vi sympatiserar med denna policy. Samtidigt förvärvsarbetar studenterna, i likhet med förhållandet vid andra socionomutbildningar i landet, i ganska stor omfattning vilket indikerar att en vaksamhet på kravnivåns utveckling ändå är på sin plats. Socionomprogrammet har en uttalad bildningsambition. Ett uttryck för denna ambition är att skönlitteratur ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Ett annat att varje student skall delta i minst ett seminarium per termin i ett annat ämne än socialt arbete. Vi ser detta som ett unikt och positivt försök att vidga studenternas referensramar och förståelsehorisont. Avdelningens seminarieverksamhet är ännu under utveckling. Två seminarieserier med inriktning mot äldreområdet samt en mot socialt arbete har startat. Avdelningens forskare presenterar sin forskning vid den återkommande ”Vetenskapens dag”. Seminarierna är öppna för både lärare och studenter. Kursteamen arbetar för att implementera ytterligare seminarieverksamhet. Vi anser det inte rimligt att kräva att avdelningen under den relativt korta tid man haft till sitt förfogande skall ha utvecklat en fullfjädrad akademisk miljö. Utan att förta utbildningens positiva intryck tyckte vi oss emellertid märka en viss frånvaro av ett kritiskt för- 363
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
- Page 411 and 412: Lindberg, O. Örebro A comparison o
- Page 413 and 414: Forskning om företeelser (saknar i
Socionomprogrammet har sam<strong>arbete</strong> med Sjuksköterskeprogrammet,<br />
Programmet för lärande och kommunikation, Inter<strong>nationell</strong>a handelshögskolan,<br />
Forum för handikappforskning samt med Institutet för gerontologi.<br />
Det dominerande intrycket vid platsbesöket är att <strong>av</strong>delningen och socionomprogrammet<br />
är välskött och välorganiserat. Verksamheten har en<br />
engagerad och kompetent lärargrupp, en bra ledning samt nöjda studenter<br />
som är stolta över sin utbildning. Stämningen verkar vara mycket god.<br />
Ledning och personal ger intryck <strong>av</strong> att på ett konstruktivt sätt ha tagit<br />
tillvara den lilla institutionens fördelar.<br />
Socionomprogrammet organiseras i en obligatorisk och en valbar del.<br />
Den valbara delen omfattar 30 poäng. Studenterna kan välja att studera<br />
någon <strong>av</strong> Hälsohögskolans 22 kurser eller kurser vid andra <strong>nationell</strong>a eller<br />
inter<strong>nationell</strong>a universitet och högskolor. Syftet med det höga antalet valbara<br />
kurser är att studenterna genom aktiva val skall kunna profi lera sin<br />
utbildning. Vi sympatiserar med denna målsättning. Samtidigt är vi kritiska<br />
till det splittrade intryck utbildningsplanen ger. Studenterna tycker<br />
sig kunna identifi era utbildningens röda tråd men vi ifrågasätter trots<br />
detta värdet <strong>av</strong> det stora utbudet <strong>av</strong> kurser. Vi anser att valfriheten delvis<br />
är en chimär eftersom samtliga kurser inte anordnas varje termin. Vi ifrågasätter<br />
också om <strong>av</strong>delningen har den samlade kompetens som gör att<br />
utbudet <strong>av</strong> kurser kan erbjudas med hög och jämn kvalitet. Kurser med<br />
inriktning mot äldre- och handikappområdet väljs i liten utsträckning<br />
<strong>av</strong> studenterna. De försök till marknadsföring <strong>av</strong> dessa kurser som gjorts<br />
bedöms <strong>av</strong> studenterna som kontraproduktiva. Detta gäller särskilt för<br />
kurserna med äldreinriktning. <strong>En</strong>ligt självvärderingen kommer möjligen<br />
antalet kurser att begränsas i framtiden. Vi skulle vilja rekommendera<br />
<strong>av</strong>delningen att realisera dessa tankar och att tydligare profi lera programmet.<br />
Lärarna är organiserade i kursteam med minst en lektor i varje team.<br />
Teamen har ett totalansvar för kursernas utveckling, planering, genomförande<br />
och kvalitet. Kursteamen syftar även till att förbättra lärarnas<br />
sociala miljö och garantera kontinuitet i kurserna. För att bevaka programmets<br />
utveckling fi nns dessutom en programgrupp. Vi anser att detta<br />
är ett bra exempel på hur det pedagogiska ansvaret kan organiseras och<br />
bedömer att modellen även kan ha fördelen att överbrygga skillnader mellan<br />
lektorer och adjunkter. Studenterna organiseras i basgrupper för att<br />
underlätta närhet och kommunikation. Denna närhet är förmodligen<br />
en tillgång såväl i de teoretiska studierna som i vissa <strong>av</strong> utbildningens<br />
362