Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

Socionomprogrammet har samarbete med Sjuksköterskeprogrammet, Programmet för lärande och kommunikation, Internationella handelshögskolan, Forum för handikappforskning samt med Institutet för gerontologi. Det dominerande intrycket vid platsbesöket är att avdelningen och socionomprogrammet är välskött och välorganiserat. Verksamheten har en engagerad och kompetent lärargrupp, en bra ledning samt nöjda studenter som är stolta över sin utbildning. Stämningen verkar vara mycket god. Ledning och personal ger intryck av att på ett konstruktivt sätt ha tagit tillvara den lilla institutionens fördelar. Socionomprogrammet organiseras i en obligatorisk och en valbar del. Den valbara delen omfattar 30 poäng. Studenterna kan välja att studera någon av Hälsohögskolans 22 kurser eller kurser vid andra nationella eller internationella universitet och högskolor. Syftet med det höga antalet valbara kurser är att studenterna genom aktiva val skall kunna profi lera sin utbildning. Vi sympatiserar med denna målsättning. Samtidigt är vi kritiska till det splittrade intryck utbildningsplanen ger. Studenterna tycker sig kunna identifi era utbildningens röda tråd men vi ifrågasätter trots detta värdet av det stora utbudet av kurser. Vi anser att valfriheten delvis är en chimär eftersom samtliga kurser inte anordnas varje termin. Vi ifrågasätter också om avdelningen har den samlade kompetens som gör att utbudet av kurser kan erbjudas med hög och jämn kvalitet. Kurser med inriktning mot äldre- och handikappområdet väljs i liten utsträckning av studenterna. De försök till marknadsföring av dessa kurser som gjorts bedöms av studenterna som kontraproduktiva. Detta gäller särskilt för kurserna med äldreinriktning. Enligt självvärderingen kommer möjligen antalet kurser att begränsas i framtiden. Vi skulle vilja rekommendera avdelningen att realisera dessa tankar och att tydligare profi lera programmet. Lärarna är organiserade i kursteam med minst en lektor i varje team. Teamen har ett totalansvar för kursernas utveckling, planering, genomförande och kvalitet. Kursteamen syftar även till att förbättra lärarnas sociala miljö och garantera kontinuitet i kurserna. För att bevaka programmets utveckling fi nns dessutom en programgrupp. Vi anser att detta är ett bra exempel på hur det pedagogiska ansvaret kan organiseras och bedömer att modellen även kan ha fördelen att överbrygga skillnader mellan lektorer och adjunkter. Studenterna organiseras i basgrupper för att underlätta närhet och kommunikation. Denna närhet är förmodligen en tillgång såväl i de teoretiska studierna som i vissa av utbildningens 362

färdighetstränande moment, framför allt de som syftar till studenternas personlighetsutveckling. Avdelningen har en hög ambitionsnivå när det gäller programmets praktiska/tillämpade moment och integrationen mellan teori och praktik. Fältstudierna inom ramen för de valbara kurserna terminerna 5 och 6 verkar dock ännu inte ha hittat sina former. Det pågår utveckling av ett nära samarbete mellan utbildningen och länets kommuner inom ramen för det av Socialstyrelsen fi nansierade treåriga projektet Kunskap och kompetens i utveckling. I delprojektet STUK (Samordnad tillämpad utbildning och kompetensutveckling) är syftet att garantera tillgång på praktikplatser och kvalitet i de praktiska momenten. Ett led i detta arbete är inrättande av så kallade praktikcentra. Tanken är också att varje student skall få en praktiskt verksam mentor under studietiden. Vi anser att dessa utvecklingsplaner är mycket lovvärda och bedömer avdelningens förutsättningar att realisera sina intentioner som goda. Frågan om utbildningens kravnivå ser vi inte som något aktuellt problem. Studenterna anser att det fi nns skillnader mellan olika kurser men att kravnivån generellt sett är hög. Avdelningens policy är att det är viktigt att upprätthålla en hög kravnivå. Man tar hellre risken att studenter slutar för att studietakten är för hög än att utbildningen får dåligt rykte. Vi sympatiserar med denna policy. Samtidigt förvärvsarbetar studenterna, i likhet med förhållandet vid andra socionomutbildningar i landet, i ganska stor omfattning vilket indikerar att en vaksamhet på kravnivåns utveckling ändå är på sin plats. Socionomprogrammet har en uttalad bildningsambition. Ett uttryck för denna ambition är att skönlitteratur ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Ett annat att varje student skall delta i minst ett seminarium per termin i ett annat ämne än socialt arbete. Vi ser detta som ett unikt och positivt försök att vidga studenternas referensramar och förståelsehorisont. Avdelningens seminarieverksamhet är ännu under utveckling. Två seminarieserier med inriktning mot äldreområdet samt en mot socialt arbete har startat. Avdelningens forskare presenterar sin forskning vid den återkommande ”Vetenskapens dag”. Seminarierna är öppna för både lärare och studenter. Kursteamen arbetar för att implementera ytterligare seminarieverksamhet. Vi anser det inte rimligt att kräva att avdelningen under den relativt korta tid man haft till sitt förfogande skall ha utvecklat en fullfjädrad akademisk miljö. Utan att förta utbildningens positiva intryck tyckte vi oss emellertid märka en viss frånvaro av ett kritiskt för- 363

Socionomprogrammet har sam<strong>arbete</strong> med Sjuksköterskeprogrammet,<br />

Programmet för lärande och kommunikation, Inter<strong>nationell</strong>a handelshögskolan,<br />

Forum för handikappforskning samt med Institutet för gerontologi.<br />

Det dominerande intrycket vid platsbesöket är att <strong>av</strong>delningen och socionomprogrammet<br />

är välskött och välorganiserat. Verksamheten har en<br />

engagerad och kompetent lärargrupp, en bra ledning samt nöjda studenter<br />

som är stolta över sin utbildning. Stämningen verkar vara mycket god.<br />

Ledning och personal ger intryck <strong>av</strong> att på ett konstruktivt sätt ha tagit<br />

tillvara den lilla institutionens fördelar.<br />

Socionomprogrammet organiseras i en obligatorisk och en valbar del.<br />

Den valbara delen omfattar 30 poäng. Studenterna kan välja att studera<br />

någon <strong>av</strong> Hälsohögskolans 22 kurser eller kurser vid andra <strong>nationell</strong>a eller<br />

inter<strong>nationell</strong>a universitet och högskolor. Syftet med det höga antalet valbara<br />

kurser är att studenterna genom aktiva val skall kunna profi lera sin<br />

utbildning. Vi sympatiserar med denna målsättning. Samtidigt är vi kritiska<br />

till det splittrade intryck utbildningsplanen ger. Studenterna tycker<br />

sig kunna identifi era utbildningens röda tråd men vi ifrågasätter trots<br />

detta värdet <strong>av</strong> det stora utbudet <strong>av</strong> kurser. Vi anser att valfriheten delvis<br />

är en chimär eftersom samtliga kurser inte anordnas varje termin. Vi ifrågasätter<br />

också om <strong>av</strong>delningen har den samlade kompetens som gör att<br />

utbudet <strong>av</strong> kurser kan erbjudas med hög och jämn kvalitet. Kurser med<br />

inriktning mot äldre- och handikappområdet väljs i liten utsträckning<br />

<strong>av</strong> studenterna. De försök till marknadsföring <strong>av</strong> dessa kurser som gjorts<br />

bedöms <strong>av</strong> studenterna som kontraproduktiva. Detta gäller särskilt för<br />

kurserna med äldreinriktning. <strong>En</strong>ligt självvärderingen kommer möjligen<br />

antalet kurser att begränsas i framtiden. Vi skulle vilja rekommendera<br />

<strong>av</strong>delningen att realisera dessa tankar och att tydligare profi lera programmet.<br />

Lärarna är organiserade i kursteam med minst en lektor i varje team.<br />

Teamen har ett totalansvar för kursernas utveckling, planering, genomförande<br />

och kvalitet. Kursteamen syftar även till att förbättra lärarnas<br />

sociala miljö och garantera kontinuitet i kurserna. För att bevaka programmets<br />

utveckling fi nns dessutom en programgrupp. Vi anser att detta<br />

är ett bra exempel på hur det pedagogiska ansvaret kan organiseras och<br />

bedömer att modellen även kan ha fördelen att överbrygga skillnader mellan<br />

lektorer och adjunkter. Studenterna organiseras i basgrupper för att<br />

underlätta närhet och kommunikation. Denna närhet är förmodligen<br />

en tillgång såväl i de teoretiska studierna som i vissa <strong>av</strong> utbildningens<br />

362

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!