Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Från att ha varit en institution där fokus tydligt varit inriktad på utbildningsuppdraget har institutionen under de senaste åren satsat på att bygga upp även en forskningsverksamhet. I detta syfte anställde institutionen sin första professor i socialt arbete sommaren 2002, och en av de vid institutionen anställda lektorerna blev samma år befordrad till professor. Vid institutionen fi nns i detta nu elva seniora forskare, av vilka två alltså är professorer och två är docenter. Forskarutbildningen har hittills bedrivits med andra universitet som ”huvudmän”. För forskning i tjänsten har för lektorerna vid institutionen reserverats ca en månad per kalenderår, för docenterna är motsvarande tid närmare det tredubbla. I tillägg till detta har det vid institutionen funnits ett forskningslektorat motsvarande en forskarassistenttjänst på 50 procent av heltid. Bedömargruppens intryck av samtalen med lärare var dock att få av dem har möjlighet att kombinera omfattande undervisningsinsatser med forskning. Institutionen indelar själv sin forskning i tre huvudsakliga forskningsprofi ler: • etnicitet, integration och diskriminering • familj och nätverk • missbruk/hemlöshet. Bedömargruppen gör bedömningen att idén om att stärka (och styra in) forskningen i olika forskningsprofi ler i sig är väl lämpad för en institution där forskningsverksamheten är under uppbyggnad. Samtidigt noterar gruppen att profi lerna består av endast 2–4 forskare per profi l (av vilka ca hälften är doktorander) och att en del av de vid institutionen verksamma seniora forskarnas områden faller utanför profi lområdena. Beträffande forskningen vid institutionen kan konstateras att denna är av betydande relevans för socialt arbete. Forskningen är dock något ojämn. Här fi nns både enklare rapporter och en del vetenskapliga arbeten med mera avancerade teoretiska och/eller metodologiska utgångspunkter. Exempelvis docent Klas Borells och hans kollegers forskningsproduktion om organisationer, nätverksanalys och välfärdsstaten är teoretiskt spännande och håller en god kvalitet. Även med.dr Arne Gerdners forskning om missbruk och en evaluering av effekterna av missbrukarvården håller en god kvalitet och har en klart internationell profi l. Profi leringen mot etnicitetsfrågor vid Mitthögskolan fyller en klar kunskapslucka inom forskningsfältet för socialt arbete. Publikationerna på området har även en tydlig internationell orientering/profi lering. Samti- 358
digt är en del av denna produktion för tillfället inriktad på mera allmänna frågor kring kultur och samhälle, och den direkta relevansen för socialt arbete är mindre uppenbar. Den vetenskapliga produktionens metodologiska tyngdpunkt ligger på kvalitativa och historiskt orienterade studier/forskningsansatser. Den nyanställda professorn i ämnet torde dock komma att bidra till en breddning av forskningsansatsen. Sammanfattningsvis är bedömargruppens intryck att forskningen vid Mitthögskolan täcker fl era områden som är relevanta för socialt arbete. Genom att forskningspersonalens omfattning ännu i detta skede är begränsad, är de tre profi lområden som institutionen satt upp relativt sårbara. Exempelvis forskningsprofi len missbruk/hemlöshet engagerar endast två forskare av vilka den ena har disputerat. Den vetenskapliga produktionen är av något varierande kvalitet och omspänner allt mellan enkla rapporter och tyngre vetenskapliga antologier och tidskriftsartiklar. Forskningen vid institutionen har dock potential; institutionen har (tillsammans med fakulteten/högskolan) målmedvetet gått in för att höja forskningens ställning bl.a genom anställning av en professor. Flera av institutionens anställda har en internationell forskningsprofi l och genom de nya professorerna förefaller institutionen även att kunna bredda den metodologiska mångfalden i sin vetenskapliga verksamhet. Utvecklingen av institutionens forskningsverksamhet förefaller att vara starkt beroende av de två nya professorernas egna forskningsaktiviteter och möjligheter att erhålla extern fi nansiering. Samtidigt ställer bedömargruppen sig något tveksam till huruvida institutionens forskningspotential kan utnyttjas till fullo i en situation där institutionens lektorer ges så ringa möjligheter till att bedriva forskning. Av stor betydelse blir hur man i framtiden kan hävda sig i konkurrensen om externa forskningsmedel. 359
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359: Förhållandevis många lärare är
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
- Page 409 and 410: Ahmadi, N. Stockholm Globalization
Från att ha varit en institution där fokus tydligt varit inriktad på utbildningsuppdraget<br />
har institutionen under de senaste åren satsat på att bygga<br />
upp även en forskningsverksamhet. I detta syfte anställde institutionen<br />
sin första professor i socialt <strong>arbete</strong> sommaren 2002, och en <strong>av</strong> de vid institutionen<br />
anställda lektorerna blev samma år befordrad till professor. Vid<br />
institutionen fi nns i detta nu elva seniora forskare, <strong>av</strong> vilka två alltså är<br />
professorer och två är docenter. Forskarutbildningen har hittills bedrivits<br />
med andra universitet som ”huvudmän”.<br />
För forskning i tjänsten har för lektorerna vid institutionen reserverats<br />
ca en månad per kalenderår, för docenterna är motsvarande tid närmare<br />
det tredubbla. I tillägg till detta har det vid institutionen funnits ett<br />
forskningslektorat motsvarande en forskarassistenttjänst på 50 procent<br />
<strong>av</strong> heltid. Bedömargruppens intryck <strong>av</strong> samtalen med lärare var dock att<br />
få <strong>av</strong> dem har möjlighet att kombinera omfattande undervisningsinsatser<br />
med forskning.<br />
Institutionen indelar själv sin forskning i tre huvudsakliga forskningsprofi<br />
ler:<br />
• etnicitet, integration och diskriminering<br />
• familj och nätverk<br />
• missbruk/hemlöshet.<br />
Bedömargruppen gör bedömningen att idén om att stärka (och styra in)<br />
forskningen i olika forskningsprofi ler i sig är väl lämpad för en institution<br />
där forskningsverksamheten är under uppbyggnad. Samtidigt noterar<br />
gruppen att profi lerna består <strong>av</strong> endast 2–4 forskare per profi l (<strong>av</strong> vilka ca<br />
hälften är doktorander) och att en del <strong>av</strong> de vid institutionen verksamma<br />
seniora forskarnas områden faller utanför profi lområdena.<br />
Beträffande forskningen vid institutionen kan konstateras att denna<br />
är <strong>av</strong> betydande relevans för socialt <strong>arbete</strong>. Forskningen är dock något<br />
ojämn. Här fi nns både enklare rapporter och en del vetenskapliga <strong>arbete</strong>n<br />
med mera <strong>av</strong>ancerade teoretiska och/eller metodologiska utgångspunkter.<br />
Exempelvis docent Klas Borells och hans kollegers forskningsproduktion<br />
om organisationer, nätverksanalys och välfärdsstaten är teoretiskt spännande<br />
och håller en god kvalitet. Även med.dr Arne Gerdners forskning<br />
om missbruk och en evaluering <strong>av</strong> effekterna <strong>av</strong> missbrukarvården håller<br />
en god kvalitet och har en klart inter<strong>nationell</strong> profi l.<br />
Profi leringen mot etnicitetsfrågor vid Mitthögskolan fyller en klar kunskapslucka<br />
inom forskningsfältet för socialt <strong>arbete</strong>. Publikationerna på<br />
området har även en tydlig inter<strong>nationell</strong> orientering/profi lering. Samti-<br />
358
Change language