Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

För det första har den könsmässiga snedfördelningen uppmärksammats
på fl era orter, men man konstaterar att det inte är så lätt att ändra på
den då sökbilden ser ut som den gör. På Ersta Sköndal antas till exempel
10 studenter genom personliga intervjuer på en av inriktningarna. Då har
man under i övrigt lika rangordning kunnat prioritera underrepresenterat
kön. Vid Malmö högskola ges manliga sökande förtur på 10 procent av
platserna till en av inriktningarna. Men något större genomslag på den totala
könsfördelningen har inte dessa åtgärder fått. Vid några institutioner
har särskilt intresse ägnats åt de underrepresenterade männen vars studiesituation
uppmärksammats på olika sätt i undersökningar eller, som i Göteborg,
genom att en mansgrupp startats. Emellertid har det inte kommit
till bedömargruppens kännedom att männen skulle vara missgynnade
på något sätt genom sin kraftiga underrepresentation. Men att så få män
lockas till socionomutbildningarna får naturligtvis fortfarande betraktas
som ett problem. Männen svarar för 10 procent av förstahandsansökningarna
men utgör 14 procent av de antagna. Det är således sökbilden som
orsakar den könsmässiga snedfördelningen, inte att kvinnor genom t.ex.
höga gymnasiebetyg konkurrerar ut männen.
För det andra innebär det faktum att många studenter är äldre med
familj och/eller visst arbete vid sidan om studierna att deras studietid
konkurrerar med annan tid. Detta tycks vara ett genomgående mönster
vid samtliga orter, vilket ställer krav på lärarna att ibland anpassa undervisningen
till studenternas krav men framför allt på att undervisningen
skall vara planerad lång tid i förväg. Utrymmet för fl exibilitet minskar. På
några orter har lärarna sett detta som ett problem medan man på andra
sagt att det är studenternas sak att anpassa sig till undervisningen. Bedömargruppen
ser det som mycket viktigt att studierna reellt skall vara
heltidsstudier och att det är studenterna som skall anpassa sina övriga
aktiviteter till detta förhållande. Det är viktigt att de som har det pedagogiska
ansvaret bevakar denna fråga och ger lärarna det stöd de eventuellt
behöver för att upprätthålla denna norm.
Bland socionomutbildningarna är det framför allt två huvudinriktningar
som bör särskiljas. Det är de allmänna socionomutbildningarna
samt de med social omsorgsinriktning (äldre och funktionshindrade respektive
socialpedagogik). De senare låg tidigare under vårdhögskolorna
men kom i slutet av 1990-talet att integreras med socionomutbildningarna
inom universitet och högskolor för att där ges en bättre forskningsanknytning.
Detta kom att innebära en utbildningsmässig volymökning
(och även vissa integrationsproblem vilket skall beröras senare) på många
34