Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Lärarnas ambition är att få in mer av omvärlden och aktuella samhällsproblem i utbildningen bekräftas av tyngdpunkten i de praktiska momenten i utbildningen. Men i likhet med fl ertalet övriga lärosäten har högskolan svårt att hitta praktikplatser och man söker sig långt ut från regionen. Trots det står man fast vid de långa praktikperioderna. Uppdelningen av praktiken i två perioder upplevs också mycket positivt av studenterna. Kommunernas forsknings- och utvecklingsenhet (FoU), som är lokaliserad till institutionen, ger visst stöd och närhet till praktiken och till uppsatsarbeten. Vår uppfattning är också att praktiken utvecklats och att relevansen har förbättrats. Men situationen är sårbar. Till det kan fi nnas fl era orsaker. Ett av skälen kan vara att det stora fl ertalet studenter kommer från södra Sverige och ofta väljer att läsa vidare vid någon annan högskola. Liksom på de fl esta andra högskolor är rekryteringen bred. Till det kommer att nivån på studenternas förkunskaper enligt lärarnas bedömning i snitt är lägre än för tre år sedan och mer ojämn. Under sådana förhållanden fi nns lätt en risk att kravnivån anpassas till studenternas förutsättningar. Det fi nns också ett samband mellan ett lågt antal lärarledda undervisningstimmar och kvaliteten i utbildningen varför det fi nns skäl att diskutera nivån på lärarinsatserna i grundutbildningen. Sedan fl era år tillämpar institutionen en tregradig betygsskala på samtliga kurser med undantag för praktiken. Vi har uppfattat att det differentierade betygssystemet bidragit till en levande diskussion både ifråga om bedömningsgrunder och examinationsformer vilket ger goda förutsättningar att upprätthålla en rimlig kravnivå. De studenter vi samtalat med upplever betygssättningen relativt rättvis. Såväl lärare som studenter påpekar dock att kravnivån mellan kurserna varierar. Det fi nns en medvetenhet om problemet som bör kunna lösas i samband med utvecklingen av den nya utbildningsplanen. Studenternas kontakter med aktuell forskning och aktiva forskare är mer sporadiska. De uttrycker önskemål om fl er föreläsningar, fl er seminarier, metodövningar etc. Trots det är uppslutningen liten till de forskningsdagar och seminarier som erbjuds. Få studenter har ännu tagit ut en magisterexamen men det faktum att utbildningen är etablerad sedan lång tid bör underlätta rekryteringen till forskarutbildning. Förberedelserna för doktorandstudier underlättas enligt vår mening dessutom av att utbildningen i forskningsmetodik, kvantitativ såväl som kvalitativ, ingår i kraven för kandidat- och magisterexamen. 356
Förhållandevis många lärare är disputerade. Forskarutbildning för institutionens adjunkter har också hög prioritet i institutionens långsiktiga strategi i syfte att säkra underlaget för rekrytering till lektorstjänster. Bland de lärare som medverkar i undervisningen är så många som sju doktorander varav fl ertalet är antagna till forskarutbildningen vid Umeå universitet. Doktoranderna känner sig privilegierade genom att kunna vistas i två miljöer. Högskolan tar dock enligt vår mening ut litet väl mycket arbete av dem ibland och det kan i framtiden uppstå en viss konfrontation mellan undervisningen och doktorandstudierna. I Umeå fi nns en seminariekultur som man planerar att skapa även i Östersund. Inom högskolan fi nns ett antal doktorandkurser inom nätverket för bland annat psykologi och sociologi. Dessutom anordnas 3–4 gemensamma seminarier per termin. Den obalans som hittills har funnits mellan forskning och grundutbildning kommer delvis att rätas ut i och med de två professorer i socialt arbete som nyligen tillsatts dels för med sig egna forskningsmedel dels egna doktorander. En viktig strategisk fråga är att öka forskningsvolymen och dra in externa medel. Det är rätt svårt att nå fram till en sammanfattande bedömning av socionomprogrammet vid Mitthögskolan. Å ena sidan kan man uppfatta utbildningen som habil – med vissa angivna starka och svaga punkter – och där utbildningen genomförs i enlighet med etablerade rutiner. ”Allt går sin gilla gång. Men detta är en i väsentliga avseenden missvisande bild. Socionomprogrammet kommer att förändras genom de impulser forskningen kommer att ge. Utbildningsplanen kan innebära radikalt nya förutsättningar för programmets del. Läckaget av studenter under utbildningstiden är ett oroande fenomen. Det är inte osannolikt att framtidens möjligheter för socionomprogrammets del inte alls består i att befi nna sig i socionomutbildningens ”mainstream”, men i att man kan formulera slagskraftiga såväl utbildnings- som forskningsprofi ler. För grundutbildningens vidkommande är den internationella profi len en sådan viktig satsning men som ännu inte radikalt påverkat programmet i dess helhet. Forskning Forskningsverksamheten vid institutionen för socialt arbete vid Mitthögskolan är tämligen ny, vilket bör tas i beaktande vid evalueringen av institutionens verksamhet på detta område. 357
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
- Page 394 and 395: Magisterutbildning Sammantaget erbj
- Page 396 and 397: andra forskare och doktorander. En
- Page 398 and 399: handledning skall kunna erbjudas. D
- Page 400 and 401: lektorers utrymme för kompetensutv
- Page 402 and 403: miska orientering inte verkar ha be
- Page 405 and 406: Appendix 2 Inlämnade vetenskapliga
- Page 407 and 408: Hyvönen, U. Umeå KLARA Om kvalite
Förhållandevis många lärare är disputerade. Forskarutbildning för<br />
institutionens adjunkter har också hög prioritet i institutionens långsiktiga<br />
strategi i syfte att säkra underlaget för rekrytering till lektorstjänster.<br />
Bland de lärare som medverkar i undervisningen är så många som sju<br />
doktorander var<strong>av</strong> fl ertalet är antagna till forskarutbildningen vid Umeå<br />
universitet. Doktoranderna känner sig privilegierade genom att kunna<br />
vistas i två miljöer. Högskolan tar dock enligt vår mening ut litet väl<br />
mycket <strong>arbete</strong> <strong>av</strong> dem ibland och det kan i framtiden uppstå en viss konfrontation<br />
mellan undervisningen och doktorandstudierna. I Umeå fi nns<br />
en seminariekultur som man planerar att skapa även i Östersund. Inom<br />
högskolan fi nns ett antal doktorandkurser inom nätverket för bland annat<br />
psykologi och sociologi. Dessutom anordnas 3–4 gemensamma seminarier<br />
per termin.<br />
Den obalans som hittills har funnits mellan forskning och grundutbildning<br />
kommer delvis att rätas ut i och med de två professorer i socialt <strong>arbete</strong><br />
som nyligen tillsatts dels för med sig egna forskningsmedel dels egna<br />
doktorander. <strong>En</strong> viktig strategisk fråga är att öka forskningsvolymen och<br />
dra in externa medel.<br />
Det är rätt svårt att nå fram till en sammanfattande bedömning <strong>av</strong><br />
socionomprogrammet vid Mitthögskolan. Å ena sidan kan man uppfatta<br />
utbildningen som habil – med vissa angivna starka och svaga punkter<br />
– och där utbildningen genomförs i enlighet med etablerade rutiner. ”Allt<br />
går sin gilla gång. Men detta är en i väsentliga <strong>av</strong>seenden missvisande bild.<br />
Socionomprogrammet kommer att förändras genom de impulser forskningen<br />
kommer att ge. Utbildningsplanen kan innebära radikalt nya<br />
förutsättningar för programmets del. Läckaget <strong>av</strong> studenter under utbildningstiden<br />
är ett oroande fenomen. Det är inte osannolikt att framtidens<br />
möjligheter för socionomprogrammets del inte alls består i att befi nna<br />
sig i socionomutbildningens ”mainstream”, men i att man kan formulera<br />
slagskraftiga såväl utbildnings- som forskningsprofi ler. För grundutbildningens<br />
vidkommande är den inter<strong>nationell</strong>a profi len en sådan viktig satsning<br />
men som ännu inte radikalt påverkat programmet i dess helhet.<br />
Forskning<br />
Forskningsverksamheten vid institutionen för socialt <strong>arbete</strong> vid Mitthögskolan<br />
är tämligen ny, vilket bör tas i beaktande vid evalueringen <strong>av</strong> institutionens<br />
verksamhet på detta område.<br />
357
Change language