Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Forskarutbildningen i socialt arbete är, i likhet med forskningen, ännu i sin linda. I självvärderingen ges uttryck för en viss uppgivenhet när det gäller de framtida utvecklingsmöjligheterna, framför allt när det gäller de ekonomiska förutsättningarna. Vid samtal med de seniora forskarna nyanserades dock detta intryck. Det fi nns en strategi för utveckling av forskning och forskarutbildning. Det går även att skönja en viss optimism när det gäller framtidsplanerna. Forskning Forskningen i socialt arbete vid Örebro universitet bedrivs vid institutionen för samhällsvetenskap, där socialt arbete utgör ett av sju ämnen. Då endast 60 poäng av de totalt 140 poängen i socionomutbildningen utgörs av studier i socialt arbete, återspeglas detta i att andelen lärare i socialt arbete är relativt liten i förhållande till det totala utbildningsuppdraget. Socialt arbete blev forskarutbildningsämne vid Örebro universitet relativt nyligen. Ämnet erhöll sin första professur i slutet av år 1998 och forskarutbildningen startade 1999. För närvarande är 6 doktorander inskrivna för studier i socialt arbete. Den externa fi nansieringen uppgick till knappt 5 milj. kr. under perioden 1999–2002. De seniora forskarna i ämnet är 11 till antalet, varav en är professor, en forskarassistent och 9 lektorer. I ämnets självvärderingsrapport över forskningen framgår inte vilken tid lärarna har givits för kompetensutveckling. Bedömargruppens intryck av samtalen med lärarna var att dessa har små möjligheter att kombinera de omfattande undervisningsinsatserna med forskning. Enligt ämnets självvärderingsrapport kan de seniora forskarnas forskning sammanfattas under följande områden; • missbruk och behandling • barn & familj • samhällsarbete • kriminalvård • utvärderings– och genusforskning Enligt självvärderingsrapporten sker en avsevärd del av forskningen inom en av Örebro universitets så kallade tvärvetenskapliga forskningsprofi ler ”Människors livsvillkor – möjligheter, hinder och öppnande processer”. Ämnets medverkan i nämnda forskningsprofi l förefaller att vara ett ambitiöst försök att utgående från givna forskningsobjekt och vetenskapliga ansatser 342
skapa sammanhållna tvärvetenskapliga forskningsområden. Även om det här alltså fi nns potential för en tvärvetenskaplig verksamhet bör samtidigt påpekas att forskningen i socialt arbete vid Örebro universitet inte ännu, de speciella organisatoriska ramarna till trots, framstår som särskilt tvärvetenskaplig i förhållande till forskningsverksamheten vid andra institutioner i socialt arbete. Forskningen i ämnet är generellt sett av klar relevans i förhållande till socialt arbete. Vid en publicering av forskningsresultaten förefaller man ofta att ha riktat sig till studerande eller praktiker; forskarna har ofta publicerat sig i ämnets egen rapportserie eller i universitets gemensamma rapportserie. Även om det förekommer ett visst internationellt samarbete och vissa komparativa arbeten inom ämnet, har detta inte ännu resulterat i någon större, vetenskapligt tungt vägande internationell publicering av forskningsresultaten. De för bedömning insända publikationerna är relativt få till antalet och främst riktade till det nationella forskarsamfundet. Detta betyder dock inte att produktionen vetenskapligt skulle ligga på en låg nivå. Exempelvis Lars Oscarssons forskning kring missbruk och missbrukarvård håller en god kvalitet, och har fått stor spridning bland annat genom hans medverkan i Kommittén för välfärdsbokslutet. Även Christian Kullbergs arbeten kring genusskapande processer i socialt arbete är intressanta och har en klart internationell profi l. Här fi nns även en del intressanta avhandlingar, exempelvis Pia Hellertz avhandling om kvinnliga socionomstuderandes kunskapssyn och lärandestrategier. De fl esta undersökningarna baserar sig på kvalitativa metoder, även om några studier som baserar sig på kvantitativa data kan märkas. Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att forskningen i ämnet befi nner sig i ett relativt dynamiskt skede. Man har inlett ett samarbete för att utveckla en forskarskola, och för att stärka det tvärvetenskapliga forskningssamarbetet inom Örebro universitet. Samtidigt är bedömargruppens intryck att forskningen i ämnet befi nner sig i ett sårbart läge genom att den i praktiken faller på institutionens enda professors lott, emedan ingen annan i personalen ens besitter docentkompetens. De planerade satsningarna inom doktorandutbildningen förefaller att vara en bra strategi, men bär frukt först i ett längre tidsperspektiv och avhjälper inte ämnets brist på kvalifi cerade seniora forskare. Enligt bedömargruppens bedömning borde därför fakulteten satsa mera på att utveckla disputerade lektorers möjligheter att meritera sig akademiskt. Detta torde även vara den bästa 343
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
- Page 390 and 391: empatisk förmåga som lokala mål
- Page 392 and 393: kulturellt socialt arbete och vid M
Forskarutbildningen i socialt <strong>arbete</strong> är, i likhet med forskningen, ännu<br />
i sin linda. I självvärderingen ges uttryck för en viss uppgivenhet när det<br />
gäller de framtida utvecklingsmöjligheterna, framför allt när det gäller<br />
de ekonomiska förutsättningarna. Vid samtal med de seniora forskarna<br />
nyanserades dock detta intryck. Det fi nns en strategi för utveckling <strong>av</strong><br />
forskning och forskarutbildning. Det går även att skönja en viss optimism<br />
när det gäller framtidsplanerna.<br />
Forskning<br />
Forskningen i socialt <strong>arbete</strong> vid Örebro universitet bedrivs vid institutionen<br />
för samhällsvetenskap, där socialt <strong>arbete</strong> utgör ett <strong>av</strong> sju ämnen. Då<br />
endast 60 poäng <strong>av</strong> de totalt 140 poängen i socionomutbildningen utgörs<br />
<strong>av</strong> studier i socialt <strong>arbete</strong>, återspeglas detta i att andelen lärare i socialt<br />
<strong>arbete</strong> är relativt liten i förhållande till det totala utbildningsuppdraget.<br />
<strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong> blev forskarutbildningsämne vid Örebro universitet relativt<br />
nyligen. Ämnet erhöll sin första professur i slutet <strong>av</strong> år 1998 och forskarutbildningen<br />
startade 1999. För närvarande är 6 doktorander inskrivna för<br />
studier i socialt <strong>arbete</strong>. Den externa fi nansieringen uppgick till knappt 5<br />
milj. kr. under perioden 1999–2002.<br />
De seniora forskarna i <strong>ämnet</strong> är 11 till antalet, var<strong>av</strong> en är professor, en<br />
forskarassistent och 9 lektorer. I <strong>ämnet</strong>s självvärderingsrapport över forskningen<br />
framgår inte vilken tid lärarna har givits för kompetensutveckling.<br />
Bedömargruppens intryck <strong>av</strong> samtalen med lärarna var att dessa har små<br />
möjligheter att kombinera de omfattande undervisningsinsatserna med<br />
forskning.<br />
<strong>En</strong>ligt <strong>ämnet</strong>s självvärderingsrapport kan de seniora forskarnas forskning<br />
sammanfattas under följande områden;<br />
• missbruk och behandling<br />
• barn & familj<br />
• samhälls<strong>arbete</strong><br />
• kriminalvård<br />
• utvärderings– och genusforskning<br />
<strong>En</strong>ligt självvärderingsrapporten sker en <strong>av</strong>sevärd del <strong>av</strong> forskningen inom<br />
en <strong>av</strong> Örebro universitets så kallade tvärvetenskapliga forskningsprofi ler<br />
”Människors livsvillkor – möjligheter, hinder och öppnande processer”. Ämnets<br />
medverkan i nämnda forskningsprofi l förefaller att vara ett ambitiöst<br />
försök att utgående från givna forskningsobjekt och vetenskapliga ansatser<br />
342
Change language