Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socionomprogrammet har sin organisatoriska hemvist vid Institutionen för samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Ämnet socialt arbete är ett av sju ämnen. Institutionen kommer att delas i två. En planeras innehålla professionsutbildningarna: Socionomprogrammet, Sociala omsorgsprogrammet, Personaladministrativa programmet, Psykologprogrammet samt det rättsvetenskapliga programmet. Därutöver kommer ämnena socialt arbete, psykologi och rättsvetenskap att knytas till den nya institutionen. De specifi ka organisatoriska förutsättningar som kritiserades i samband med den förra utvärderingen kommer således att bestå, om än i modifi erad form. Det innebär också att de farhågor för organiseringens negativa inverkan på utbildningens kvalitet till viss del kvarstår. Ämnet socialt arbete har en egen budget, däremot inte socionomprogrammet. Socialt arbete har en grupp av egna lärare som undervisar i huvudämnet. Programansvarige förhandlar om undervisningstjänster när det gäller övriga kurser inom programmet. Detta är en spännande modell för organisering av socionomutbildningen. Den ger intressanta möjligheter för samarbete med andra akademiska ämnen där lärarna parallellt med utveckling av sin ämneskompetens kan delta i ett gemensamt tvärdisciplinärt utbildningsprojekt. Samtidigt ställer modellen mycket höga krav på samordning och infl ytande över nödvändiga lärarresurser – krav som, enligt vår bedömning, är svåra att uppnå. Risken med den nya organisationen är att samarbetet blir ännu mer komplicerat med tre olika institutioner inblandade. Enligt studenterna manifesteras de nuvarande svårigheterna tydligast under termin 2 som består av ett antal olika ämneskurser. De anser att kurserna är dåligt samordnade samt att undervisningen är splittrad och dåligt kopplad till ämnet socialt arbete. För att motverka de negativa konsekvenserna av den speciella organisationsmodellen har stora ansträngningar gjorts för att förbättra integrationen mellan de olika ämnena. Ett antal lärarteam har tillskapats med ansvar för utvecklingen av de olika terminernas kurser. Lärarlagen har i stor utsträckning lyckats anpassa ämnesundervisningen till socionomprogrammet. Den programansvarige har relativt stora möjligheter att påverka val av ämneslärare. En påtaglig förbättring har enligt vår bedömning skett sedan förra utvärderingen. Socionomprogrammet har en hög lärarkompetens. De fl esta av lärarna är disputerade. Från institutionen eftersträvas en sammansättning av lärare med blandad vetenskaplig, pedagogisk och verksamhetsanknuten kompetens. Man anser sig dock förhindrad att anställa adjunkter, en uppfattning som emellertid inte bekräftas av universitetets rektor. Adjunkter 338
kan anställas förutsatt att det fi nns en individuell kompetensutvecklingsplan med minst en fi losofi e licentiatexamen som mål. Såväl programansvarige som lärare ger intryck av att vara mycket engagerade i det pågående förändrings- och utvecklingsarbetet. Stor energi verkar ha lagts på att komma till rätta med de svagheter som påtalades i samband med den förra utvärderingen. Förutom att förstärka samordningen av programmet har man arbetat med att utveckla det pedagogiska arbetet i olika avseenden. Lärarna har genomgått pedagogisk utbildning. Ett antal pedagogiska seminarier på olika teman har genomförts. Pedagogiska arbetsformer som bygger på studenternas eget kunskapssökande och organisering av studierna har utvecklats, arbetsmodeller som emellertid ännu inte fått studenternas oreserverade gillande. Ett system med kontaktlärare har införts som uppenbarligen uppskattas av studenterna. Man har även gjort ökade satsningar för att uppfylla målsättningen om studenternas personliga utveckling, en förbättring av kopplingen mellan teori och praktik samt en ökad forskningsanknytning. Studenterna visar uppskattning av de personlighetsutvecklande inslagen och önskar att dessa moment utökas ytterligare. De önskar också mer av de forskningsinriktade momenten i utbildningen. Även förändring av kursvärderingarna har gjorts. För att tydliggöra att man tar studenternas synpunkter på allvar återkopplas föregående kurs värderingar till nästkommande grupp studenter. Detta fungerar enligt studenterna bra med undantag från andra terminens kurser. Studenterna anser, i likhet med de fl esta andra studenter, att lärarnas pedagogiska kompetens är av skiftande kvalitet. Ambitionen att underlätta kopplingen mellan teori och praktik är framträdande. En väl genomtänkt strategi har utvecklats. Så har till exempel en ambitiös modell för rekrytering av praktikplatser, praktiksamarbete med verksamhetsfältet och genomförande av den fältanknutna delen av utbildningen utarbetats inom ramen för vad man kallar Praktik- och UtvecklingsCentrum. Detta samarbete inkluderar även studenternas C- uppsatser. Frågan om utbildningens forskningsanknytning har uppmärksammats sedan föregående utvärdering. Studenterna producerar ett relativt stort antal skriftliga arbeten (inklusive B- och C- uppsatser). De forskningsmetodiska momenten har utökats liksom den kvantitativa forskningsmetodikens andel av metodundervisningen. Studenterna säger sig inte ha några invändningar mot detta. De efterfrågar däremot fl er forskningsinriktade seminarier. 339
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
- Page 386 and 387: ildningsplatser samt om vilken utve
- Page 388 and 389: Examinationernas form och innehåll
kan anställas förutsatt att det fi nns en individuell kompetensutvecklingsplan<br />
med minst en fi losofi e licentiatexamen som mål.<br />
Såväl programansvarige som lärare ger intryck <strong>av</strong> att vara mycket engagerade<br />
i det pågående förändrings- och utvecklings<strong>arbete</strong>t. Stor energi<br />
verkar ha lagts på att komma till rätta med de svagheter som påtalades<br />
i samband med den förra utvärderingen. Förutom att förstärka samordningen<br />
<strong>av</strong> programmet har man arbetat med att utveckla det pedagogiska<br />
<strong>arbete</strong>t i olika <strong>av</strong>seenden. Lärarna har genomgått pedagogisk utbildning.<br />
Ett antal pedagogiska seminarier på olika teman har genomförts. Pedagogiska<br />
arbetsformer som bygger på studenternas eget kunskapssökande<br />
och organisering <strong>av</strong> studierna har utvecklats, arbetsmodeller som emellertid<br />
ännu inte fått studenternas oreserverade gillande. Ett system med<br />
kontaktlärare har införts som uppenbarligen uppskattas <strong>av</strong> studenterna.<br />
Man har även gjort ökade satsningar för att uppfylla målsättningen om<br />
studenternas personliga utveckling, en förbättring <strong>av</strong> kopplingen mellan<br />
teori och praktik samt en ökad forskningsanknytning. Studenterna visar<br />
uppskattning <strong>av</strong> de personlighetsutvecklande inslagen och önskar att<br />
dessa moment utökas ytterligare. De önskar också mer <strong>av</strong> de forskningsinriktade<br />
momenten i utbildningen. Även förändring <strong>av</strong> kursvärderingarna<br />
har gjorts. För att tydliggöra att man tar studenternas synpunkter på<br />
allvar återkopplas föregående kurs värderingar till nästkommande grupp<br />
studenter. Detta fungerar enligt studenterna bra med undantag från andra<br />
terminens kurser. Studenterna anser, i likhet med de fl esta andra studenter,<br />
att lärarnas pedagogiska kompetens är <strong>av</strong> skiftande kvalitet.<br />
Ambitionen att underlätta kopplingen mellan teori och praktik är<br />
framträdande. <strong>En</strong> väl genomtänkt strategi har utvecklats. Så har till exempel<br />
en ambitiös modell för rekrytering <strong>av</strong> praktikplatser, praktiksam<strong>arbete</strong><br />
med verksamhetsfältet och genomförande <strong>av</strong> den fältanknutna delen<br />
<strong>av</strong> utbildningen utarbetats inom ramen för vad man kallar Praktik- och<br />
UtvecklingsCentrum. Detta sam<strong>arbete</strong> inkluderar även studenternas C-<br />
uppsatser.<br />
Frågan om utbildningens forskningsanknytning har uppmärksammats<br />
sedan föregående utvärdering. Studenterna producerar ett relativt stort<br />
antal skriftliga <strong>arbete</strong>n (inklusive B- och C- uppsatser). De forskningsmetodiska<br />
momenten har utökats liksom den kvantitativa forskningsmetodikens<br />
andel <strong>av</strong> metodundervisningen. Studenterna säger sig inte ha några<br />
invändningar mot detta. De efterfrågar däremot fl er forskningsinriktade<br />
seminarier.<br />
339
Change language