Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

More documents

Recommendations

Info

Tillsvidareanställda lärare i socialt arbete, heltidsekvivalenter, vårterminen 2002: 11 Professorer: 1 Docenter: 0 Övriga disputerade: 9 Genusfördelning, lärare K/M: 53/47 Aktiva doktorander: 6 Genusfördelning, doktorander K/M: 67/33 Doktorsexamina 1998–2001: 1 * Källa: NU-databasen. Grundutbildning Utbildningsprofi l Örebro universitet Socionomprogrammet 2001: nybörjare: 189 socionomexamina: 120 Socialt arbete 2001: helårsstudenter: 547 (379)* helårsprestationer: 532 magisterexamina: 7 Genusfördelning, studenter K/M: 91/9 Socionomutbildning med allmän inriktning Magisterutbildning i socialt arbete, 20 p Magisterutbildning i socialt arbete, 40 p Fristående kurser och uppdragsutbildning i socialt arbete Undervisningstäthet Inom socionomprogrammet ges i genomsnitt 10 timmars lärarledd undervisning per vecka. Socionomprogrammet Förutom campusutbildningen i Örebro anordnas socionomprogrammet på distans i Dalarna och Hälsingland, på Gotland samt vid lärcentra i Östergötland och Västergötland. Det sociala omsorgsprogrammets studenter samläser ämneskurserna i socialt arbete med socionomstudenterna. 337
Page 1:
Socialt arbete En nationell genomly
Page 4 and 5:
Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
Page 6 and 7:
En jämförande bedömning av forsk
Page 9 and 10:
Förord Det är ett unikt tillfäll
Page 11 and 12:
Forskningsrådets sammanfattning De
Page 13 and 14:
lägre siffra för Umeå. Omkring 3
Page 15:
Deras studie är därför betydelse
Page 18 and 19:
som drivs av Samarbetskommittén f
Page 20 and 21:
Få studenter avlägger magisterexa
Page 22 and 23:
forskning. Det måste således fi n
Page 24 and 25:
Det var således många förväntni
Page 26 and 27:
påtalades framför allt brister n
Page 28 and 29:
Högskoleverket bestämdes att dera
Page 31 and 32:
Verksamhetsinriktningar och arbetsf
Page 33:
arbetssituation, säkert betydligt
Page 36 and 37:
För det första har den könsmäss
Page 38 and 39:
verkställs 9 . Den fortsatta volym
Page 40 and 41:
sociala omsorgsutbildningarna förd
Page 42 and 43:
på studenterna varierar rätt lite
Page 44 and 45:
skillnader mellan de olika programm
Page 46 and 47:
åtminstone ett av programmen fått
Page 48 and 49:
inriktningarna leder även till att
Page 50 and 51:
as enskilt men att detta innebär e
Page 52 and 53:
cynism i förhållande till deras s
Page 54 and 55:
lektorernas del uppstår i många f
Page 56 and 57:
kravet på programmets generalistpr
Page 58 and 59:
Flera av utbildningsenheterna har f
Page 60 and 61:
etiska och de praktiska utbildnings
Page 62 and 63:
det är forskarens uppgift att ”s
Page 64 and 65:
som har ett stort utbildningsuppdra
Page 67 and 68:
FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
Page 69 and 70:
inom ramen för existerande fakulte
Page 71 and 72:
Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
Page 73 and 74:
Forskarutbildningens uppläggning
Page 75:
hälsovården och 3 på den privata
Page 78 and 79:
ämnets tid är för begränsad, oc
Page 80 and 81:
Förändringsrastret Smelser (1968:
Page 82 and 83:
Vetenskapsrastret: vad är ”socia
Page 84 and 85:
Ropet på forskning är inte nytt S
Page 86 and 87:
under 1900-talets första år utvec
Page 88 and 89:
Något år senare, 1969, sammankall
Page 90 and 91:
Kjell Hansson) i Lund under andra h
Page 92 and 93:
Institutet för social forskning re
Page 94 and 95:
Hur skulle forskningen se ut? Samti
Page 96 and 97:
Intressant nog saknas i dessa inlä
Page 98 and 99:
av Ruth Wächter, och som bl.a. led
Page 100 and 101:
De första stegen Göteborg Harald
Page 102 and 103:
100 Med två tydliga undantag är
Page 104 and 105:
Gerdt Sundström, sociolog, blev 19
Page 106 and 107:
Lennart Nygren, som disputerade 198
Page 108 and 109:
Verksamheten kom igång betydligt s
Page 110 and 111:
doktorerna i Lund är nu professore
Page 112 and 113:
tvång. Ulla Petterssons elever, so
Page 114 and 115:
lärostolar. Hon gick i pension red
Page 116 and 117:
Intern- och externrekrytering i fö
Page 118 and 119:
Docenter disp doc i socialt arbete
Page 120 and 121:
Stil och forskningsideal - avhandli
Page 122 and 123:
skapade det klimat där Socialutred
Page 124 and 125:
formerna för bemötande av problem
Page 126 and 127:
Strukturella förutsättningar, sam
Page 128 and 129:
Slutord: vad har inte ändrats? Jag
Page 130 and 131:
DsS 1973:1 Resurser och organisatio
Page 132 and 133:
Norman, Johan & Schulze, Ragnar (19
Page 135 and 136:
Konsolideringen av nya vetenskaplig
Page 137 and 138:
forskningspolitik och mycket annat.
Page 139 and 140:
Del I. Komponenter och visioner Var
Page 141 and 142:
är att vara tillämpbar. Tendensen
Page 143 and 144:
saknar sådana bakåtkunskaper” (
Page 145 and 146:
Därför måste vi undersöka betyd
Page 147 and 148:
estämmer, forskarna följer efter
Page 149 and 150:
Berglind ansluter sig till denna in
Page 151 and 152:
ande. För åtminstone några av de
Page 153 and 154:
utlåtanden nämns över huvud tage
Page 155 and 156:
slutet av 1960-talet har studenter
Page 157 and 158:
The Social Construction of Reality
Page 159 and 160:
”province of meaning” som är n
Page 161 and 162:
En andra svarstyp får väl också
Page 163 and 164:
Många av de här -ismerna, inte ba
Page 165 and 166:
”Jag hoppas att vi förhåller os
Page 167 and 168:
politiken och inom vetenskapen. Mit
Page 169 and 170:
säga något intressant utifrån de
Page 171 and 172:
ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
Page 173 and 174:
Del II: Socialt arbete som vetenska
Page 175 and 176:
kratin försvagas genom att kriteri
Page 177 and 178:
fullt möjligt att kombinera dessa
Page 179 and 180:
ning kan vi alltså, ceteris paribu
Page 181 and 182:
Å andra sidan kan området breddas
Page 183 and 184:
tiskt verksamma professionella och
Page 185 and 186:
möjligt att det fungerar men har i
Page 187 and 188:
Teori 5, antiteori, bör alltså in
Page 189 and 190:
Forskning i socialt arbete som till
Page 191 and 192:
En av poängerna med begreppet är
Page 193 and 194:
ett som sociala problem och om syft
Page 195 and 196:
ellt problem inom fysiken är: ”k
Page 197 and 198:
Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
Page 199 and 200:
Forskning i praktiken. Om den senio
Page 201 and 202:
upprätthållas, även om uppfattni
Page 203 and 204:
Material och metod Vår rapport bas
Page 205 and 206:
Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
Page 207 and 208:
skapsområdet vågar vi påstå att
Page 209 and 210:
3. Den seniora forskningens publika
Page 211 and 212:
4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
Page 213 and 214:
Tabell 10. Seniora forskningsproduk
Page 215 and 216:
forskarnas texter har en sådan inr
Page 217 and 218:
ämnet socialt arbete utan speciell
Page 219 and 220:
har berört är också signifi kant
Page 221 and 222:
Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
Page 223 and 224:
Tabell 14. Seniora forskningsproduk
Page 225 and 226:
6. De teoretiska verktygen Att kate
Page 227 and 228:
avseendet rör ämnesorienteringen:
Page 229 and 230:
7. Socionomernas syn på och intres
Page 231 and 232:
området. Detta innebär sannolikt
Page 233 and 234:
knappt 6 procent av de yrkesverksam
Page 235 and 236:
Tabell 18. Andel socionomer med oli
Page 237 and 238:
Tabell 19. Rangordning av i vilken
Page 239 and 240:
Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
Page 241 and 242:
8. Några sammanfattande kommentare
Page 243 and 244:
den tvärvetenskapliga karaktär so
Page 245 and 246:
Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
Page 247 and 248:
förhinder. Man kanske, som vi reda
Page 249 and 250:
inom (och som då kan variera). På
Page 251:
Glisson, C. (1995) The state of the
Page 254 and 255:
2. Forskningens innehåll och metod
Page 256 and 257:
1. Forskning i socialt arbete - bak
Page 258 and 259:
ter med webbsidor för dessa typer
Page 260 and 261:
gänglig litteratur som egna besök
Page 262 and 263:
det dessutom oftast för rent deskr
Page 264 and 265:
Den amerikanska federala regeringen
Page 266 and 267:
forskningsuniversitet (Green, Baski
Page 268 and 269:
varje grupp ligger dock de svenska
Page 270 and 271:
c. Amerikanska institutioner deltar
Page 273 and 274:
Resurser och produktivitet Som inle
Page 275 and 276:
har haft mindre resurser av fakulte
Page 277:
forskningsresursernas omfattning b
Page 280 and 281:
För att få en uppfattning om fors
Page 282 and 283:
vid institutioner för socialt arbe
Page 284 and 285:
Tidskrift Antal Scandinavian journa
Page 286 and 287:
produkter per år. 45 Av dessa är
Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
Page 315: ledande forskarna har publicerat si
Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
Page 340 and 341: Socionomprogrammet har sin organisa
Page 342 and 343: Omfattningen av andelen kurslittera
Page 344 and 345: Forskarutbildningen i socialt arbet
Page 346 and 347: garanten för att det planerade tv
Page 348 and 349: studenter. Ett mindre antal student
Page 350 and 351: någon tillsvidareanställd dispute
Page 352 and 353: kompletterande utbildning för soci
Page 354 and 355: ver aktiv forskning. Forskningsansl
Page 356 and 357: Institutionen för socialt arbete
Page 358 and 359: Lärarnas ambition är att få in m
Page 360 and 361: Från att ha varit en institution d
Page 363 and 364: Högskolan i Jönköping Tillsvidar
Page 365 and 366: färdighetstränande moment, framf
Page 367 and 368: Högskolan Kristianstad Tillsvidare
Page 369 and 370: går det att med viss tvekan skönj
Page 371 and 372: Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Page 373 and 374: pedagogiska arbetet, både inom pro
Page 375 and 376: Ersta Sköndal högskola Tillsvidar
Page 377 and 378: landevis liten andel gemensamma kur
Page 379 and 380: Problemet med den låga kravnivån
Page 381 and 382: ”goda” institutionen kan leda t
Page 383 and 384: BEDÖMARGRUPPERNAS YTTRANDEN Högsk
Page 385 and 386: av lektorer skall kunna säkras. De
Page 387 and 388: passar studenter med en mer ansträ
Page 389 and 390:
etydelsen praktiken och det praktis
Page 391 and 392:
i internationella tidskrifter en sj
Page 393 and 394:
någon motsvarighet inom de kvinnod
Page 395 and 396:
I detta sammanhang vill vi också n
Page 397 and 398:
FAS bedömargrupp - forskningen och
Page 399 and 400:
att den bedrivs i en miljö med akt
Page 401 and 402:
socialt arbete blir dock effekten a
Page 403:
Appendix 1 Utdrag ur högskoleföro
Page 406 and 407:
Social barnavård Lindstein, T. Ers
Page 408 and 409:
Utan särskild inriktning mot arbet
Page 410 and 411:
Gustavsson, A. Stockholm Intellectu
Page 412 and 413:
Organisation: Bergmark, Å. Stockho
Page 414 and 415:
Anttila, S. Mitthögskolan The snow
Page 416 and 417:
Hydén, M. Stockholm The world of t
Page 419 and 420:
Högskoleverkets rapportserie 2003:
show all

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?