Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Utbildningen i socialt arbete har sin organisatoriska hemvist vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete som är en av åtta institutioner vid Växjö universitet. Vid institutionen ges även utbildning för fyra yrkesexamina, social omsorgsexamen 140 poäng där socialt arbete ingår som huvudämne för kandidatexamen samt utbildningsprogrammen för sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen. Höstterminen år 2003 görs den första antagningen till utbildningsprogrammet för socionomexamen. Samtidigt upphör antagningen till det sociala omsorgsprogrammet. Till socionomprogrammet planeras 100 studenter antas per läsår vilket innebär en volymökning med 30 nybörjare jämfört med programmet för social omsorgsexamen. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete kommer fortsatt att vara den organisatoriska hemvisten för utbildningen i socialt arbete och för socionomexamen. För det nya socionomprogrammet planeras dock en institutionsövergripande ledningsgrupp som även omfattar de pedagogiska och samhällsvetenskapliga institutionerna. Till förutsättningarna för rätten att ge socionomexamen hörde framför allt att lärarkompetensen förstärktes med ytterligare ett antal disputerade lärare i socialt arbete. Så har nu skett. Den lärartillgång våren 2002 som här redovisas bedömdes således inte tillräcklig för denna rätt. Däremot bedömdes utbildningen för kandidatexamen i socialt arbete och därmed också lärartillgången för utbildningen på denna nivå vara tillfredsställande. Institutionen har givit utbildning för kandidatexamen i socialt arbete med inriktning mot socialt arbete sedan Högskoleverket efter särskild granskning gav denna examensrätt 1998. Institutionens satsning på kompetensutveckling är övertygande. En styrka sett i det längre perspektivet är att fyra av de adjunkter som bedriver forskarstudier också är doktorander i socialt arbete. Denna långsiktiga satsning kombinerad med professorsrekrytering i syfte att bygga upp ett forskningsprogram och forskarutbildning är enligt vår mening betryggande. Lärarna på institutionen har samstämmigt uttryckt stor entusiasm för den planerade socionomutbildningen. Vi har också uppfattat att det råder en mycket god kollegial samstämmighet inom institutionen. Utbildningen i ämnet socialt arbete 1–60 poäng har en tydlig progression med en indelning i nivåer under huvudrubrikerna, 1–20 poäng, kunskapsfält och profession; 21–40 poäng, människors gemensamma och specifi ka livsvillkor samt 41–60 poäng, aktuell forskning, vetenskapsteori och forskningsmetod samt uppsatsarbete. Kurslitteraturen bekräftar en- 334
ligt vår bedömning progressionen i ämnet. Genomgående tillämpas en tregradig betygsskala. Den studerandebild som redovisas i självvärderingen är ifråga om genusfördelning, ålder och social bakgrund i stort sett densamma som vid övriga lärosäten. Detta bekräftas också av en större studentundersökning som universitet genomförde år 2001. En studie som dessutom visar att studenterna i socialt arbete i stor utsträckning, 60 procent, rekryteras lokalt/regionalt. Ämnet socialt arbete är så integrerat både i det nuvarande sociala omsorgsprogrammet och det planerade socionomprogrammet att det är svårt att särskilja bedömningarna från de intryck och erfarenheter som förmedlas av lärare och studenter ifråga om programmen i sin helhet. De intervjuer som fördes med studenterna våren 2002 bekräftade bedömargruppens generellt positiva intryck av verksamheten vid institutionen. Lärare får goda omdömen bland annat för att de lyssnar till studenterna och ger återföring på kursvärderingarna. Utbildningen uppskattas särskilt för att den stimulerar till kritiskt tänkande. Studenterna värdesätter också undervisningen av doktoranderna som berikar utbildningen med sina forskningserfarenheter samtidigt som de har en direktkontakt med yrkesfältet. Vårt sammanfattande intryck är att utbildningen i socialt arbete vid Växjö universitet befi nner sig i en positiv utvecklingsfas bland annat genom de förstärkningar av lärarkompetensen som genomförts som förutsättning för rätten att ge utbildning också för socionomexamen. Vi bedömer betingelserna för att vidareutveckla ämnet social arbete som goda. 335
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
- Page 382 and 383: en teoretisk fördjupning av högsk
- Page 384 and 385: Socionomprogrammets dimensionering
Utbildningen i socialt <strong>arbete</strong> har sin organisatoriska hemvist vid Institutionen<br />
för vårdvetenskap och socialt <strong>arbete</strong> som är en <strong>av</strong> åtta institutioner<br />
vid Växjö universitet. Vid institutionen ges även utbildning för fyra<br />
yrkesexamina, social omsorgsexamen 140 poäng där socialt <strong>arbete</strong> ingår<br />
som huvudämne för kandidatexamen samt utbildningsprogrammen för<br />
sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen.<br />
Höstterminen år 2003 görs den första antagningen till utbildningsprogrammet<br />
för socionomexamen. Samtidigt upphör antagningen till det<br />
sociala omsorgsprogrammet. Till socionomprogrammet planeras 100 studenter<br />
antas per läsår vilket innebär en volymökning med 30 nybörjare<br />
jämfört med programmet för social omsorgsexamen. Institutionen för<br />
vårdvetenskap och socialt <strong>arbete</strong> kommer fortsatt att vara den organisatoriska<br />
hemvisten för utbildningen i socialt <strong>arbete</strong> och för socionomexamen.<br />
För det nya socionomprogrammet planeras dock en institutionsövergripande<br />
ledningsgrupp som även omfattar de pedagogiska och samhällsvetenskapliga<br />
institutionerna.<br />
Till förutsättningarna för rätten att ge socionomexamen hörde framför<br />
allt att lärarkompetensen förstärktes med ytterligare ett antal disputerade<br />
lärare i socialt <strong>arbete</strong>. Så har nu skett. Den lärartillgång våren 2002 som<br />
här redovisas bedömdes således inte tillräcklig för denna rätt. Däremot<br />
bedömdes utbildningen för kandidatexamen i socialt <strong>arbete</strong> och därmed<br />
också lärartillgången för utbildningen på denna nivå vara tillfredsställande.<br />
Institutionen har givit utbildning för kandidatexamen i socialt<br />
<strong>arbete</strong> med inriktning mot socialt <strong>arbete</strong> sedan Högskoleverket efter särskild<br />
granskning g<strong>av</strong> denna examensrätt 1998.<br />
Institutionens satsning på kompetensutveckling är övertygande. <strong>En</strong><br />
styrka sett i det längre perspektivet är att fyra <strong>av</strong> de adjunkter som bedriver<br />
forskarstudier också är doktorander i socialt <strong>arbete</strong>. Denna långsiktiga<br />
satsning kombinerad med professorsrekrytering i syfte att bygga upp ett<br />
forskningsprogram och forskarutbildning är enligt vår mening betryggande.<br />
Lärarna på institutionen har samstämmigt uttryckt stor entusiasm<br />
för den planerade socionomutbildningen. Vi har också uppfattat att det<br />
råder en mycket god kollegial samstämmighet inom institutionen.<br />
Utbildningen i <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> 1–60 poäng har en tydlig progression<br />
med en indelning i nivåer under huvudrubrikerna, 1–20 poäng, kunskapsfält<br />
och profession; 21–40 poäng, människors gemensamma och<br />
specifi ka livsvillkor samt 41–60 poäng, aktuell forskning, vetenskapsteori<br />
och forskningsmetod samt uppsats<strong>arbete</strong>. Kurslitteraturen bekräftar en-<br />
334
Change language