Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
åde på grund av ett visst ointresse för forskning och lärarnas höga arbetsbelastning. Institutionen har en jämförelsevis stor volym av forskningsmetodik i grundutbildningen och en bra balans mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik, såväl i grund- som forskarutbildningen. Trots detta är det relativt få doktorander som använt kvantitativa ansatser i sina avhandlingar. Andelen är emellertid under tillväxt. Vi har uppfattat att doktoranderna överlag är nöjda med sina studier, men de gav vid platsbesöket uttryck för en viss återhållsamhet med synpunkter på sin utbildning och arbetssituation. De uppger emellertid att det kan vara svårt att få konstruktiva synpunkter på sina texter om man inte ingår i någon av de etablerade forskningsprofi lerna. Doktoranderna deltar regelbundet i de veckovisa seminarierna som de kan tillgodoräkna sig poäng för. Under senare år har seminarieaktiviteten förbättrats avsevärt. Detsamma kan sägas om seminariekulturen även om doktoranderna upplever att etablerade forskare ofta dominerar mötena. Trots små externa resurser ligger man inte långt efter de forskningsstarka institutionerna ifråga om genomströmning på forskarutbildningen. Forskning Vid Institutionen för socialt arbete i Umeå fi nns tre professorer, två docenter, två forskarassistenter och två till tre lektorer med egna forskningsprojekt. Lektorerna har i sitt förordnande 20 procents kompetensutvecklingstid som kan användas till forskning. Som vid de övriga institutionerna för socialt arbete är forskningen spridd över många områden och teman. Följande huvudområden kan utskiljas: • sociala omsorgskulturer i teori och praktik – med tyngdpunkt på äldreomsorg • socialpolitik, rehabilitering och funktionshinder • lokal välfärd • utvärderingsforskning Dessutom pågår bl.a. forskning om alkohol- och drogmissbruk, privatisering av sociala tjänster samt om barn och ungdom. Forskningen är generellt relevant för utövandet och utvecklingen av det sociala arbetet. Miljön har publicerat fl era läroböcker som kan användas i utbildningen av socialarbetare och har också genomfört enskilda utvär- 330
deringar av sociala institutioner. Institutionen är värd för Centrum för handikappforskning och har i övrigt ett gott samarbete med lokala och regionala instanser i fråga om utvärderingar. Det är emellertid få av forskarna vid institutionen som bidrar till den internationella forskningsfronten på sina områden. Professorerna Lennart Nygren och Stina Johansson är de främsta undantagen – Nygren med en efter hand omfattande internationell publicering och Johansson med deltagande i ett EU-projekt och med en ökande publicering internationellt. Det insända materialet tyder på att kvalitativa ansatser närmast dominerar fullständigt. En del av arbetena är relativt enkla utvärderingar, medan andra diskuterar användningen av teorier och begrepp från discipliner i socialt arbete. Enbart i ett av de inlämnade arbetena används avancerade kvantitativa metoder. Sammantaget står forskningen i socialt arbete vid institutionen, både när det gäller kvantitet och kvalitet, efter motsvarande institutioner i Stockholm, Göteborg och Lund. En av orsakerna till detta är att institutionen i långt mindre grad drar in externa forskningsmedel från forskningsråd och andra fi nansieringskällor. Till exempel fi ck Umeå under perioden 1995–2001 enbart medel till sex projekt, medan Göteborg och Stockholm fi ck anslag till 36 respektive 24 projekt. Det krävs att fl era nya forskare anställs för att forskningen skall kunna komma upp i samma volym i förhållande till studentantalet som vid andra institutioner för socialt arbete. Den underliggande förklaringen på detta kan sökas i en kombination av fl era faktorer. Institutionen i Umeå har som nämnts haft en mycket kraftig ökning av antalet studenter i grundutbildningen sedan 1998. Samtidigt har institutionen mött lokala önskemål om decentraliserad utbildning i regionen positivt. Detta har naturligtvis givit upphov till en stark belastning på institutionen och de anställda. Anspråk på undervisningen och utvidgning av denna har dominerat uppmärksamheten vid institutionen. Kombinerat med en mycket sned personal- och kompetensstruktur – med ett stort antal lektorer och adjunkter och under lång tid enbart en professor – har det varit mycket svårt för de forskningsengagerade att förena undervisning och ansvar för doktorander med en aktiv insats för nya externt fi nansierade projekt. Fram till sommaren 1999 fanns endast en professor vid institutionen, nu fi nns tre. Det kan tilläggas att det förefaller som om universitetet och fakulteten inte tillräckligt beaktat de utmaningar och problem som forskningen vid institutionen ställs inför. Man gav dock vid institutionsbesöket uttryck för 331
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
- Page 380 and 381: mellan grundutbildning och forsknin
deringar <strong>av</strong> sociala institutioner. Institutionen är värd för Centrum för<br />
handikappforskning och har i övrigt ett gott sam<strong>arbete</strong> med lokala och<br />
regionala instanser i fråga om utvärderingar.<br />
Det är emellertid få <strong>av</strong> forskarna vid institutionen som bidrar till den<br />
inter<strong>nationell</strong>a forskningsfronten på sina områden. Professorerna Lennart<br />
Nygren och Stina Johansson är de främsta undantagen – Nygren med en<br />
efter hand omfattande inter<strong>nationell</strong> publicering och Johansson med deltagande<br />
i ett EU-projekt och med en ökande publicering inter<strong>nationell</strong>t.<br />
Det insända materialet tyder på att kvalitativa ansatser närmast dominerar<br />
fullständigt. <strong>En</strong> del <strong>av</strong> <strong>arbete</strong>na är relativt enkla utvärderingar,<br />
medan andra diskuterar användningen <strong>av</strong> teorier och begrepp från discipliner<br />
i socialt <strong>arbete</strong>. <strong>En</strong>bart i ett <strong>av</strong> de inlämnade <strong>arbete</strong>na används<br />
<strong>av</strong>ancerade kvantitativa metoder.<br />
Sammantaget står forskningen i socialt <strong>arbete</strong> vid institutionen, både<br />
när det gäller kvantitet och kvalitet, efter motsvarande institutioner i<br />
Stockholm, Göteborg och Lund. <strong>En</strong> <strong>av</strong> orsakerna till detta är att institutionen<br />
i långt mindre grad drar in externa forskningsmedel från forskningsråd<br />
och andra fi nansieringskällor. Till exempel fi ck Umeå under<br />
perioden 1995–2001 enbart medel till sex projekt, medan Göteborg och<br />
Stockholm fi ck anslag till 36 respektive 24 projekt. Det krävs att fl era nya<br />
forskare anställs för att forskningen skall kunna komma upp i samma<br />
volym i förhållande till studentantalet som vid andra institutioner för<br />
socialt <strong>arbete</strong>.<br />
Den underliggande förklaringen på detta kan sökas i en kombination<br />
<strong>av</strong> fl era faktorer. Institutionen i Umeå har som nämnts haft en mycket<br />
kraftig ökning <strong>av</strong> antalet studenter i grundutbildningen sedan 1998. Samtidigt<br />
har institutionen mött lokala önskemål om decentraliserad utbildning<br />
i regionen positivt. Detta har naturligtvis givit upphov till en stark<br />
belastning på institutionen och de anställda. Anspråk på undervisningen<br />
och utvidgning <strong>av</strong> denna har dominerat uppmärksamheten vid institutionen.<br />
Kombinerat med en mycket sned personal- och kompetensstruktur<br />
– med ett stort antal lektorer och adjunkter och under lång tid enbart en<br />
professor – har det varit mycket svårt för de forskningsengagerade att förena<br />
undervisning och ansvar för doktorander med en aktiv insats för nya<br />
externt fi nansierade projekt. Fram till sommaren 1999 fanns endast en<br />
professor vid institutionen, nu fi nns tre.<br />
Det kan tilläggas att det förefaller som om universitetet och fakulteten<br />
inte tillräckligt beaktat de utmaningar och problem som forskningen vid<br />
institutionen ställs inför. Man g<strong>av</strong> dock vid institutionsbesöket uttryck för<br />
331
Change language